- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
956

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

thäkkelikhet

956

thüknadber

C 20 s. 287), adj. L. 1) täckelig, ljuvlig, behaglig.
saa som han (o: Kristus) til förende vmgangande
mädh människiona tedde sik siätfuan ok
spakeliken ok takkelikan (för täkkelikan) j allom sinom
mädfärdom sua wilde han ok j ena höuisklika ok
tekkelika forma latha sik oss giffuas som är j
brödz like ok smak MP 4: 8 3. — täckelig, behaglig,
välbehaglig, med dat. el. i dess ställe ack. at jumffru
maria matthe honum naghra the böön känna som
hänne ware lustugh ok täkkelichen ath höra SvB
260 (sen. h. av 1400-/.). en wälborin jumfru ...
täkkelikin alla j sina vmgango MP 4: 253. 4)
tacksam. tu quamcumque deus tibi fortunauerit
horam grata sume manv ä hwat gud giffuer tik
til lykko tha tagh mz täkkelige handh GU C 20 s.
287. — Jfr mis-, o-thäkkeliker.

thäkkelikhet (täkke-, -lighet), /. 2) tacksamhet.
tha hon mz mille thäkkelighet (gratiludine),
wndradhe wppa swa stora gudhz mildhetz
wärdh-oghet sagdhe härran gudh til henna ... Mecht 44.
ib 157. tässe gudligx mildhetz största wärdelighet,
oc gaffuo anamandis mz jnnersta Wärtans
täkkelig-het (gratitudine) ib 257. ib 301. —- Jfr
othäkkelik-het.

päkker (tökker. n. tökt Troj 48), adj. L. 1)
behaglig, som behagar, meg syntes myket täkt wara om
eder syntes thz likt wara ath wj restom någon
makt jmoth tolka wara omilda fiendar Troj 48.
— behaglig, angenäm, lockande, offtha bär fienden
menniskene hogh fore. täkka tankar j kropsens
lusth GersFrest 33. 4) tacksam, j thän täkkasta
kärlek som han gudhi fadher takkande oss gaff
the största oc hälgasta gaffuo (illaque gratissima
charitate qua deo patri gratias agens, hoc permagnum
nobis contulit donum) Mecht 126. — Jfr mis-,
o-thäkker.

♦thäkkesamber (täkke-), adj. behaglig, som behagar.
hector hector meg är myket täkkesampt ath jac
seer tiig owänktan nw, äpter jac aldrig kwnne
förra faa see tig wthan altiid wänktan än ware
thz megh myket täkkesamligaren om jac kwnne
dräpa tiig mäd myna händer raskelige som jac
önskar oc astwndar Troj 165. ty bliffwe thz eder
täkkesampt oc anameliget (placent) ... ath j halle
edert härliga rykte wid makt ib 210. — behaglig,
angenäm, then dag war saa wäll grecomen
täkke-sam som troyanis ath the fyngo något hwila sig aa
bada sydor aff örlig oc krij Troj 164.

*thäkkesamliker (komp. täkkesamligaren), adj.
behaglig, som behagar. Troj 165 (se ovan under
tliäkkesamber).

|iäkkia (-ir. -te. supin. tekt HSH 13: 34 (1524?,
Brask). Jfr Sdw 2: 1320), v. 3) täckas, behaga.
haffde gud unt oss helbregden tha haffdom wj
gerne personlige warit benegde til thenne rese e
huru gud haffde tekt henne förskicke HSH 13: 34
(1524?, Brask). — refl. jiäkkias, L. 2) täckas, behaga,
personl. och opersonl. med dat. (el. i dess ställe ack.).
gifwir jak honum fult vaald ägha ok äpter sinom
gaghnom som honum thäkkis nytia ok skipa SD
8:96 (1361). Priv f Sv st 69 (1421, avskr.). han
matte epter laghum göra aff them hwat honum
thechtes NMU 1: 117 (1440). när gudhi täckes
honnm (sic) her aff werldene kalla Lagerbring Saml
2: 277 (1465). G. Carlsson, Kalmar recess 1483 s. 66.
nemo placet stulto nisi dicat quod placet (fel för:
libet) illi jnghen täkkess daaren vdan han segher

thet honom lösther höre GU C 20 (hand 2) s. 80.
vir prvdens placebit magnatis een sniäller man
skal täkchass herromen ib s. 110. 4) synas, tyckas.
nw haffuer jak mynom nestbarnom winom ok
fren-dom opta låtit thet forstaa (o: att de kunde inlösa
visst pantsatt gods), ok tekkis thet the wilia thet
gotzet ey swa dyrt lösa ok ey kan jak siälffuer
aaterlösa Svartb 333 (1431). — Jfr mis-, sam-,
vällliäkkia el. -thäkkias.

