Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
karmsliidhi
392
kasta
haffwer karma wmkringh seg ib 410. ib 547, 562, 593.
— "karma fatj n. fat med Uppstående tant. göres
ehn tiist aff the förschreffno askone, wätandcs henderne
och askone, tryckiandes henne stadelige snmmen, så
att hon står som ett stortt karma fat worden
PMSkr 621.
*karmslildlli (obl. -släda), m. karmsläde VKU
133 (1569).
karp (pl. ack. karpa Svartb 69 (1345?)), m.
(Svartb 69 (1345?)) och fi och »»..’ [Fi;», karpi, karpio.
Lit. karbija. Ry. korobj] karp, ett i Finland brukat
rymdmått, motsvarande en fjärdedels tunna el. en halv
spann. Se Sdw 2: 1345 och jfr Hildebrand, Sv. Medelt.
1: 751, SAOB K: 610 och (V. Voionmaa i) Nordisk
kultur 30: 71. huar gerningxman, som ingte saar,
göre presten om pascha ij tridiunge, om han
onsam-ber är; ära the tu saman, göre tha karp fullaii
Svartb 69 (1345? senare övers, från lat.?), jtem fore
liikstool ij karpa siidh, ffore brvdhawigningh j karp
säiidh ib (d:o). tho wiliom wi och sculu giffua honom
aff huariom preste krok en karp korn och en tridhiungx
karp rogh tiil hielp aarliga ib 400 (1442). j kaap (fel
för karp?; ärter FMU 4: 463 (1476, avskr.). — i
latiniserad form. . . . s[c]ilicet vnain karp siliginis
cumu-latain Svartb 139 (i369). — *karpa fång- (garpa-),
n. fång (ss rymdmått) motsvarande en karp. j garpa
fangh hanipo Beckman Stud 54 (si. av 1400-«..’). Art.
garpa faug s. 243 utgår. Jfr gripa fång.
*karpa (karppa), /. = karp. jtem karppanfisk
för j mark Uppl Fornmt 46: 195 (1517). — i
latinise-rad form. . . . scilicet loco oblacionum et matbyrdh
vnam karpam siliginis cumulatam in iure finnonico
Svartb 13S (1369).
*karpa (pl. -or), /. [Mnt. karpe] karp, fisken
cyprinus carpio Lin. ss maträtt, carpor medh swart
sood Sex ekon tr 272.
karpland, n. Jfr Hildebrand, Sv. Medelt. 1: 242.
*karse, m. Jfr fiska karse och kas.
*karskelika (komp. -arin), adv. duktigt, oppa
tet ath hon tess karskelicarin skaal ätlia MP 5: 186.
karsker (re. karst MP 4 : 240. Se Sdw 2: 1248),
adj. 1) duktig, kry, frisk, tha war hästin karsk
ATb 1: 94 (1458). 2) vacker, ståtlig, tha
openba-radhe sik thär widh eldin en karsk jumfru . . .
huil-kin som eth karst swen bain häfde j sinom fampne
MP 4 : 240.
*karskleker. m. skönhet, forma me karsklok ok
fägringh GU C 20 s. 284.
*kartbiork (kortbyrk), /. [S». Dial. (Smal.)
kåtbjörk] björk med tjock bark. ther liggia
sten-merken vthi eu dall op widh een stoor kortbyrk
Bergqvara 92 (omkr. 1490).
»kartek, subst. [Mnt. karteke] ett slags sidentyg.
— *karteks mässoliaki (kartegz mesze-), m.
mässhake av kartek. VKU 154 (1595).
kartenspel (korten-, körtel-, -speel), ».
1) kortspel, huilke peninga . . . hade köpmannen
forsainloth pa sky[p]sbardh aff theris tykörth j
kortel-speel och wardhtaffuel STb 3 : 883 (1498). 2)
uppsättning av spelkort, kortlek, jöns . . . fick pa sin
deel . . . eth kortensspeel STb 3: 445 (1499).
kartnaglll, m. kartnagel. PMSkr 644 , 653.
kartog (pl. -er), /.? ett slags stor kanon.
