Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
laghliker
442
laki
war laklika gifuit SD NS 3: 329 (1418). mikel ...
vplät ... biörn timbirmanne een gard ... lagleghir
a arbogha radhstughu laghbudin for xxx mark ATb
1: 251 (1466). jorden iir lagelica soldh epter the
dom-breff bönderner haffue STb 3: 230 (1495). Jfr
olagk-lika.
lagkliker (lagliken, lagleghen), adj. L. 1)
lämplig, passande, nar hon war kommen til lagliken
äller, war hon aff ffadher oc modher gi|fwen j mans
wäl JMPs 393. 2) laglig, berättigad, tillbörlig, [-]le-gitimus-] {+]le-
gitimus+} ... lagleghen och äktha GU C 20 (hand 2)
s. 7i. — Jfr olngklikcr.
laglllikhet (laglig-),/. 2) lagenlig förmån!
om prestens sätrij j akas oc om tess tillighwr (i)
aker, äng, skog, wtniark och fiskewatn och om all
androm laglighet som bönder pläga göre syne
kirki-herrer hor i laudit Svartb 546 (1483). brvka oc niwtha
all laglighet som anderstadz sidhwänie är öffuer alt
landit ib. ib.
laglllysa, v. L. lagligen lysa el. kungöra. SD NS
3: 383 (1418).
*laglll(isa, /. laglöshet, olaglighet. taciturnitas
iuris et cessacio laga Oc rätz tytztha äller laghlösa
ynde laghlösa köpungh (o: staden Köping el. del av
Vadstena; jfr Hj. Lindro/h, Fornvännen 13: 213 ff.,
A. Schück, Studier rör. det sv. stadsväsendets
uppkomst o. äldsta utveckling 155 f.) GU C 20 (hand 2)
s. 53.
lagliuiaii (lag-, lach- STb 2: 567 (1491)), m. L.
1) lagman. Svartb 176 (l38l). SD NS 2 : 806 (1414,
gammal avskr.). niglis diäkn som är stadder. j
lagh-mans stadh Fil 2: 68 (1428). 3) edgärdsman. STb
2: 322 (1489). stodo änders winter rede boen att göre
lagh medh sine laghmen, at . . . ib 493 (l49o). desse
äre pawal scredderes Ingmen fore tet kledit han schulte
salt ib 523 (1491). ib 567 (149l), 8: 458 (1499), 4: 285 (1512).
Jfr laglia inan. — Jfr ivir-, undir-laghman.
— lagliinanz domber (lag-, lamans- SD NS
3: 254 (1417?)), m. 1) dom utfärdad av lagman, iak
skulde ... lagmans dom vpa giffua vm thet ärendet
SD NS 3: 451 (1419). 3) lagmans domsrätt. jac
beinct diekn, lagmanz-dom-hawande i sudirmannalande
SD NS 3: 197 (i4i6). — laghmaiiz dombrut
(lag-rnandz-), n. brytande av lagmans dorn. Uppspriv 14
(1454). — "lagliinanz kaster (lagmanshester),
m. lagmans häst, särsk. sådan som underhålles av
allmogen i lagsagan, bength gylte haffuer underuisth för
mich at i vele icke hölle ij (2) lagmansheste huart
tridie aar Vg Fornmt I 8—9: 106 (1517). —
lagliinanz nämd (laghmantznämpd), /. L. nämnd
vid lagmansting, the xii i laghmantznämpdenne saato
AktKungsådr 19 (1459). — laglllliailZ piillllillgai*
(lagmandz pen(n) ingår), m. pl. L.
lagmanspenningar, årlig utskyld till lagmannen. Uppl
Lagmansdomb 12, 32 (1490), 63 (1492). — lagliinanz tking
(laghmans-), v. L. lagmansting. SD NS 3: 521
(14Í9).
*laghmälter (lågmälther), p. adj. lågmält.
Troj 76.
lagkllliistare (lagmestare), m. mästare el.
lärare i lag. llegista ... lagh mästare oc lagha itkere
GU C 20 (hand 2) s. 71. JMÖ 180.
