- Project Runeberg -  Ordbok öfver svenska medeltids-språket / 4-5. Supplement /
1001

(1884-1973) [MARC] [MARC] Author: Knut Fredrik Söderwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ii prisa

1001

tipröra

ämpne ok oprinnilser (materias) ällir exemplum
ib 413. ib 490. hon wndhrar grönskonna
oprin-nilse (horlum, läst örtum) j blomstranna lustilsom
ib 581.

uprisa (op-). v. 6) uppstiga, uppslå. — uppstå,
uppkomma, thässo gudheliko skeneno swa aff
gudhi anamadho, opris örlögh mz
innebyggian-de owenenom SpV 385. — Jfr risa up och upresns.

upriuka, v. uppstiga, om dunst o. d. thå then
wäskan är så vprukin, köffd, och åter nider gångitt
PMSkr 604 (senare avskr.).

upriva (upp-), v. L. 1) uppriva, vidga genom
rivning. dömde her erich ... allom tham ... the
strö-ma at vijdha och uprifva AktKungsådr 3 (1380,
vidim. 1457(?); efter tryck nu). — bildl. Sculu allä
missämior ok kränker wili wara aff laghder, som
ii thässo örlöghe tymder är äller vprifin mellan
war ok aldra manna Rydberg Tr 2: 270 (1359).
-— bryta upp (mark för odling), vardir ... thet sama
gööz bätrath med husum ällir jord vprifne allir
gardum ok sidan hindrath tha ... JämtlDipl 129
(1376). 6) uppriva, göra ogiltig, then förlikning i
giorde mellom oss oc lasse nielsson i swa mötte at
huatzske han eller noger anner aa hanss vegne skulle
nogen tiid affbrythe eller henne uppriiffue HSH
14: 65 (1525? Brask). — Jfr riva up.

♦uprivilsa (op-), /. uppryckande; utrotande, fastan
är syndena afflösn. lastirna opriwelssa MP 3: 99
(fornskånsk text på svenskt grundlag).

*uproj|lia (-roga), v. råga, förse med råge. eth
gut math väl mälthväl samantrykt ok välvprogat
MP 4: 111. J/r röka (Sdw 2: 264).

upropa (op-), v. 3) utropa. — genom utropande
tillkännagiva el. kungöra, the (a: artiklarna) skole
oprobes j morgon aff wor kiereste nådige herres
herholl ... om me[n]ige staden STb 5: 293 (1520)
(daniserande). paa then tidt war her inthet forbudht
wthen fridh oc fryndskap vpropet ib 334 (1521,
Kop).

♦iiprydliia (vpp-, -ridia), v. röja upp (jord till
odling el. bebyggande), thär til är thär en tompt vprödh
VKJ 279 (1447). skal han forde jordh vppridia
nitha brvka behalda DN 14: 93 (147 3).

*upryd]inin|| (op-), /. röjning (av jord till odling).
ware thz oc saa at fornempda godz nogit merkeliga
förbätrat worde mz oprydning eller bygning skal
iak thz fornempdom verdog fader skadalöst halla
Brasks Kopieb 25 (1515).

uprykkia (op-) v. 1) upprycka, med hast el. med
kraft upplyfta el. upptaga. Jfr E. Noreen,
Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 6: 49. johannes j synom
dödhe troos vara oprykter medh licamenom ok j
the rykningena hafua doet ok ginstan aater
qwik-nat SvKyrkobr (Lucid B) 225. 2) upprycka, genom
ryckande avlägsna, deherbare vprykkia riffua eller
slaa gräss GU C 20 s. 330. — Jfr rykkia up.

*uprykkilsc, (op-), n. pl. el. f. uppryckande;
utrotande. wardher oc prädican til at opwäkia oc
mana the hälgha kyrkyo til dygdelika gärningha,
oc til syndenna oprykkilse oc borth kastilse JMPs
483.

