Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordha
590
orhani
♦ordha (supin. ordath), v. [ Isl. orda] orda, tala,
prata, han hadhe syälff ordath ther om, thet, the
skulle baka och brygge GPM 2: 21 (1508). —
Jfr forordha.
ordhan (-en), f. utlåtande, epter theris rantzaken
och flere tölteres och godementz ordhen, som ther
offuer sende haffwe warith STb 3: 217 (1495).
Jfr for-, mäts-, vits- ordhan.
ordhbodli, f. hörnbod. KTb 02 (1428), 70 (1433).
♦ordhförirska (-erska), f. kvinna som utsprider
rykten el. bär skvaller, bakdantirsko oc ordhförirsko
(referendarias) höre ey abbatissa ällir confessor
Bisk Nils’ vis-st 199. FOVkl 212 (1444).
♦ordhgardlier (ord-), m. hörngård. KTb 60 (1428).
ordhgrander, se orgrander.
ordhhus (ord-.oord-), n. hörnhus. KTb 56 (1426).
STb 2: 154 (1486), 5: 137 (1516).
ordhlös (ord-, -löss), adj. L. icke ordhållig,
löftes-brytande. GPM 2: 327 (1509). en ordlös fföredere
STb 4: 262 (1512).
♦ordhmältogher, adj. talför, pratsamt [-are[o]lo-gus-] {+are[o]lo-
gus+} ... ordh mälthoger GU C 20 s. 34.
ordlioghcr, adj. Jfr sanordhogher.
ord||stäf (ordhstedh), n. 1) ordstäv, talesätt,
stående uttryck, thet er eth gammelth ordhstedh men
plegher sighie komber ecke tordön trwl forgha
jordhen GPM 2: 176 (1504). 2) inledningsstrof?
dansstrof, dansvisa? Se Sdw 2: 127 8.
♦ordhstävl? n. Se Sdiv 2: 1278.
oredder (/. oredh), p. adj. 1) oförberedd, huru hon
oredh, oc oscriptat skulde anama swa höghelika
gaffuo Mecht 197. 2) icke iordningställd, ath wi
giwm ... herra beynkte ... ena oredda kvärn mz
fors ok kwärnastadh NMU 1: 82 (1399).
orcdha (oreda), f. oreda, oordning, förvirring.
jon ... giorde en ganske stor orede oc förrederii jn
pa landet och almogen STb 5: 226 (1519). flytya
nokon aff then spctzen han är j satther först,
är göra oredo oc stora willo PMSkr 153. ib 155.
HSH 15: 12 (1526? Brask).
♦oredlicliker (orede-. orädeliger), adj. [Mnt.
unredelik. Fdan. uredelig] otillbörlig, orättfärdig,
skamlig, jach kan eij i nagen matthe besinne,
hwru jach kan säthie tro tiill naagen aff the articla
... för the orädelige och ocristelige stycker
Rydberg Tr 3: 601 (1518). för thet skendelige oc orede:
ca aaroop han hafver kommit oss paa HSH 14: 88
(1526, Brask).
♦orcdhelikhet (oreddelighet), f. [Mnt. [-unrede-licheit]-] {+unrede-
licheit]+} otillbörlig el. skamlig handling, thetta (o:
frigivandet av fångarna) giorde achillides troyaner
till wilie, for then oreddelighet hans faderfader
achilles giorde for troya, ath han saa lysteliga
drap troilum Troj 806.
oren (00-. w-. aa-. -reen), adj. oren. i eg. mening.
jmmundus ... oreen GU C 20 (hand 2) s. 13.
monge som ära aff the aarena (Svartb fol. 256:
oorena) sottena besmittade Svartb 382 (1440).
the olyobären som stormande wädher siar aff oc
hentas wp wren PMSkr 340. — oren. i sedlig el.
religiös mening, eth offwerstort belethe ... ther
orena andana gaffvvo swar wdw Troj 83.
orcnlika (-liga), adv. orent, mendose ... fwlegha
oc orenliga GU C 20 (hand 2) s. 132.
orenliker (oreenlighen. fi. oränlekit MP 5: 95),
adj. oren, orenlig, mendosus ... oreenlighen
smitthogher oc fwl i gerningom GU C 20 (hand 2)
s. 132. — oren. i sedlig el. religiös mening,
lönska-leghe ok wärldhinna gyri, ok annat tess liks
oränlekit liffuirne MP 5: 95.