*lagkn, /. [AJ. lögn] Se laxlagkn.
lagksagha (lag-, laxaga: -or G PM 2: 425
(l509?)), /. L. lagsaga, lagmansdöme. swa viliom vj
at aho biscopsdöme skal altiidli her epter blilfua
skiptli oc lagth i twå lagsaghur Svartb 350 (1435).
*lagkskikka«lher (lag-), p. adj. i lag bestämd,
förutbestämd! ath han (0: Jason) war begärande at
forsöka siig med then wäderen som gylleua wllon
haffde oc staa allan then faro ther tiill lagskickat
war (et aurei uelleris ordinata discrimina secundvm
statuta legis imposite liumiliter temptare deposcit)
Troj 9.
lagkskipta (-sehipta), v. L. lagligen dela. SD
NS 3: 612 (1420).
lagkstanda (lagstonda. part. pret. ack. sing f.
lagstadhna SD NS 3: 559 (1420). nom. pl. f. lagh
stonna ATb 2: 332 (l48S)), e. L. stå i laga tid.
epter thet jak haffwer myn säthia gord ... lagliga
vpbudit oc låtit thet sidhan lagstonda oc engin aff
mynom nästbornoin winom eller frändom vilde thet
tiil syn lösa Svartb 339 (1432?). — part. pret.
lagstånden, som stått i laga tid. SD NS 3: 559 (1420). äre
the bodhir laghlighan wpbwdhna och lagh stonna ok
henibwdhna nestorn frendom ATb 2: 332 (1488).
lagkstämna (impf.(f) lagstempd STb 4: iss
(1511). part. pret. laghstämder), v. L. lagligen
stämma. Se Sdto 2: 1256. for thy at ... wansamt oc
thungt är stämninga män langan wägli ath föra till
tliingx at witna nokon laghstämdan tha thes beho|f
gör Priv o skyddsbr 179 (1442). ib. gregers köpsuen
lagstempd lårens olson STb 4: 198 (1511).
laghthing (laak- SD NS 3: 89 (i4i5)), «. L.
lagting, laga ting, ordinarie ting. — av
häradshövdingen hållet laga ling. SD NS 8: 622 (l42o). — Jfr
lagha thing. — *lagktkiiigs daglier (-tinghz-),
m. = laghthiiigs manadagher. ath jak hiolth
laghtingh Inghtinghz dagli i hvetolanda Delag Arch 2:
99 (1451). — lagktliings manadagher (lagtings
mondag), m. L. lagtingsmåndag, en av de fyra
måndagar om året, då, enl. ÖGL, lagting hölls. HSH 16:
72 (1527, Brask).
laghtllinga, v. L. hålla laga ting. Se Sdw 1256.
Iak, adj. läck, otät, gisten. ... som skulo skoda
skipper cristoffers skip, om än thet är swa lakt, ath
thet maa löpa til sios eller ey STb 1: 320 (1481).
♦laka, v. \_Jfr Á. Dan. låge] laka, (gm över gjutning
med vatten) utdraga, laka lwth mädh heth wathn
PMSkr 424. ib 638.
lakan (pl- -ön), n. duk, tygstycke; lakan. RP 2:
273 (1394). Kumla kyrkas rb 2 (1420-i.). ATb 1: 256 (1467).
ban stal ... i par lakon JTb 68 (1475). jtem (bör
camarswen halla) hwar higerdag reen och wel twagen
lacan Arnell Brask Bil 30. Jfr badh-, llstO-,
miikils-, spar-, svepe-lakan. — *lakana siäng
(-Säng), /. säng med lakan, han (0: krigaren) skal
ey älska niykith lakana säng wm han wil wara en
ypper dräng PMSkr 121.
laki (lake. lakke), m. lota vulgaris Cuv., lake.
item j öre för vi lakka IILG 3: 117 (1529). ib. Ol.
Magnus Ilist. de gent. septentr. 1. XX c. 13. VKU 69 (1553).
laki, m. Jfr saltlaki. — *laka tratter, m. ett
slags tratt, jtem the (o: biskopens fiskare i Saltsjön)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
