- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
326

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hvi! rya

326

hylt

med valv, bygga med valv. tha skal han lata hwälffwa
smidiane STb 1: 232 (l48o). twå kellara then ena
hweldan ok then andre balkaden SJ 2: 93 (1483). eth
stenhws medh thwa hwalffda kellera ib 110 (1488).
en gardh belegen i nesta hwellfda grenden ib 190
(1491). then hwalffda stenboden STb 3 : 405 (1498).
mwramesteren iiij mark at han hwalffde södra torn
SSkb 155 (1505). 2) välva, stjälpa, strö thät (o:
pulvret) pa eth hwiilff (fel för hwälfft.’) haar sald
tynth PMSkr 391. — *llviilva ivir, överbygga med
valv. om än the Tilia hwälffiia offuer portin STb 1:
181 (1478). ther oleff haffuer begynt ath hwelffua
offuer furaie kellera ib 3: 215 (l495). Fallen äro möjl.
att föra till det enkla llvälvA. — *liviilva sailiail,
välva tillsamman, tak twå cristal stena sbm ärw
giorde jnwärtis hole oc kwnna hwälffwas samman
PMSkr 527. — *livälva Ulllkrillg, stjälpa upp och
ner. nar the (o: sjöjungfrurna) fornymina ath the äro
sompnade j skipon oc skippen wanka wtan styreinan
hwälffwa the them om kring Troj 295. Jfr uillkring
hväilva. — Jfr be-, in-, kriiiguiii-hviilva.

llviirva (pres. hwarfuir Bel män 109. impf.
hwarf ib 154. part. pret. pl. hworffna SpV 289),
t>. L. 2) försvinna, o thu wärldh, hwar äru thina
ffigure, hwilka swa storth ok stadogth loffwadhe,
hworffna SpV 289. tha hwari the röstin Hel män 154.
— hvBrra bort, försvinna. Hel män 109.

liviisa (-te), v. väsa. Se Sdw 2: 1240. — med ack.
the . .. gnizladho sina tänder, oc hwästo sina twngo
offwer mik som ether orma (strindebant super
meden-tibus) Mecht 212 (möjl. att ßra till hviissa).

liYiissa (hwessa. -er. -ter), v. 1) vässa.
item en jernstangh hwesth och cn mwrliakcha hwest
HLG 2: 62 (1518). 2) skärpa, göra skarp el.
genomträngande. tliät (o: brännvin) är göth them maledli
Til förgha och hwesser thät Sex ekon tr 275. wij
haffwom giffwit warom fiendom läglighet tiill at reda
siig oc hwässom thora synne oc wiiderstand Troj 105.
»hyässare (hwessare), m. slipare. GU C 20 s.i.
*hviitia, /. slipsten, eos cotis ... häl eller hwätia
GU C 20 s. 152.

*hya? (hyia), f.f utseende, färg, hy. o lnaria . . .
thu war nesth jhesu c||risto . . . aldhrafäghersta
niän-niskia til thins kröps licamligha liimj hyia ok sk[a]pnat
SkrtUppb 356. Jfr hyr.

hydda, f. hydda, skjul, mins fadhers hus skal
kallas böna hws, än j gören aff thy röffuara hus, oc
hyddo SkrtUppb 302.

*hyena (hiena), f. [Lat. hyæna] 1) hyena.
PMSkr 476. 2) hyena är en dyr sten oc finnes j
ögonen aff eno dywr som kallas hiena PMSkr 476.

*hygge, jfr skogha hygge,
hyghinde, se höghinde.

hylia (hölia »SþK 179. pres. hööl SpV 117, 179.
impf. holde ATb 1: 1S7 (l463); SvKyrkobr 335. part.
pret.f. hyldho SkrtUppb 21. n. hwlt ScB 83 (senare
h. av 1400-t.), holt ib 88 (börj. av 1500-t.), holdt
Mecht 129. pl. m. holde Sp V 523. /. höldha
JMPs 576. supin. hoolt SpV 128. imperat. höl Sv B
164 (börj. av 1500-t.), hööl ib 80 (mot slutet av 1400-t.)),
v. L. 1) hölja, överhölja, betäcka, skyla, med ack.
ban slo hanis ... tu saar i howdit bade holde hattir

ok hwa ATb 1: 187 (1463). thänne hatthin hööl tbit
hoffwdh S^pF 117. huru liaffwer hon lioolt mz mörkridh
(obtexit caligine) j sinne gälnisko syons dotthir ib 128.
kärlekin hööl (operit) manga syndlie ib 179. SvB 83
(senare h. av 1400-i.). skyl tliik ok fiäla i lians sidha
snårs källo, hyldho ok tliäkta mädh kärlexens klädhe
SkrtUppb 21. thoknan skylde, älla holde a]la iordhena
SvKyrkobr 385. SvB 88, 164 (börj. av lZ00-t.). 2)
dölja, gömma, paulus sigher christum wara gudz
dygdh, ok gudz wisdom, j hwilkom allo öffra ok nidlira
tliinga wisdomma äru liolde (absconditi) SpV 523. thz
wärdoglia sacrainentit är holdt oc obegripelikit aff allom
sinnom Mecht 129. hööl mik wndhir thiiiom diwpa
sarom, til thäs thin wredlie oc grymhet är owir farin
SvB 80 (mot slutet av HM-!.), hännas syndher waaro
höldha oc lünta fför människiom JMPs 576. — *hylia
Hill, hölja, sky/a. thu äst . . . redoboghin at hölia
om groffwa syndiuna skam (ad tegendam gravis
de-licti confusionem preparata) SpV 179. — Jfr
ivir-hylia.

hylilse? (högilse),/.? hölje, operimen ... högilse
(sannolikt fel för hölilse) GU C 20 s. 381.

hylla (hilla: -er), /. hylla. L. Jfr M. Eriksson,
Hj åll och tarre (1943) s. 246 ff. ban . . . hög sönder
bord och benke, döro oc döre gaather och hiller STb
B: 66 (1515).

hylla (hylda Rydberg Tr 3: 161 (1436). hulla:
-ede STb 8: 116 (1493). hulda: -ath Lagerbring
Saml 2: 266 (1464)), v. L. 2) hylla, lova tro och
huldhet åt. ... oc skulu honom (o: kung Erik) igen
hylda oc manskap göra oc raadh swäria Rydberg Tr
3: 161 (1436). the gode vcrdcge fäder, lierrer ok gode
men vppa nyt hullede hanoni fore rikesins herre
STb 3: 116 (1493).

hylle, f. och ti. huldhet. — ynnest, nåd. thy
fforbiudom wij allom worum ffogethom . . . oc allom
androm, liwem thee holst äre, starklika vnder wortt
hylle oc nadli Priv f Sv st 53 (1368, avskr.). — Jfr

oliylle.

*hylleträ blomster, n. fläderblomster. Jfr
Smedberg, Peder Månssons landsmansskap s. 49. olya aff
hylle trä blomsther PMSkr 402.

hylling, /. hyllning. . . . liwat hyllingh the gode
men the hano[ni] göre skulle her j staden STb 4:
131 (1506).

hyllist (hðllist), /. f och n. L. huldhet. — ynnest,
nåd. wm han wil ey wndher eens mista gudhz höllist
Mecht 342. — Jfr ohyllist.

*hyllistgava (-gaaffua), f. gåva ss bevis på
ynnest, congiarium rii kesara hyllisth gaaffua GU C
20 s. 138.

hylning (hwlningh. huldning), /. hyllning,
huldhet, trohet, tet göstaff erikson oc nogre med
hanum . . . begynt haffue i moth then hwlningh,
cristelige tro oc äre swerges almoge sakt oc sworit
haffue wor kereste nadigcste herre k[örning] c[ristiern]
STb B: 336 (1521, Kop). ib 340 (1521, Kop).

*hylt? (dat. best. hyltenne ATb l: 326 (1470)),
/. och »hylta, /. [I. Van. holfte, hölte. Mnt. hulfte]
hölster, koger, togh then same drängin fram een piil
een dalapill fram w hyltenne ATb 1: 326 (1470). ban
hade roffuet . , . eth belte medh en bylta STb 4: 8 (1504).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free