Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyt inn
B60
näbfiiste
JMO 190. 2) nyttja, bruka, hon ... nyttiar balder
sina helbrägda liörls ok öron til wärslika fåfänga glädi
MP 4: 178. — *nytia sik, se sig själv till godo, se
till sitt egei bästa, thy skulle hwar cristen människia
nytia sik i tima oc ey mykith a wärlz fiikt liggia
SvKyrkobr 21. thy fik ban (o: Judas) ey the nadh.
thz han matte sik fore sina synder angra. mädhan
han sik ey nytiadhe thär ban timan hafdhe ib 28.
— Jfr vnnnytin.
Iiytinn, f. 1) njutning, åtnjutande, alt thz ban
wndarstodh oc wnfik om thän hälgha anda thz
sma-kadhe oc honom j sötasta nythian (fruitione) oc
lioffuasta wtr8nilsom Mecht 131. ib 157, 212. j alla
go-dha tingha nythian JMPs 451. — Jfr vannytinn.
*nyti(llling (-tiding), /. underrättelse om ngt
nytt, nyhet, ingan föra nogra tiding, skualder äller
rychta, som han ingan skäll till weth, her nw
ny-tidinge kompna STb 1: 428 (1459, Burspr).
nytlika (nytterligha), adv. 2) [Jfr Mnt.
nütliken] på ett behagligt sätt, läckert1 vm en dag
fik the gamb|a hustrun ... see ath henne son loth
väl reda sina maltidh ok stekte sik en kapun ... tha
sagde hon til sin man ... gak fram j garden til wau
son ... for thy jak saa ath han haffuer nytterligha
til retli ath sik j dagh MP 4: 62.
nytliker (nytlikin. nytheligen.
nytter-likin: -likit MP 4: 40. dat. pl. nyttirlikom
ib 5: 138. superi, nyttolighaster: -aste ATb 2:
52 (1475)), adj. L. 1) nyttig, j thy at hon (O:
Jungfru Maria) daghlika är os syndarom nytlikin j
hi|nerike Mecht 168. bätring som tik wore ffulkomlig,
oc minne siäl nytheligen SvB 34 (6. av 1500-t.).
2) duglig, praktisk, biscop lydeke ... tilskikkadhe
... borgliamestara oc radhit i arbogha offwir
helg-handz kirkio formen oc forstandara till setia oc aff
setia hwera som thöra best nyttolighaste thotte wstra
ATb 2: 52 (1475).
nytlikhet (nythelikhet. nyttelikhet), /.
och ni. 1) nytta, jak haiiir al thing skällica skapat
til mansins nyttelikhet (Bir. nytto) ok kännedom
Nio kap ur Bir 36. 2) njutning, allan aldir mins
bälgasta, oc fulbordliasta wnigängilse mz minom
kärlek oc nyttelikhet skal iak offra for alla thina synder
Mecht 148. wilt thu ... niwta min närwarilsinne
nytian oc nythelikhet ib 212. — Jfr onytlikhet.
nytta (nytthe STb 5: 349 (1521). nythe ib 350
(1521, Kop). pl. nytt(h)or SkrtUppb 364; PMSkr 138,
206. nötta), f. [JV. nytta. Mnt. nutte] L. 1)
nyttjande, bruk. myne vtlagde peninge ... som wt kome
till hans nådes eget nythe och beho|f STb 5: 350
(1521, Kop). 2) nytta, gagn, fördel. Ii tia nytto
taghiu i ther aff än tho at i thz hördhe. thy at i
troon mik änkte Prosadikter (Sju vise m) 133. thet skal
han oc the beholda oc bruka sik til gagn oc nötto
Lagerbring Saml 2: 203 (l440). hwat gaghn ok nötto
the göra daghligha clostreno för sin kost oc löön
Bi ak Nils’ vis-st 196. forscrifna stenhws . .. egha
niwta och bruka sik til nytto och bestand SJ 2: 50
(1479). thät är en stor nytta ath jak far likamlika
fran idher MP 4: 26. ib 259. ath thet dobbel ware
edher tiil gagn och nöttha GPM 2: 197 (1505). — pl.