þakkia (täkkia. impf. täkte. pl. 3 pers. tekthen HLG
2: 121 (1524). imperat. täk PMSkr 354), v. L. 1)
täcka, förse med tak, lägga (el. laga) tak pä (ngt).
han skal stragx her epter begynna ath täkkia
kirkione STb 1: 67 (1476). item fore baarden pa
torgith stode techtes timbermannom vi öre SSkb
31 (1502). fore mwren ... wort forbetredh och
täcktes ... xxxix mark ib 39 (1502). VKJ 240. gaffue
borgemestere och raadit änders olsson loff at
redde, teckie och byggia wppa oleff anderssons hus
STb 4: 203 (1511). han, som täkte paa mwren
VKU 107 (1562). HLG 2: 121 (1524). 3) läcka,
betäcka, övertäcka, fore bathar techtes j mark SSkb
34 (1502). ... en mark han hade vtlagt at
byssa-ner tecktes ib 273 (1508). — »thäkkia at,avtäcka,
avlägsna något höljande el. täckande frän (ngt).
sidan täk aff balyona PMSkr 3 5 4. — tliäkkia i vir.
övertäcka, item änders för thät han täcte öwer
graffwena ok högha hwsit ok aska-vngnen VKU
50 (1547). — »tliäkkia til, låta täcka el. hölja, är
storth frosth täkkes til jordhen wm rötherna
PMSkr 313. — Jfr be-, for-, Ivir-, up-thäkkia.

)>äkkia (täkkia: -o), f. L. 1) betäckning, tak. o
härra jac är ekke werdog at thu skull ingaa vndir
mina täkkio ffor mina margffalla synder SvB 158
(omkr. 1500). 2) täcke. — skyddstäcke, presenning.
skiparen är pliktogher bewara alth thet götz som
är jnlagth j skipith ... oc theslikes affwan före
räghn haffwandis täkkior PMSkr 13. — Jfr
drupthäkkla.

»thäkkiare (täkkiare), m. architector vel
archi-tectus ti täkkiare ok mester man GU C 20 s. 33.
sartitector ... et sartitectus qui tecta sartit
täkkiare ib s. 545. Jfr tornthäkkiarc.

thäknadlier (theknadher. täknadher. teknadher),
/71.1) behagande, behag, han skal offra gudhi fadhere
alla sina åstundan ... tha wpfara hans åstundan,
oc gärninga til min fadher, j sama täknadh
(ac-ceplatione), thz är, at the wardha swa tekkelika
aff honom anamadha, swa som mina Mecht 256.
huru mannen skal liffua äpther gudz wilia oc
täknath ib 259. thy tillagdhe jak thänna gaffwor,
skikkande äptir thäns hälga anda teknadh ok
höffwo (ad libitum divini scriptoris ordinata) SpV
546. nödhoghirvildhe han ok tala them alt offmykit
j vildh ällir täknath MP 5: 137. hwat kan jak thik
til thäknadha göra for thätta SkrtUppb 19. —
välbehag, sua wilde han ok j ena höuisklika ok
tekkelika forma latha sik oss giffuas som är j
brödz like ok smak vppa thät ath människion
skal mädh täs större täknat ok liufhet thät hälga
sacramentit til sik tagha MP 4: 8 3. 2) välbehag,
ynnest, gunst, om the annorledis wälia ... per
symoni-am, thät är meer for wild, oc for bön skuld, gaffuor
ellir tubban, thienist, ellir theknadh, en for gudz
hedhir oc klostersins gangn, oc bestandilse skuld
Abbedval i Vkl 100. — ynnestbevis. ... til at göra
en wänan krantz them til teknadh thär honum

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/0970.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free