- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
922

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tunna

922

tvifla

1: 182 (1478). — tunno vidher (tynna wedh), m.

trä varav tunnor förfärdigas. GPM 2: 289 (1508).

♦tunna (-adhe. pres. konj. tynna Sex ekon tr 267),
v. [Ä. Nysv. o. Sv. dial. tunna. Mnt. tunnen,
tonnen] tappa på tunnor. Jfr E. Lidén, Ark. f.
Nord. Fil. 41: 306 ff. STb 1: 44 (1476). ketill
skreddare zaker xij (12) marek, ty han thunnade
ööl vppa sancti johannis baptiste dag ib 252
(1480). ib 492 (1482, Burspr). sidan tynna han
(det färdiga mjödet) oc täppe medh naagra duell
Sex ekon tr 267. Jfr nytunnadher.

♦tupundgryta, /. tvåpundsgryta, gryta om två
punds vikt? han häfde giort ett roof på tu pundh
gryto, som han tog aff olaff Trolles Jb Bil 184
(1477, nyare avskr.).

♦turk (pl. -er), m. [Isl. tyrkir, m. pl. Fdan.
turk, tyrk. Mnt. torke] turk. ... bescherme then
helga cresne tro mot the oretwise thurker och
hedninghe Saml 24: 14 8. turker och alle ochristne
PMSkr 709 (senare avskr.). — sing. med art. i plural
bet. vm the sände här och mykitt stridzfolk mott
turken PMSkr 667 (senare avskr.).

♦turkiskcr, adj. [Jfr Isl. tyrkneskr. Ä. Nydan.
tyrkisk. T. türkisch. Holl. turksch] turkisk, ss
subst, blandh hedninga cristhna oc twrkiska
PMSkr 119.

♦turkos (thurcos), m. [Fdan. turkus. Mnt.
turkos] turkos, en gulring medh en thurcos Hist.
Tidskr. 1943 s. 25 (1470, samtida avskr.).

turturduva (tortil- SvRimd 48), f. turturduva.
thw (a: jungfru Maria) äst ok en tortildufwa
SvRimd 48. jomffru maria ... togh hans siäl swa
som turtur duffwo. hwitare än snyo JMPs 4 36.
♦tuskan, m. toskan, tusker. Se Sdw 2: 1317.
♦tutare, m. Jfr öra tutare.

♦tvam stads (-stadz. Jfr E. Lidén, Ark. f. Nord.
Fil. 36: 40 /.), adv. på tvä ställen, han hade slagit
ok huggit kalmere lasse niclisson hans arm swa
när aff twam stadz STb 4: 226 (1511).

tvcr (twe. thwe NMU 1: 117 (l44l). n. (nom.,
ack.) tu. tug(h) Svartb (Skokl) 516 (1473); ATb
2: 148 (1479). twg(h) ib 154 (1480), 200 (1483);
FMU 5: 141 (1486). twff ib 168 (1487). ty ib
4: 437 (omkr. 1475?). ack. f. twå PMSkr 503.
two Svartb 428 (1448). twff ib. dat. tvem. twam
STb 4: 226 (1511); PMSkr 254, 302, 311 (jfr E.
Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 36: 40 /.). twom GU C 20
s. 189. gen. twäggia SD 8: 82 (1361); JämtlDipl
127 (1374). twägia SvKyrkobr 332. thwäghia SvB
467 (mot si. av 1400-/.). t(h)wiäggia SpV 453. ib.
twiägia GU C 20 s. 100. twägha ib (hand 2) s. 35.
twegia NMU 1: 68 (1381). twegge SvKyrkobr
(Lucid B) 228. twige STb 4: 203 (1511). tw PMSkr
221. Se Sdw 2: 1317), räkn. L. två. vndir ... laurins
dansons jnsigle häräzhöfdhinga ... ok twäggia
manna af haraþe SD 8: 82 (i36i). fyre godhe män
... twe a minä weghnä oc twe a hans ib 269 (1362).
swa skiptis landum twäggia kununga. mällum
JämtlDipl 127 (1374). äpter säghn twegia godhra
manna NMU 1: 68 (1381). äpther thy, som thwe
withnadhe ok fore sworo ib 117 (l44i). hwarie twe
aff tessin landboom skulo göra en hampolima VKJ
132 (1447). hoo som hälzt kirkiherre worder tiil
sama altare, skal wara plictoger ... j hwario wiku
tiil ewiigh tiid haffwa twff vigilias oc two siäle
messor Svartb 428 (1448). tha skal han gifwa
ofw’r-domarenom thryswar swa mylcyt, som wth är

