Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mura
525
mnsterfllie
Arnell Brnslc B/I 8. — ss tillnamn, hustru birgittes
mwramestares SJ 2: 27 (U77). lasse muremestare
Stock Skb 128 (1519—20). HLG 3: 82 (l525). —
(Ordet eg. snarast att fatta som ssg med lliura, v.) —
»iiiuramästara driinger (-mestere-), m. en
murares dräng el. medh ä/pare. STb 4: 177 (15071. —
»inurninästara ]lits ter (moremenstare-), m.
en murares häst. Kumla kyrkas rb 4 7 (1479). —
»UIU-raniiistara lodli (muromestara-), n. murlod.
GU C20 s. 22. ib s. 437. — »iiiuramästara lön
(-mestare-), /. murarelön. STb 1: 266 (l480). —
* 11111 ra syn, /. syn av mur. SJ 2: 180 (1490).
mura (impf. -adhe. murde Skotteb 215 (1455 —66),
253 (1466—67), 401 (1465—66, Kämn)), v. 1) mura,
uppbygga av sten. at han uiurde skorstenen i
skot-huset Skotteb 215 (1465—66). jtem ix öre murmesterne
som murde toruit a fiskestrand ib 401 (1465—66, Kämn).
SJ 2: 14 (1476). — abs. ... som met honom mwrde
i norre tornet Skotteb 253 (l4fi6—67). VKU 19 (1541).
2) förse el. omgiva med mur. antwardadhe hanoni
en storan muradhan stadh, som skulde rara howudh
stadh j hans rike Prosadikter (Barl) 85. thenne tompt
forwilkorades joo swa ath hon schulle mwras epter
hans ytersta macht SJ 2: 128 (1488). — »lliura igen,
mura igen. ijm tigell, som södre port mwrades igen
med Stock Skb 163 (l520). — ’mura ill, mura in.
mwremestaren, som mwrade skothporten in j södro
torn Stock Skb 160 (1520). Jfr inmura. — *lliura
up, mura upp. STb 4: 77 (1505). Jfr UpUlUra. —
Jfr kring-, til-, umkring-, ut-miira samt
ny-niuradher.
muraukare (-ankar, -anoker), n. murankare.
groffsinederne skole ey mera haffue än iij mark fore
faath jern til sinýdende j groffsmide, som är [-mw[r]-ancker,-] {+mw[r]-
ancker,+} vindöge jern ... STb 3: 373 (i498). ib 380 (1498).
Kumla kyrkas rb 92 (1510), 94 (1511). HLG 2: 51 (1516),
76, 77 (1517).
»murare, m. [Mnt. murer] murare, ss tillnamn.
soni murare i vazstenom SD NS 2: 601 (1413). —
»innrara mästare (muraremestare), m. =
mura mästare, ss tillnamn. JTb 25 (l460). ib.
SSkb 141 (1504—05).
*U1 lirdel ("deel), m. del av mur. SJ 2: 148 (1489).
♦niurfyllare (mwrföller), m. = fyllare.
ban är mwrföller pa slottit STb 2: 320 (1489).
*murgailger, m. murverk! öffwersta högden war
ij° alna mz wnderiigen mwrgaug (in mirabili
composition murorum) Troj 37.
»murhaki, m. hake avsedd att anbringas i mur.
item smeden for iij mwrhakar til vii[n]dzkappan for
j öre HLG 2: 53 (1516).
»Illtirhakka, /. murhacka. HLG 2: 62 (1518).
»muring, /. = murning, per mansson schal
... köpa tompten wijdh sin gardh aff kirkian fore
lýcha, pa tet atli han matte mwra och komma til
mwringh STb 3: 359 (1498). HLG 3: 39 (1517).
»inurliikt (-lekth), f. »’ mur anbragt bjälke i
vilken bjälklag fästes, remstycke. HLG 2: 47 (1516).
