Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uprüra
1002
upshriva
Kop). fforhophandes ... at thenne oprörc her i
landet sigh j en korth tiidh forwandles kan til thet
beste ib 332 (1521, d:o). ib 345 (1521, d\o).
upröra (op-), v. 1) uppröra, sätta i rörelse,
åstadkomma, ställa till. förbiudhom systrom oc
brödhrom ... mothe thy walj tliala ällir äpter
thänna dagh wräkkia ällir vpröra lönligha ällir
opin-barligha thär osämia okärlekir ällir oroo maghe aff
koma B i sk Nils’ vis-st 104. 3) uppröra, åter uppröra,
riva upp (en strid). — (ånyo) väcka talan om (ngt),
genom lagligen väckt talan söka återvinna alla de
gods (»at tala oc upröra badhe a thing oc stempno
all the godz»), som hans hustru är/t RP 2: 36G
(139 9). 4) röra (ngn till ngt), alt himerikis härskap
wärdelikhet wpröris til nya glädhi (tota cæli dignitas
commovetur in gaudio) