Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapitelbrodhir
391
karmber
kapitels hus. MP 5: si. — »kapitnlo-hus, ». =
kapitels hus. herre jönis, ärkebiscop i vpsalom,
kal-ladhe capitulum til saman i capitulo-huset i vpsalom
SD ArS 3: 492 (1419). ib 493.
»kapitelbrodhir (capital-), m. manlig medlem
av ett kapitel. GU C 20 s. 76.
kapitclhus (capital-), n. = kapitels hus.
GU C 20 s. 76.
kapiten, m. Se Sdw 2: 1248.
kapitenare (capitener Stock skb 122 (1520).
pl. cappteynerer 11SH 14: 91 ("1526?, Brask)), m.
kapten, hövitsman. PMSkr 150, 153. balzar myn kera
frugis capitener Stock Skb 122 (l520). the
cappteynerer the slotthet oc landit haffue inne IISH 14: 91
(1526?, Brask).
*kap0St0kkei", m. [Jfr Mnt. kapstango. Mnl.
kapestant. Eng. capstan. I Fsv. med folketymologisk
anslutning till kapa] rulle för upp och neddragande
av båtar 1 vindspel t Jfr Meijerbergs ark. f. svensk
ordforskn. 7: 17 ff. puluini dicuntur machine quibus
lieues dodiicuntur et subducuntiir in portuni kapostok
ok vindhaas GU C 20 s. 502.
»kappa? (pl. -er Svartb 577 (1515)),/.? [Fin.
kappa] ett rymdmått for torra varor, kappe. Jfr L.
For ner, De svenska spannmålsmåtten s. 58 ff. jtem in
cwruapää iiij stäng circa agrum de 2 capper Svartb
577 (1515). Jfr kappi.
»kappa bodh, /. [Jfr Mnl. cappe, cap, huva, huv,
kapp?] bod försedd med något slags huv eller
överbyggnad (skyddstak)? bod där man försäljer "kappar",
ett slags dryckeskärlf Jfr SAOB K: 483 och
Meijerbergs ark. f. svensk ordforskn. 7: 19 ff. HLG 3:
129, 135 (1529) (ib s. 143 förklarat som: bod med
’kappfönster’, d. v. s. takfönster, taklucka; jfr SAOB:
K 484).
»kapparis, /. [Lat. capparis] kaprisbuske, capparis
skal sas thär tör jordli ftr, oc mwras wm kring thär
hon star PMSkr 852.
»kappi, n. [Mlat. capi] ett visst rymdmått (för järn).
Se Sdw 2: 1248 och jfr L. Forner, De svenska
spann-målsmåtten 68 f. 15 marcas denariorum in unum cappi
jern SD 2: 153 (1293, nyare avskr.). Jfr: capi neu
generis indeclinabile quedam mensura en mattha GU
C 20 s. 74. Jfr kappa.
kappi iiiru, Sdw 1: 646. Artikeln utgår. Jfr
kappi.
kar (kaar. kär), n. L. 1) kar, kärl. llacus
. , . kär oc kupa in qua viiuim decurrit GU C 20
(hand 2) s. 59. sade thöm jntet arff haffua wylle,
epter gielden swa stoor war, utan togo kop öch kaar,
hwatb testamentarij kunne vmbere fore gielden, och
gaffuo the theris testnmentarios quit och fri STb 4:
151 (1507). 2) kar, av spjälor o. d. byggt rum för
fångande av fisk. all kar ther i strömmen teslikes oc
laner . . . äre all ny affuerke HSII14: 68 (t525? Brask).
— Jfr abyrdha-, alabaster-, bi-, bref-,
bryg-gio-, drykkio-, dyrbiira smyrilsa-,
dyrsiny-rilsa-, döpilsa-, eld-, glas-, gripa-, gudhdoms-,
gudslikaina-jgiirdha-, helevags-, hiilghedoms-,
hälghodoiua-, ilätis-, kiöt-, kredeuza-, krisino-,
laxa-, liikio-, minnis-, olio-, ost-, ovan-, piuo-,
rökilsa-, sakrameuta-, salt-, salta-, sila-, silf-,
sliitta-, suiiör-, smyrilsa-, sten-, tappa-, tin-,
thva-, thvätto-, uphöghilsa-, vatn-, vighdha
vatns-, vin-, yst-, iitikio-, öse-kar. — »kara
prydhilse (-prydilse), n. pl. el. f. ornament på
kärl. emblema est ornainentum vasorum kara prydilse
GU C 20 s. 215.
