Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innmbla
524
mur
IllUinbln, v. 1) mumln. murmurare ail modum
mutnrum velie loqui et noll audere wlgariter mwmbla
GU C 20 (hand 2) s. 169.
*lllUlllblail, /. mumlande, surrande, bombus bi
sonus apum wlgariter mumblan GU C 20 s. 59.
*niumma (mwmme HLG 2: 144 (1526)),/. [Mnt.
mumme] stark, mörk ölsort (från Braunschweig).
at mwinman skal ey tappas her j staden STb 4: 82
(1505). inghen skal köpe eller före mummo ber j
stad i 11 ib 323 (15131. HLG 2: 30 (1512).
»mumma, v. [Å. Dan. mumme, i hemlighet beskylla,
anklaga. T. muinmen] anklaga, beskylla, med prep. upa.
for han for wädzlade ekke then homblan som brynyolf
mvmmade honom oppa ATb 3: 139 (i503).
»mummeskanz (-skandz), subst. [Mnt. [-mum-menscanze]-] {+mum-
menscanze]+} ett tärningspel? maskerad, gyckelspel?
Se Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 8. j them
stadenom oppa fwnnes alra handa lekar oc speel
skaff-talfwels leek wortaffwels leek dwbell mwmmeskandz,
hoffwark spiirbräkning magd oc myket annad Troj 39.
inunder, m. nagelsbredd, tum. Jfr Hildebrand,
Sv. Medelt. 1: 748.
munder (munner Mecht 124. mwn ib-, (ack.)
STb 1: 428 (1459) o. s. t>.), m. L. 1) mun. Se Sdw
2: 1270. subridere litit lee commwniter drago inuimyn
GU C20 s. 526. — i bild. liwat ällir hwilken är
siälenna mwnner lion swarade siälenna mwn är een
idhken åstundan Mecht 124. — om munnen ss organ
för tal. the haffde alle j mwnnen hwrw the skulle
alle taga birita vagga Saml 6: 175. thyghede ...
joon ... och pädher... badhä aff enä mundh ATb 1:
22 (1454). huar man hauer en höuitzskan mwn pa
herra ok forster STb 1: 428 (1459, Burspr). SJ 2: 177
(1490). huilken gard roland hanom fore rettin medh
handh ok mwn vploth ib 231 (1493). STb 3: 161 (1494).
huilket the alle medh en mwn jaa til sade ib 4: 24
(1504). hödz th9m ... haffue en höfuisk mwn ib 25
(1504). medh alt radit samtycktes mwn wijd mwn at
hölle lagen ib 78 (1505). ib 5: 18 (1514). — af . .. mun,
på (ngns) vägnar, ath nogra the sigh haffua
for-brotiidh i moth laghen haffua scriffuidh idher tiil aff
all borssenss mwn menighhethen domaren ok the xij
owetandes ath the vele ecke haffua mik tiil fowthe
GPM 2: 144 (1500?). — Jfr drälls-, oqvädkins-,
ughns-inunder.
munder, m. Jfr osinnnder.
"munlisKer, m. ett slags fisk. gorra est piscis
in-sipidus et nullius saporis mwn fisker GU C20 s. 314.
"niUUgailger, m. nefrendicium cii aarlegin
skatter et ferculum wlgariter potest dici mwnganger
GU C 20 s. 348.
*lIIUllgapan, f. gapande, rictus ... lipan ok mwn
gapan GU C 20 s. 526,
»inunharpa, /. — »munharpo lekare, m,
person som spelar på inunharpa. eneator ...
born-bläsare ok mwn harpolekare GU C20 s. 219.
munker, m. L. 1) munk. ss tillnamn, poter
niwnk KTb 1. 2) ett slags bakverk, jtem til
eollass bacada munka beströdda medh succher Sex ekon
tr 271. 3) ett slags kanon, kvartan? Jfr SAOB
M: 1586. munkar paa baadhe sydhor haffua th»m oc
sökt saa them swidher RK 3: 3641. — Jfr gra-,
svart-munker. — »munka badhstova
(mwno-ka-, -badzstuffwne STb 2: 147 (1486). -bastuer
ib 3: 24 (i492)), f. badstuga tillhörig munkkl.ster. —
*munka barn, n. barn till en munk. iak född» aldrik
oäkta barn ellir munkabarn i mina dagha ATb 1: 270
(1467). — "munka degliia (-deia: -deiona ATb
3: 89 (l498). med art. -deghenn ib 208 (1507)),/.
