Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
städhllse
828
stäkkia
PMSkr 96. ib 104. 9) tillstädja, medgiva, tillåta. —
med sakens ack. och inf. alt thz hon wet wara
mothe gudhi, städhie thz aldrigh skee, äller göias,
mz sin wilia Mecht 322. — med sakens ack. och
prep. til. än wilia ey kirkiowärenda eller soknamen
städhia presten til tridhia nykel. hafui tha presther
wald messofal göra Gummerus Syn-stat 42 (1425,
vidim. 1440). äre i ... satte i then stad som i nu
är at städie bode fatige oc riike til lag oc ret HSH
14: 59 (1525?, Brask). — pass. SpV 552. 11) antaga
i tjänst, genom avtal betinga sig tjänst av (ngn),
städja, thässe sworo ... ath niclis bariis war byrgis
stadda hion JTb is (1459). tha staddo
borga-mestare i radzsins nerwaro skipper jenis laurensson
til herradagin STb 1: 359 (1482). han stadde ok
them fore päninga, ok sände them j syn wingardh
MP 5: 157. VKU 89 (1557). 14) städja bort
(fastighet), utarrendera, tha offuirgaff hon then delena
...i gardenom oc stadde sidhan gardhin till legho
for xx öra om arith ATb 2: 63 (147 6). ... hwilka
tompt jak ... haffwer stath tiill egho (för legho)
forscreffnom swen nissason för 1 skilingh om
aaredh VKJ 180. mz swa skälom städer jac tig
thetta goz mz aker oc äng Arnell Brask Bil 16. —
städhia sik, 1) ställa sig. än härran ihesus, han
stadde sik när the siwka, j prestens stadh Mecht
346. tha han kom thit ... stadde han sik j thät
sama rwmet ok fotsporin som war härra stodh
sidarst vppa j wärldena MP 4: 197. — refl.
stä-dhias, 2) stanna, stanna kvar. Jjr Sdw 2: 1308.
atthe enkte hwast ällir onyttoght oplop, j thässins
blomstirsins grönsko, thy at tholikt haffdhe thär
ekke stadz SpV 531. thär mädh (o: när hostian,
som bars till en sjuk, började tala) staddis prästin
ok wart rädder MP 4: 42. äptir thet (o: barnet)
nymbir ath gaa ällir löpa, tha stedhz thet ekke
länghe enom stadhz j huseno, vtan löpir ok wandrar
j all rwm ib 5: 56. ib 57. styr mino snödho waffrande
hiärta, hwilkit aldrig städz när tik SvB 172 (omkr.
1500). — part. pret. stadder, 1) stadd, befinnande
sig (pä ett ställe el. i ett tillstånd el. förhållande).
stadder fori oss oc värö radhe thessen breförä ...
oc witnändä thessom lundom SD 8: 36 (i36l). ...
konung cristiern ... i sin nathis eyghen persone
stadder paa radhstwen her i stokholm Rydberg Tr
3: 635 (1458). j hwilkidh rike han stadder är G.
Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 71. swa ok for then
store wthlegningh ok bygningh hon (o: Åbo
domkyrka) nw wdj stadt är Svartb 563 (1513). 2)
bestämd, avgjord. — bestämd, överenskommen,
dömp-dcs tha knwt guldssmet sine lv mark j gen ...
knwt hade samma peninge vtlagt offuer sine retta
stadda summa STb 3: 442 (1499). — ’städhia in,
tillåta att komma in el. att vinna insteg, släppa in.
än städhir thu (admiseris) thän lasthin in mädhir
tik, tha faar thu aldrigh roo älla hwilo SpV 45 3.
— städhia til, tiltstädja, tillåta, steedh ey till thennä
slupanda varghana at skingra eller hindra thee
faar som ... J Buddes b 75. Jfr tilstädhia. — Jfr
be-, ut-städhia samt när-, o-, vand- (Sdw 2: 911)
stadder.
*städhilse, n. pl. och f. Jfr tilstädhilsc (Sdw
2: 651).
städhis (stödes, stedis), adv. städse, alltjämt, ath
han städes scriffuer här steen til GPM 2: 40 (1502).
som han nw pa sengiene ligger stedis STb 4: 178
(1507). Jjr innan-, til-, utan-städliis.
