- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
514

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mior

514

mislindha

mior (n. miöt MP 3: 4U. dat. n. miogho VKJ
149), adj. smal, ej bred. eet skipp, thz är
fiam-merst oc ydarst tlia är thz thr.mkt oc miöt MP 3: 414.
nidliau the trangha äller uiiogho grandli, thär tiil
sion liggher VKJ 149. thit eghit hiärta, som skapat
är som en pära thiokt nidhan, oc mioth owan
SkrtUppb 270.

mirra (möra. med lat. böjn.), f. myrra. jtem
möram [?] för ii öra Kumla kyrkas rb 26 (1464).
j mark fore mirram oc rökilse ib 26 (1465).

lllisdriikt, j. missämja, tvedräkt, söndring.
JMPs 514.

misdiidhare (misdedere STb 4: 8 (i504).
miskdedere ib 5: 324 (1521, Kop)), m. missdådare,
ogärningsman, adj inthet wcle ... befate ider med
sadane skalke oc miskdedere STb 5: 324 (1521, Kop).

inisfal (mys-), n. L. 2) förseelse, brott, til
lösn mynnä mysfallä RP 1: 569 (1362). forlat mik mill
inisfal oc omilda vranglikhet SkrtUppb 227.

*misfela (-fäla), v. [Ä. Nht. missfehlen,/ár/nra
felaktigt] fara vilse, taga fel. med prep. um. vlixes
... kände sig visseliga haffwa döden oc böriade
inisfal n om måled (cum ipse quasi defecerit in sermone)
Troj 309.

*inisfcling, /. misstag, avvikelse, tlia begynte
erich sith thaal vp, som han tilforen giorth hade,
wth til ende j blandh altli tet taal war jngen
mis-foling anderlunde än som til tören war STb 3: 12 (l492).

misfyrina, v. L. 1) misshandla. SR 54. med
dat. Se Ë. Roseli, Prefixet o■ i nordiska språk 188 f
iiiisfyriniiing (-formning),/, misshandel,
gud-niund ... bad byfogotan borgomästara oc radit om
nagra misförmiiing som mattis giorde byfogotanom
ATb 1: 122 (l460). ib.

Illisfiille, m. 1) olycksfall, olycklig händelse,
olycka, tha sa roland mykitli misfälle pa sina men
Prosadikter (Karl M) 277. wi hafve månge
sjukdomars missfälle så at för än ett släpper tager 2 vider
Linkbiblli 1: 150 (1523, Brask). 2) förseelse, brott.
än togh at han fnlkomlika fore saagh wara
wanzlik-het oc misfälle SvB 123 (si. av 1400-/.).

Illisgiirnillg (-gerning), /. L. missgärning.
oc firilaat os wara misgSrningä SvB 3 (senare h. av
1300 /.). erich ... widerkende sine misgerninga alt
thet han stulit hade STb 5: 133 (1516). döinbdos
marcus ... fför sine misgerning tiil swerdh ib 273 (1520).
— misgärningis qvinna (misghärninges-.
mysgärningins-), /. missdåderska. FMU 4: 458
(1476). JM Is 407.

Illisgöra, v. göra illa, göra orätt, stränghet tz
är nar nakar liokat misgör oc tha wrsaka hon sik oc
[wi)] ey synas ha|fwa luisgiort SvKyrkobr 352.

*misliagh, m. [Mnt. niishach] misshag, missnöje,
ovilja, bidher jach edher nåde adi haffwen ingen
mishagh ther wdinnan i nager inodhe FMU 5: 505
(1495, samtida avskr.).

Ulishngha (mys-, -adhe), r. misshaga, opersonl.
med dat. ok mysliaghadhe per redhersoune nnghath
ther oppa ad hessthen var oskäleghan skattader ATb
1: 18 (1453). vi budum nilsse at wädia jnnan viij
daga ... om än |tanum nagat mishagade oppa then
rättin som hanum sagdir war ib 127 (1460). Mecht 197.