»murlön, f. = mura lon. Kumla kyrkas rb 95
(1512).
murmästare (-mestare), m. = mura
mästare. Stock Skb 9 (1516—17). — »111111’inästnra lön
(mwrmeater-),/. = muramästara lön. Skotteb
449 (14/0—71, Kämn).
murning (mwrningk SJ 2: 198 (I49l); STb 4:
80 (1505)), f. t) murning, murande, (|]th thet som
her ludwik liaffuir kostad pa hwset ok foibätradh
thet, bade metli mwriiing ok bygning STb 2: 179 (1486)
(kan även föras till 2). fforstandere f"re stadzsens
bögning ok mwruingh StÄmb 119 (1490). HLG 3: 48
(1519). PMSkr 361. 2) murverk. huss ok tompt
medh sine grundh mwrningli ok bögning SJ 2: 106
(1487). huilke mwrningk som ständer pa olrff
anders-sons mwr ib 198 (149l). STb 2: 386 (1489), 3: 217 (1495),
4: 80 (1505), 5: 48 (1515). — Jfr be-, ut-lllliruillg.
»Iliurqyarter, n. SS benämning på ett kvarter i
Stockholm. STb 2: 202 (1487).
"lliurradh?, f.f våning! förscriffne huss med ij
kellere, ffyre friie mwre, aff grunden oc j högden
med twå mwrrade, som tet nw opbygt är STb 5:
251 (1519).
"llllirsnnder, m. sand till murbruk. VKU 50 (1547).
»mursten, m. [Mnt. mursten] mursten, tegelsten.
ta som samma mwrsteuar fördis fran fiskastrandh och
vp i helwiteth HLG 2: 105 (1519). — koll. vjm
mursten Skotteb 338 (i. av 1430-i., Borgm.).
*lliurtighl (-tigel), n. murtegel, koll. STb 2:
595 (1491).
»Iliurviig?, /. el. inurviigger?, m.f murvägg.
j mwr wäggen wtan till war sath manga banda stena
Troj 37.
mus (mwss GU C 20 (hand 2) s. 166. pl. mys.
Se Sdw 2: 1270), /. 1) mus. ban ... fik at se twå
mys Prosadikter (Barl) 39. — ss tillnamn. Se Sdw
2: 1270. — musa bo (-boo), n. musbo. GU C 20
(hand 2) s. 168. — *uiusa drapare (-dräpare), m.
muricida .. . mwsa dräpare GU C20 (hand 2) s. 165.
— »lllUSa flaare, m. muri[s]cidus ... mwsa flaare
GU C 20 (hand 2) s. 166. — »lllUSa fälla, /.
musfälla. GU C20 (hand 2) s. 168.
»inusara, /. Se musöra.
inusaraker, m. glada. Se E. Lidén, Meijerbergs
ark. f. sv. ordforskn. 1: 55 ß.
»musbliikkia (-bleckie), /. = musiser. ban
hade pantsat j bat, j kretfuitte, j kraga och en
mws-bleckie j calmarna STb 4: 8 (1504).
»musiser (mwsysir ATb i: 221 (i46i?).
mws-ysar Inv Cur Tynnelsö 2 (1443). mOSÍSOr ATb 1:
245 (1466), 303 (1469). Ändelsen -or kan bero på alt
ordet fattats som pl. av ett musisa), n.! [Mnt. [-müs-iseren]-] {+müs-
iseren]+} (till rustning hörande) armskydd av järn(plåt).
I par forstaal oc niwsysar Inv Cur Tynnelsö 2 (1443).
eth bröst i par mwsysir ATb 1: 221 (1461?). eth par
staalhanska oc tw öfuirste beenwapii oc twå mosisor
oc tu forstall ib 245 (1466).
Ill 11 ska t, f.f och n.f Jfr musköl.
Iliuskatblouie (muskata-), m. muskotblomma.
macis vel [ma|co muskatablome Växtförteckn. fr. slutet
af 1400-talet hos Th. M. Fries, Ark.f. Bot. Bd 3 nr 14 s. 6.
»inusköl? subst. Se Hildebrand, Sr. Medelt. 2: 474
och SAOB M: 1659. bakada mwsköl (tro/, fel får
muskot) Brasks Matordn 3.
»imisteriUie, n. [ Fnor. mönsterftlia. Mnt.
muster-dovilligescii, musterdefili(g)e, mustervilliges] (stycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