orenlikhet (orenlighet(h). orenlig(h)heet STb
3: 218 (1495), 324 (1497). orenlekhet Mecht 197),
f. och m.l det som är orent, orenlighet, smuts, träck.
jlluuies ... orenligheth GU C 20 (hand 2) s. 12. ib
s. 106. engin orenlighet skal ther slaas wth STb
1: 213 (1479). the, som eedh gingo medh erich
klensmet, ath han ecke giorde orenlighheet j
stadzsens býssa for smedien ther hon lagh ib
3: 218 (1495). ib 324 (1497). ib 4: 46 (1505), 5: 34
(1515). kort rut skal förlicke sig med kemneren.
hans folk förde orenlighet ib 183 (l 518).
♦orensadher (-oder), p. adj. icke rensad el.
urtagen, orensad, om fågel, sma fogla stecta orensada
Sex ekon tr 27 0.
♦orenska, f. Jfr fota orenska.
♦orgrander, adj. [ Isl. örgrandr. Fdan. ordhgrand]
skadeslös, fri frän minskning, okvald, oklandrad.
Se Sdw 2: 1278.
orgha (pl. orghar Mecht 237. med artikel.
organer STb 3: 408 (1498), (ack.) ib 1: 189 (1477),
3: 408 (1498), 4: 48 (1505). ack. örgana HLG 3: 80
(1524)), f. orgel. vanl. pl. war iak oc siälffwer harpa
oc orghar (organum) mz mins mwndz
honagx-flytande ordhom Mecht 2 37. alla gillissuena och
alla lekara j stadin schole tredha organer STb
3: 408 (1498). item her lårens vrganista xx höre
för han läkte j örgana HLG 3: 80 (1524). —
♦orgho bälj]her (ack. med art. orgabelgen), m.
orgelbälg. Kumla kyrkas rb 78 (1 505). — ♦orgho
köp (vrgho-), fi. inköp av orgel. A Tb 2: 7 2 (147 6). —
♦orgholekare (orgha-. orge- SJ 2: 15 (1476).
vrga- HLG 2: 102, 3: 4 (1516), 22 (1514)), m.
orgelspelare, organist, ss tillnamn, her erich
orghale-karen SJ 2: 18 (1476). her henrik orghalekares
hussz HLG 2: 31 (1512). — orgho leker (orgo-,
orga-), m. orgelmusik, organum ni alla handa
siwngande lekar ok enkanneliga orga leker ok viso
sånger GU C 20 s. 390. ib s. 36. SkrtUppb 395. —
orgho mästare (orgha-. orge-), m. [FeJan.
orge-mester, organist] orgelbyggare-, organist, ss tillnamn.
mestar laurens orghamestarin HLG 1: 59 (1453).
her henrik orgemesteres huss STb 5: 2 90 (1520).
Jfr orghelmiistarc. — ♦orglio pipa (orgo-), /.
orgelpipa. GU C 20 s. 44, 73. — ♦orglio virke
(orga-), n. = orglio värk. STb 2: 182 (1486). —
♦orgho värk (orgha-, orgawerk), n. orgelvärk,
orgel. HLG 2: 31 (1512). vi sende til eder ... her
erich epter thet lille orgawerk som i vel vethe
HSH 17: 177 (1523, Brask).— ♦orghovfirks leker
(orgha wärkx leker), m. = orgho leker. Mecht 146.
♦orghanista (vr-), m. [Mlat. organista]
orgel-spelare, organist, ss tillnamn. STb 4: 52 (1505).
her lårens vrganista HLG 3: 80 (1524).
♦orghelmästare (orgel-, örgelmester), m.
orgelbyggare. viij mark for v wikor kost iij dage minus
for iiij orgelmestare Skotteb 440 (1469—70, Kämn).
ib 434 (1469—70, d:o). — ss tillnamn, mattis
örgelmester Skotteb 64 (1461—62). — Jfr orgho
mästare.
♦orhani (orrhana), m. [Jfr Mit ürhane,
tjäder-(lupp), orre och se L. Moberg, Nysv. studier 28: 1 //.|
orrtupp; orre. een swart orrhane vppa en gror.
thwe ... och pa hyelmen een orrhane howith och
halss swartt Schlegel o. Klingspor 212 (1480) (Jl’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
