Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
þyngia
955
þakkeliker
kom aff enne ängh i mossanom VKJ 10
(Östergötland). ib 46, 47, 49 (d:o). ... saalt oc oplatit haffua
... en tön aarliga ränta aff mith godz halstra
Brasks Kopieb 2 7 (1518). Jfr tunna. — *thynia land
(thönia-), n. jordstycke av den storlek att en tön kan
sås därpå, oc thet ärw 12 thönialand i baadhom
gardhomen VKJ 43 (1447, Östergötland). — thynia
sädhe (tyne-, tönya-. thöni-), n. = thynia land. i
andro gärdheno är 4 spanna sädhe oc i andro et
thöni sädhe VKJ 14 (1447, Östergötland), myna
fädhernis jordh mz ii tyne säde NMU 1: 148
(1489, Närke), ib 150 (1492, d:o).
þyngia (tinga: -es PMSkr 696 (senare avskr.).
impf. reft. tyghdis (för tynghdis) SvB 195 (b. av
1500-/.). part. pret. n. thyngh JämtlDipl 129
(1376).), v. 2) tynga, betunga, besvära; gravera.
vardir ok thet sama gooz thyngh med mere thunga
tha skulum ... JämtlDipl 129 (1376). the tingh,
som komme aff androm landom infördh ... tinges
medh storan sys och toll PMSkr 696 (senare avskr.).
ätandes warer som införes i rijkitt tinges ey medh
toll, men thet som vtföres tinges ib. 5) göra tyngre
el. svårare, än mz jordhinne märkias the som äptir
jordzlikom thingom fara, ok thyngiande äru
(aggravantes) thz onda som aff ophoffsins syndh
gar SpV 564. — *thyngia nidlicr, tynga ned. nar
thu hängde thär allir wppa mädh treem naglom
oc allir thin sighnadhe likame tyghdis (för tynghdis)
nidher wppa spikana SvB 195 (b. av 1500-/.).
Jfr nidherthyngia. — Jfr fortliyngia.
thyngilse, n. pl. el. f. Jfr forthyngilse.
tliynninger? och thynning (ack. med art. twningen
STb 5: 127 (1516). pl. ack. thynningia Prosadikter
(Karl M) 284. tynningia ib (Karl M B) 324.
tynninga KarlM (El) 99. twinningiä KarlM (Ver)
98. dat. tinningom KarlM (El) 95), m.? och f.
tinning, nw wiste roland at han monde ey länger
gita lifwath. thy at hans hiärne ran ginom hans
thynningia Prosadikter (Karl M) 284. at then
döden led hade inthet blanat eller blodwite wtan
it sten slag wid twningen STb 5: 127 (1516).
thyr, se pör.
tliyrstogher, se thörstoglier.
[lysta (tysta, tytztha), /.1) tystnad, tigande,
stillatigande. nar konwng priamus haff de kallad alt siith
folk tiilhopa böd han tysto halda oc begynte tala
tiill them Troj 41. nar thetta tall lycktad war oc
stark tysto war offwer all forsamlingen ib 57. ib
81, 89. at the skulle thz läggia wndy secretzsens
tysto ib 25 0. ib 262. — bildl. taciturnitas iuris et
cessacio laga oc rätz tytztha äller laghlösa GU
C 20 (hand 2) s. 5 3. — Jfr natta tliysta. — »tliysto
göniare (tysto-), m. person som iakttager o. håller på
tystnad. SkrtUppb 264.
thystna (tystna, thysna), v. tystna, j ärin like eno
barne som thysnar tha thy giffs et äple
Prosadikter (Sju vise m B) 207. om thän tystnar som
förswara skal SpV 131.