*städhnin(|, /. Jfr tilstädhniny.
städhse (städz Uppspriv 17 (1491). steds Skotteb
41 (1460—61)), adu. = städhis. Jfr Sdw 2: 1308. tha
the dach weth dach begynte steds at sittia Skotteb
41 (1460—61).
stäf, n. Jfr ordhstäf.
stäglil (stäghel. stägil. stegeeli. stagell. st|ige|),
n. L. stegel, hjul (nyttjat vid dödsdömdas avrättning).
döinpde til galgan stagell eeldh eller andra tolka
dödhä SvKyrkobr (Lucid B) 202. dompdes han til
stiigel och fik liguel suerdet STb 5: 230 (1519).
tha felthe the hanom för the sama sak (o: ett
rånmord) oc var för then skul dömpd til stägil A Tb
1: 342 (1471). låtom ty honom antynglie hänga j
galga, ellir stwmpas oc sätias a stegeeli Troj 156.
— stegling, slcglingsstraff. wm the fly ey thet
görandis läggis ther widher eth hängiande äller
stäghel PMSkr 144.
stäyhla (pass. impf. stägladis JTb 107 (1518).
pl. 3 pers. steyldos JMPs 258. part. pres. steylandhis
ib. part. pret. stälgd STb 2: 618 (1480, Bil), pl.
stäldge SvKyrkobr (Lucid B) 206. /. steylda JMPs
258. Jfr Sdw 2: 1308), v. L. stegla, rådbråka och
stegla. hwart the mere varda aff taghne mz swärdh
eller järne ... hengde eller stäldge altidh är gudhi
tekker helgra manna dödher SvKyrkobr (Lucid B)
206. thenne magnis ... som hade mörth mannen
... bleff stälgd fore the zakcnä STb 2: 618 (1480,
Bil), morthen i sonatorp, som stägladis for thz
mans mord han giorth hade JTb 107 (1518). sidhan
steyldos the oc sönderslogos mädh hywlom JMPs
258. ib.
stäk, n. [Jfr Mnt., Ffris., Mnl. steke ävensom
Fdan. stæk, påle] eg. fiskebyggnad. Jfr I. Modéer,
Namn- och ordgeografiska studier s. 93 ff-, särsk.
s. 120, 133 ff., 159 ff., 167 ff. Jfr forstäk.
*stäka, v. söka, leta. (kung Kristian lät) bryta
swnder knappen öppå kernona (a: tornet Kärnan)
i stocholm och låth stäka epter penningha HSH
5: 11 (omkr. 1500, avskr.). Jfr staka,
stäkahiälmbcr, m. Jfr Sdw 2: 1308.
stäkamäz (stekamez. stägmäs JTb 25 (1460).
stämiz ATb 1: 234 (1465)), m. L. dolk, kort värja.
Jfr T. Ahldén, Göteborgs högskolas årsskrift LV1,
1950:3 s. 129 ff. pugio ... stekamez GU C 20 s. 501.
stäkasadhul (sticksadell), m. [Jfr Ä.T. [-stech-sattel]-] {+stech-
sattel]+} sadel som nyttjas vid riddarspel. Jfr Boeheim,
Waffenkunde s. 554. Linkbiblh 2: 211 (1523).
♦stäkasvärdb (stäkeswerd), n. [Jfr Ä.T. [-stech-schwert]-] {+stech-
schwert]+} ett slags särsk. vid riddarspel nyttjat svärd.
Jfr Sdw 2: 1308. giwer jak ... lassa i loasio miit
stäkeswerd ok myn skiol NMU 1: 110 (1434).
stäkkia (steckä HSH 19: 172 (l51l). part. pret.
stäkter. stächter Reulerdahl Kyrkohist III 2: 534
(1436). n. stekt SD NS 3: 529 (1420). imperat. stäk
SvB 110 (omkr. 1500)), v. L. 1) förkorta, avstubba.
— stympa, thy iac äldre wet nar iach wardher
stächter. stiwffder äller liflös Reulerdahl Kyrkohist
III 2: 534 (1436). 2) förkorta, om lid el. varaktighet.
stäk mina pina som jak skal äptir dödhin lidha
SvB 110 (omkr. 1500). — förkorta el. sammandraga,
om skrift el. skriftlig framställning. Jfr Sdw 2: 1308.
3) komma (ngn el. ngt) att lida brist, komma ngn
att bli lidande, han behöffwer ickä flerä at steekä
oc wil jach waaldgiffue min räth oc oräth jnn
oppaa the werdoge werdogiste fädhrä HSH 19:
172 (1511). 4) förminska, om egendom. ... oc til
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