[Fdan. muiikedeje] hushållerska i ett kloster el. vid ett
klostergods. ATb 3: 89 (149S). — SS tillnamn, varth
kathrina mwnka deghenu borgerske A Tb 3: 208 (1507).
— »munka driinger (munke-), m. tjänare i ett
kloster el. vid ett klostergods. STb 1: 258 (1480). —
ss tillnamn, karl muuke drengen STb 4 : 324 (1513).
ib 328 (1513), — »munka gardher (mwnoka
gaardin STb 1: 396 (1482)), gård tillhörig ett kloster. —
’munka hora, f. ss okvädinsord, sapokonan sagde
ath eskils hustrv är een munkahora ATb 1: 381 (1472).
ib 2: 281 (1486?). — »munka hus (munke-), n.
hus tillhörigt ett kloster. STb 4:199 (lai 1). — munka
kloster, n. munkkloster. Bjärka-Säby 359 (1389,
avskr.). GU C 20 (hand 2) s. 153. — »luuuka riikkia
(mwnehareckia), /. munkbädd. SS tillnamn,
niar-git mwncharechia SSkb 251 (i507—08). — »munka
skoriuiail? ss personbeteckning, mwnkasko[ri]nian (t)
aatli swartbrödra zaker STb 1: 374 (1482). — »inuilka
skäppa (munkeskeppe), / andel i tionde
tillkommande ett kloster, at for:de abot jöns (i Nydala)
ej får så redelige utli munkeskeppen i edert hered
(o: Sunnerbo) oc andre rente til klöstres årlige
uppe-helle som gammalt och förut hafver warit HSH 13:
94 (1524? Brask), quomodo diuidatur munkaskeppan
HSH 18: 327 (1526).
»mumlas, v. refl. kyssas, med prep. mädh. o söte
iesu christe, iagli lolfwar och hedrar tijn sötaste
leppar, som werdigedes att munnas med tijn owen
iudam Kyrkohist Årsskr 1922 s. 324 (1498).
»111 lins ti lider, adj. styv el. stel i munnen,
oridu-rus ... snaffsare mwn stinder ok maall stulyn GU
C 20 s. 390.
»iniinsulnie, m. svullnad i munnen. GU C20 s. 291.
»munsöte, /..’ det som är sött i munnen. Se Sdw
2: 1270.
mur, m. (Se II. Pollak, Arkiv f. Nord. Fil. 49: 108
ff.) L. 1) mur. huilkt hws ... nest vpsides sönnan
forscrifne peder michelssons hwss nnvr wiidli mwr
liggiendes SJ 2: 111 (1488). lotli vp michel jenssone
sith stenhws ... medli iiij (4) fria inwra ib 130 (1489).
— Jfr bodha-, brand-, gildis-, grund-, linsa-,
kirkiogards-, kiillara-, kölno-, panno-, ring-,
rudliodains-, slöts-, stads-, stal-, sten-,
sten-hus-, trägårds-, vinds-, vingårds-, ödhis-mur.
— »mura honieia, /. utbyggnad på mur för
be-skjutning av fiender, redhes til mwra homeyor oc
bolwärke. bysso bnardlia för än fiendana komma
PMSkr 141. — "innra lön (mwre-, muro-), /.
lön för murning. Skotteb 80 (1461—62). för muralön
vij solidos Kumla kyrkas rb 26 (1465). vi mark iöns
olson för muro lön ib 95 (1512). (Ordet eg. snarast
att fatta som ssg med mura, v.). — mura mästare
(mure-. muro- ATb 1: 194 (l463)), m. [Mnt. [-mur-moster]-] {+mur-
moster]+} murare; mästare inom murareskrået, mästar
martin konungxsins muramästare HLG 61 (1454).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