þaþan (thöd(h)an. thäden KarlM (Ver) 6. thöan
GPM 2:239 (1506). tädhan Mecht 305. tädan
Prosadikter (Karl M B) 29l), adv. L. 1) dädan,
därifrån, jnde aduer thädan GU C 20 (hand
2) s. 21. sidhan skyndadhe the sina färdh
thädh-an Prosadikter (Karl M) 251. ... ville aath
opsale sin pelegrimss rese ok saa thäan ok
aath ...vasthene GPM 2: 239 (1506). 3) därav.
wpnya j mins gudheligx hiärta wnghne thänna
thronna ok kärlex fingergwl ... ok thwa thz renth,
j mins hiärta wathne, ok blodhe ath thz tädhan
(inde) athertaghi sina fäghrindh, ok sin dyrlek
Mecht 305. 5) därifrån (jfr af 12). aldrigh lidha
sorgh äller dröffwilse är genstighin til hälwitis
gudh beffwari oss thädhan all samman Mecht
317. — |iäpan af, 2) därav. — hädhan af ... þaþan
af, från ett håll ... frän ett annat håll. o hälghe
fridzsins fägrindh, hwilkin som thaghir
omskip-telika sidher, hädhan aff (hinc) älskande, thädhan
aff (iltinc) lidhandc, ok saa samanklämer j eth
SpV 464. 5) för alt beteckna medlet: därmed, med
hjälp därav (jfr af 13). ihesus haldher thina hand j
sinne höghre handh, taghandes mz sinom hälgha
fingrom särdelis hwart thit fingher, at han tädhan
aff thik wndhcrwise, huru äller huat han brukar,
oc gör, j thinne siäl ... hans minste oc ytherste
fingher täknar (o.s.v.) Mecht 336.
|iäghn (tegn), m. 2) [Fnor. þegn = þegngildij
konungen tillkommande böter från den som dräpt
hans man. om förhållanden i Jämtland. Jfr N.
Ahnlund, Jämtlands och Härjedalens hist. 1: 494 /.
sätthe han ok wisso for tegn ok fridköp ok
erff-winghar hins dödha for böther DN 14: 223 (1520).
— *þiighns bani m. L.
lliäkaii (täkan (ä.fr. tekan) Mecht 175; jfr ib 362.
täkin Kumla kyrkas rb 117 (1524?), n. och
*thü-kanc (läkarne), n. täcke, matta. Dessutom medför
dottren en säng med »wndhebolster», »hofdhabolster»,
»thäpidh», »thäkan» och ett par »lakan» RP 2: 27 3
(1394). tesse skattadhe iapp karsons panta ... eth
täkarne for xij öre ATb 1: 249 (1466). archangeli
fördho fram eth wänasta täkan, mz hwilko the
holdo badhe härran oc modherna Mecht 175.
vnum coopertorium altaris, dictum täkin Svartb
584 (1515). ix hyginde xviij täpedhe jtem viij
täkin Kumla kyrkas rb 117 (1524?; i uppräkning av
kyrkoinventarier). Jfr gulskins, vaggo-thäkan.
Ihäkhet (tekheet), /. 1) behag, tillfredsställelse. •—
behag, gunst, favör populi almogans tekheet at
alle tik älskä J Buddes b 164.
*thäkkan (täkkan), f. = þakkan. swa skal hon
alla gaffuor ater wända j thera wphoff som är
ihesu christi hälgasta hiärta j hans skynioghetz
foreningh, oc innerlika täkkan (cum gratiarum
actione) Mecht 221.
♦thäkke (täkke), n. behag, tillfredsställdhet. —
taka til thäkkes, finna behag i, finna sig i. at war herre
vildhe thet ey städhia, ällir til täkkis taka, ath
nokor loffuar (o.s.v.) MP 5: 28.
*tliäkke, n. Jfr ivirthäkkic och äptirthäkke (äv.
Sdu> 2: 1142).
[täkkelika (thäkelika. täkkelika), adv. L. 1) till
behag, titi nöjes, på ett sält som blir till behag el.
till belåtenhet, min modher, hon gaff mik thätta
(o: thätta graa almenningis klädhit), swa lofflika,
oc mik mykit täkkelika (gratanter), at jak synis
serdelis mz thy klädder Mecht 352. 4) med välbehag,
ynnestfullt, nådigt, lööss mik aff allom minom
syndhom hörandhe mina bön oc thakandhe hona
thäkelika SvB 475 (b. av 1500-/.). 6) med nöje, med
glädje, gärna, gudh gaff siälinne sith hälgha hiärta,
at hon skuli oc stundom athergiffua honom sith
hiärta oc wm hon thz gör täkkelika (gratanter), oc
tröstelika, han stadfäster thz swa ... Mecht 343.
|iükkelikcr (täkkelikin. täkkelichen. tekkeliker:
-lika MP 4: 83. täkkeliger: -lige (hs. täklelige) GU
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