»karat, subst. [Ital. carato. Mlat. carratus] 1)
karat, viktsenhet, tak aff musco karat 15, zibeto
karat viij PMSkr 387. 2) karat, beteckning för
guldmängden i en legering (angiven i 24-delar av
legeringens vikt), b[l]iffwer gwl lith til 18 carath
PMSkr 416.
»karbaild, n. band omkring kar. VKU 81 (1555).
karbunkule, m. — karbunkula sten (kar-
builkla-), tu. karbunkel (ädelsten). Fredrik ed
Noreen 3012—15.
kardainomom, n.? Se Sdw 2: i24s.
»kardher, m. Jfr kliidliis kardher.
kardinal, m. kardinal, han gaff paffwanom
fäm-tyo twsandh ducata före ath wardha cardinal PMBref
334 (1519).
»kardinaler (cardinalir), m. kardinal, j rom
war en cardinalir, ban het celestinus Ilel män 229. ib.
karena (pl. -or. -ar SkrtUppb i8i), f. L. fyrtio
dagars fasta (som penitens); efterskänkande av dylik
fasta, gaff allom them hänne läsa daghliglia fäm
hwtidradha aar afflat oc vij karenar SkrtUppb 181.
j haffwen stwndom alla syndha skwl aff gifth,
stwn-doni flere oc stwndom färre aar oc carenor PMBref
328 (1518). ScB 180 (omkr. 1500).
»karghet, /. snålhet. . . . buro niisthäkkelikin
gudhi är karghoth JP 85.
karl (kar. best. kärren HLG 2: 44 (1515), 62
(i5i8), 66 (1519). pl. karrer STb 4: 199 (i5ii)), m.
1) karl, (tuxen) mansperson, man. the same godhe
kara wore her hoos mich FMU 5: 24 (i48l). ... at i
skwlle rykkia tlion karlen liarth in til edher BSH 5:
304 (1508). STb i: 253 (1512). vj mark . . . som han
är skyllig en kar j könsberg ib 5: 11 (1514).
hüffuidz-niannen ... bör ... haffua tilsyn, at the goda kara,
honum fölgia, ära ferdoge Arnell Brask Bil is. ib.
ib 20. — jfr alnioso-, arbeidis-, badhstovu-,
bat-, biiirgs-, butn-, butna-, dagha-, dags-,
dagsviirkis-, fliil-, foro-, fii-, färio-, hiiilpa-,
hor-, kirkio-, krykio-, laxa-, legho-, löglio-,
mora-, märsa-, nöta-, öker-, oxa-, prain-,
qvarters-, runo-, ryza-, siiil-, siiila-, skiiria-,
slattar-, sliiggio-, stubba-, stumbla-, sund-,
sunda-, svinagards-, sylto-, t rol-, trägårds-,
ärio-, öia-karl. — »kaila brodhir (karlla-),
m. understödstagare i viss stiftelse. Jfr allllOSO
karl. blindo niels och per olsson, som äre
förståndare fore karllabrödrane STb 1: 138 (1477). ib 140
(1477). — karla vaghn (kala waghen), m.
karlavagn (stjärnbild), arch[t]urus (i stjärnbilden Bootes)
. . . stelle quedam wlgariter käla (felskrivn. för
karla-?) waghen GU C 20 s. 34.
*knrmber, ro. [Isl. kärar] ram, infattning,
uppstående kant. läggis paa jnmna markana the osliikthe
stenana (o: kalkstenarna) ... oc wm kringh them
läggis en högher karm mädh saudli täth samman
slaghen mädh skoffloni PMSkr 361. eth bord som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