PMSkr 165.
*kartuse, m. kartusian. joan j steenhuset kartuse
Stock skb 170 (1521—22). — »kartusa kloster
(kartuse clöster), n. kartusiankloster. i kartuse
clöster marinfridh STb 5: 49 (1515).
»kartusian? m. el. »kartusianer? m. [Mlat. [-car-thusianus]-] {+car-
thusianus]+} kartusian. ... at the cartusianer måtte
bliffve Tid Lindholm Linkbiblh 1: 190 (1526, Brask).
Jfr kartyse, kartyser.
*kartustliiiinare (-tienere), m. tjänare i ett
kartusiankloster. STb 4: 234 (1512).
kartyser, m. kartusian. ... tet han sich , ,.
jn-giffuit lindé til cartyseren ath ware en treel j alla sine
liffdaga STb 3: 131 (1493).
kärve, m„ ett slags mindre, lättgående fartyg.
Jfr Falk, Altnord. Seewesen 93 /., 98 f. Skotteb 346
(l438, Bargm.).
kärve, m. kärv, kummin. Se Sdw 2: 124S. —
*karva taska (karffwa-. -tasclia), /.
kummin-påse? ss (första led i) binamn, pa karffwataska jenisse
wegna STb 1: 245 (1480). änders knrffuatascha ib 2:
343 (1489). ib 346.
*kas (best. kassen), subst. [Jfr N. kass, liten
ryggkorg m. ni.] kasse, korg, låda. binth hönona
(som skall gödas) j en kas PMSkr 257. ib.
kasi, m. Se Sdw 2: 1248.
*kasker? m.f [Fin. kaski] = kasklaild. swa är
skipt j porkala: ITörst faar olaff thawest t pund land
pa haunus pedersons wegnä j bryst jord ok xx lns
engh ok kasker iij pund land FMU 4: 86 (omkr. 1455).
kasklaild (kaske-), n. sved, svedjeland, jtem
anto ravtiayn j span korn vpa j stykke kaskelandh
FMU 4: 85 (omkr. 1455).
kaskstokker, m. Se Sdw 2: 1248.
kasna vargher, m. L. Se T. Wennström, Tjuvnad
och fornæmi 270 ff.
kast, n. L. 1) kast, kastande, jactus . . . kast
GU C 20 (hand 2) s. 3. pawal ringeres hustrv zack
til xij marek fore kastijdh hon tilstode STb 3: 314
(1496). . . . nt thu wärne mik oc göme . . . fföre kast,
oc stywngh SvB 602 (omkr. 1520). 4) kast, antal
av fyra. Se (S. Owen Jansson i) Nordisk kultur 30: 38.
01. Magnus Hist. de gent. septentr. 1. x til c. 47. —
vid räkning av mynt. störbekesske d:t vj mark for
iiijjaar skot en kast minus quit Skotteb 200 (1465—66).
xj(ll) kast gambla örtoger STb 1: 295 (1481). — vid
räkning av järn. jtem haffwa wij opburit vc jeren ok
ij kasth, som the stene ware vti Skotteb 379 (1462—63,
Kämn). — Jfr ovan-, sten-kast.
kasta (-ar, -adhe, -adher), v. L. 1) kasta,
uppkasta (i en hög el. dyl.), funno the thär gamul
rör oc skäl kastad Uppl Lagmansdomb 16 (l490). laath
kasta tegel leer hvad som fattades i höstas Brasks
Cal 266. ib 271. 2) kasta, slunga, jacio . . . kasta
GU C 20 (hand 2) s.{3. — med dat. el. i dess ställe
ack. betecknande den el. det som kastas, han wille
kasta warom gulbal swa fast a borghamwren at . . .
Prosadikter (Karl M) 261. swor jenis . . . ath ban
ecke kastade eller slog olaff skomakare drengin STb
1: 56 (1476). twå wnge drengä togo the bort met
them och mörde, kastandes j syön STb 4 : 262 (1512).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