♦upryskia, v. upprycka, genom uppryckande
avlägsna. ogräs oc yrther som wäxa j bland skwla
wpryskias PMSkr 201.

upräkkia (op-), v. 1) räcka upp, sträcka upp. —
sträcka (hals), hwat ey haffwer thu läsith, at
thänna stora synden syons dötthra, at the mz
opräk-Ordbok

tom hals gingo (quod ereclo collo incedebant),
mistäktos swa mykit gudhi, at ... SpV 104. ib. —
sträcka uppåt, rikta uppåt, wprätte qwistana äru
the som haffua forsmat wärldenna mz hänna
blomst-rom oc sina tanka oc wilia wpräkt til himcrikis
(et mentes suas ad ccelestia erigunt) Mecht 185.
aff hwilkom lampom somlike syntos wpräkta
(ercctæ) oc brinnandes fulla mz olio oc somlika
swasom tooma hängdo nidhcrstälpta ib 211. —
göra (ngn) uppsträckt, komma (ngn) att sträcka på
sig? thy thu aldregh nidherbögdhis, älla vpräktis
aff fafängom thingom SvB 324 (b. av 1500-t.). 2)
räcka upp, nå. wjntränas boll som ey än haffwer
fäm aar skal ey närmer wprekkia til twärstangena.
wthan swa ath öffwerste änden är jw en fotzmon
nädan wndhy twärstangenne PMSkr 317. —
*upräkkia sik, resa sig (från lutande ställning), rätta
på sig. fran hwilkom (o: en pulpet, över vilken hon
stod böjd) hon sik wpräkte mz swa stora
wan-samlikhet(a quo cummagnadifficullate ... se erexit)
Mecht 189.—refl. *upräkkias, räcka upp, sträcka
sig uppåt, cedrus aff sinne nathurliko högdh,
op-räkkis thz j högdhena (in alta porrigilur) SpV 222.
— J/r räkkia up.

uprükna (-rechna), v. 2) uträkna, räkna ut.
vprechnade och offuerlade borgamestara och rådet
theris rekinscap pa stadzsens vegna, var staden til
actcrs vel vijdh vij c march huansswijs Stock Skb
287 (1494, Skip). — J/r räkna up.

*upräknilse, n. pl. el. f. uppräkning, cathagulus
(för catalogus) ... hälga manna stakkot
bescriuil-se ok vpräknilse vt omnes sancti orate pro nobis
och hwart epter annat vpräknilse GU C 20 s.
85. ib.

*uprüt, adv., se uprättcr (Sdw 2: 855).
uprätta (vpp-, opp-, -retha), v. L. 1) uppsträcka,
utsträcka. — bildl. rikta uppåt, o sancte
bartolo-mee ... wprät wara hogha til himerikis skodhan
SvB 392 (omkr. 1500). 4) upprätta, återställa.
togh jak til lans xxx mark ... ath til (ordet
tillskrivet över raden) thi förde hws opp retha meth
HLG 3: 73 (1525). — uprätta sik, resa sig. hon kan
sik ey siälff tädan vpp maka eller vpp rättha bort
v syndena läghe MP 4: 207. — Jfr rätta up.
♦uprältclika, adv. Jfr ouprättelika.
uprättilsc (op-, opp-, -rätilse), n. pl. el. f. 2)
upprättande, återställande, skulum wi ... fult fore
göra fore the bygning ok arwod[ha och opprättil]se,
som honum (för han) oppa the forscriffna kwärn
(o: ena oredda kvärn) kostar NMU 1: 83 (1399).
3) gottgörelse, ersättning, item hafua wi wnt oc
for-länt borgharomen i ... stocholm then ficrda
penningen aff silfuer tollen, them til oprätilse for then
stora skada the fanghit hafua for rikesins sculd
Priv f Sv st 112 (1448). 4) gotlgörande. at thesse
äptir scriffne puncta skulin stadheligha hallas
gudhi til hedhirs waro reglo brut oc forsumilsom
til oprätilse aff oss FOVkl 213. alla synda forlatilse
ok alla wanslighctz j dygdha forskullan
wprät-tilse, ok wpfyllilse Mecht 10.

uprüttirska, f. upprälterska, återupprätterska. o
... jomfru maria, wanmaktogha manna
wprättir-ska SvB 287 (b. av 1500-f.). Jfr ateruprättirska.

*upröra (opröre), f. [Jfr Mnt. uprör, n. och m.\
uppror, resning, her j stocholm oc thenne
landzen-dhe ... star alstingis wel tiil ... alenest nogen
opröre j dalene aff göstaff ericsson STb 5: 330 (1521,

126

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:56:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmtsprk/4/1015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free