Illishop, n. förtvivlan. (Se S. Gustafson, IJ. Gadhs
språk, gloss. 68).

*misliiille (mishelle. misselle), ». [Jfr Mnt.
misheil, Mht. misseheil] otur, olycka, them hondher
mång mishelle PMSkr 139. tha förinotte vi ey
alle-geuel komme til then syn pa ij eller iij dager för vor
misselle skyll AktKungsådr 30 (1524).
misiiillin, adj. Se Sdw 2: 1268.
uiiskun (miscund. gen. myskuntz SvB 271
(senare h. av 1400-/.). pl. misounder), f. L.
misskund, barmhärtighet, christus är sielff miscunden ok
lians miscunder äre ouer alla hans gerninga SvKyrkobr
(Lucid B) 197.

lniskiiniia (miskunda. -adhe), v. misskumla
sig, förbarma sig. med dat. tha miskundadhe han
swa liöghelika niiiiikyneno at ban togh mandom a sik
Prosadikter (Barl) 10. ty miskunda migh och allom
menniskioin Kyrkohist Arsskr 1922 .1. 325 (1498). —
med ack. Se Sdw 2: 1268.

*miskliuuail, /. misskundsamhet, barmhärtighet.
sywnde (girighetens dotter) är hiärtans ildhärdska
mote iniskunnane warkunuan SvKyrkobr 355.

luisklinnare, m. förbarmare. Prosadikter (Barl) 75.
misknnneliker (miskundneliker), adj.
misskundsam, barmhärtig. SvKyrkobr 102. thän
miskunne-like härran iliesus ib 105. iomlfrv maria ... wsla
manna miskundnelika hop SvB 332 (omkr. 1520).

inisknnsamber (miskwndsammer GU C 20
(hand 2) s. 146. komp. miskunsamer SkrtUppb 153),
adj. misskundsam, barmhärtig, mild. siw miskunsama
gärninga SvKyrkobr 17. humanus liwgher spagher
miskunsamber GU C20 (hand 2) s. 1. iak är osäyliga
miskunsamer än thu nngentiid förmatte vara
syn-dogher SkrtUppb 153. Jfr oiniskunsamber.

niiskunsamlika (miskunsamlegha), adv.
barmhärtigt, med misskund el. barmhärtighet. GU C 20
(hand 2) s. i. Jfr omiskunsamlika.

misknnsamliker (miskundsamlig: -a
Kyrkohist Ärsskr 1922 s. 324 (i498). miskunsamneligh:
-a SvB 295 (b. av 1500-/.)), adj. barmhärtig, ärna
mik alf tliinom son ihesu c||risto hans
miskun-samneligha näffs minom arma likarna tholomodheligha
bär» SvB 295 (b. av 1500-/.). Jfr omisknnsaiiiliker.

misknnsamlikliet (miskun(d)samlighet. pl.
-ir. -er), /. misskund, barmhärtighet, förbarmande.
härran är allom almänneligha söthir ok säffwir, ok
hans miskundhsamlighetir (miserationes) äru owir alla
lians gärninga SpV 530. SkrtUppb 181, 375. cl gudz
miskwnsamligheter som skulo komma ö|fwer them som
gudeligha liisa thänna psaltaren JMPs 412. Jfr
O-misknnsamlikliet.

*mislilldll, n. missljud, dissonans, diasouia nie
idest dissonancia vocum misliwdh GU C20 s. 182.

*inisliudlia (mys-, -lyuda. mysliudhaa
GU C 20 s. 195. mislydha ib s. 324. myslydha

ib (hand 2) s. 102), v. 1) missljuda, utgöra el.
åstadkomma ett missljud, absonare mislyuda GU C 20 s. 4.
ib. discrepare ... misliwdha ib s. 154. ablu[do]
mys-sämya myslydha ib (hand 2) s. 102. disiouo ...
mysliudhaa ib s. 195. 2) vara oense, icke komma
överens. dissideo es re träta eller niisliiidhfc GU C 20 s. 194.
discongrvere mislydha ib s. 324.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0528.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free