gifwit, oc tw swa mykyt som wth är iäth Beckman
Stud 81 (omkr. 1450, Arboga Lagb.). rauidh sakir
iij mark for thet han saldhe twem eth A Ti) 1:
236 (1465). bifore thz tw dör haffver GU C
20 s. 55. jntercolumpnium ... rwm mällan
twägha stödho ib (hand 2) s. 35.
tughund-rade mark swenskä peninge Svartb (Skokl) 516
(1473). item bör honum (o: klockaren) klappa til
warfru loff om morghoncn, thaa thry slaar ... oc
ringia swa ty sijne (tyswer ÅK 59) til dagmessona
medh the klokko, ther til hörer FMU 4: 437
(omkr. 1475?). tvgh pundh koppar ATb 2:148
(1479). twg lodh ssilke ib 154 (1480). han slogh en
twnno bindare twgh ixe hamers hwgh ib 200
(1483). twghundrade mark j redhe peningä FMU
5: 141 (1486). twff ödhis böle ib 168 (1487).
räthuise the opflygä mz twegge kerleksens vinghom
SvKyrkobr (Lucid B) 228. hans mwndir fyltis aff
thwäghia handha besklikhet SvB 467 (mot si. av
1400-/.). gudz son som war kämpin hawandis
twägia warilsa natur SvKyrkobr 332. drukkenskap
oc skörlifnadhir äru twe fölghis lagha Hel män 134.
(fölet) takes ey fran modher myölkene för än thet
är tw aara gammalth PMSkr 221. tha är bätre
samman fögha bij aff twam stokkom ib 302.
förwaris at rötherna aff twam qwistom komma ey
samman ib 311. skiffwan göris ... tw fingher tyok
ib 504. en annar skiffwa tw fingers tiok ib. the
andro tw hölen ib 507. ib 508. skipper oleff ...
zacher iij mark, för thet han solde twem it STb
5: 224 (1519). — i tu, i tu, i två delar, hon (o:
skeden) war söndir i tw skaftit fra skedinne ATb
1: 141 (1461). spiutz skapt hans brast sunder j tw
KarlM (Ver) 66. ith stenhus ... med ... halffuan
gardhen, som skal mätes ret i tw mellom huitkops
... waning och sone stenssons STb 5: 49 (1515).
— Jfr tiuj|hutva och nnnattväggia.

tvifl (twiffuil. twiwel. tiwewel STb 2: 491 (1490).
twill Troj 212. ti wi STb 2: 250 (1488)), n.? 2)
betänklighet. — tvekan, betänkande, tha wille
hwffuendal all then schada vpresa vtan twiwel
ok hinder STb 2: 263 (1488). 3) tvivel, tvivelsmål.
suen ... schal setie borgen om tet arffuit... meden
ther tiwewel (.’) vtj är ath han ey ther til retter är
STb 2: 491 (1490). al the ärende, ther vore
forhandledhe med the rudzer tiil then tiidh,
sidhen wii först her forsampnede vore, och ath
saa stoodh i twiffuil i mellen bade landhen etc.
Rydberg Tr 3: 421 (1493, samtida avskr.). —
utan tvifl, utan tvivel, för visso, säkerligen, the
skule faa eth m (1000) fall vtan tiwl STb 2: 250
(1488). thz haffwer jac wtan twill forstandit aff
them Troj 212.

tvifla (twiffla: -ar Rydberg Tr 2: 344 (1365);
-om HSH 16: 125 (1527, Brask), twile STb 5:
247 (1519); (pres. pl. 1 pers.) ib 355 (1522, Kop).
twyla: -ade Troj no. pres. pl. 1 pers. twele ib 358
(1522, d:o). part. pres. tyfflande FH 1: 168 (1496,
gammal avskr.). part. pret. tyuilath C. Härenstam,
Finnveden under medeltiden 109 (1507)), v. 2)
tvivla, vara i ovisshet, draga i tvivelsmål. ware
thet oc swa, at nokor ther vppa twifflar, tha
wilyom wi thes yfir sikker göra Rydberg Tr
2: 344 (1365). är tyfflande at ther är något hinder
vdi kommit FH 1: 168 (1496, gammal avskr.).
ther skole the jnthet twile wdinan STb 5: 247
(1519). hulchet wij inthet pa twile ib 355 (1522,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0936.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free