thy läggias the sama thio gärninghana nytthor ok
gaghn, ok hänne til som hon haffdhe thöm siällf
giorth ok wiirkadh SkrtUppb 364. PMSkr 138. thy
wathnith är menniskioiine til osäyelika manga nyttor
oc gawgn ib 206. — Jfr onytta.
nytta (-0), adj. [Jfr Mnt. nutte] nyttig. Se Sdw
2: 1274. syntes os swa wäl nytta wara at kyrkian
skal behalda .. . the fyra päningx landin SD NS 3:
54 (t415). om nytto ware. ok behoffh giordis at sancte
erics baner skulle haffuas medh til finlandh BSH 4:
196 (1495). at wi bedhomps thät os är ey nytta at
bedhas 11 el män 185.
liyttoglier (nöttogher: -Ogh SvKyrkobr 346.
nöttijgh GPM 2: 196 (1505). nottijgh ib. n.
not-tijoth »6 200, 201 (i50ß). superi, nöttogastör I
-ogast Mecht 168. Se Sdw 2: 1274), adj. L. nyttig.
thz war oc är os aldra nöttogast Mecht 168. war
christus nyttogher j allom sinom gärningoni, til at
läkia badhe siälana oc likarna ib 260. ib. the thing
som henne kunno wara lichamlika älla andelica
nöt-togh SvKyrkobr 346. ban är en nottijgh karl och en
godh scriffwere GPM 2: 196 (l505). Jfr OliyttOgher.
nyttoghet (nytoghet. nyttigheth BSH 5:
304 (1508). nittoghet JMPs 503. núttechet Saml
6: 159), f. nytta, gagn, fördel, altli göth, som
män-niskior kwnna bohöffwa til ... sina eghna nyttoghet
Mecht 287. MP 4: 33. JMPs 496. — pl. aff the xv
ffructher oc nytogheter som the ffa som gudeligha
läsa jomlfru maria psaltara JMPs 476.
*nytunnadher, p. adj. nyss tappad på tunnor.
naar öleth är nytunnath Sex ekon tr 268.
nytiindilsc, fi nytändning. Linkbiblh (ny ser.)
Bil 3.
*nyuilivänder, p. adj. nyomvänd, nouicius ...
ny omwänder GU C 20 s. 361.
•iiynpstaiulill (-op-), p. adj. nyss uppstigen,
(att kung Hans var) ny opstandhin aff krankhet
G. Carlsson, Hemming Gadh s. 74 (1501, II. Gadh).
*Iiyuptakin (-optagin), p. adj. nyligen
upptagen. wid nyordholt är 1 torp ny optagit tiil
big-ningh VKJ 76.
*nyvaxin (-Wäxin), p. adj. nyvuxen, som
nyligen vuxit upp el. fram. PMSkr 228. nywaxith
böke-löff ib 235. the (o: gässen) bitha alth thot the
öffwer-koinma som nywäxith är ib 263. Jfr nyväxter.
*nyvirdha (-wördha), v. presentare fi ambäro
vt iste presontat dapes ok ny wördha [1] GU C 20 ».481.
*nyyäxter, ;>. adj. — nyvaxin. saa ath solen
maatthe komma aath ten nyuäxta tälingän
Prosadikter (Sju vise m B) 231.
niib, n. Jfr kivo niib.
niibber, m. näbb, mun. at hon (o: hönan) kan
liggia oc plokka sigh mädh näbbenom PMSkr 257.
— *niibba skatter (näbbe-. nebbe-), m.
personlig skatt, som i Finland erlades (i st. f. tionde)
av varje "näbb". Jfr SAOB: N 1000. Forssell, Hist.
1: 181 (cit. fr. omkr. 1456). jtem vnam niarcam butirj
a quolibet capite pro nebbeskat Svartb 564 (1515). —
*näbba skor, m. näbbsko. een diäkne som ban
giorde nähba skoner ATb 2: 89 (1477).
»niibfiiste (neb-), f.t Jfr kivo niib? at the
toge tet skip wtan slug och ki|f, wtan som tet lagh
i hampn fför en nebffäste STb 4: 268 (1512).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
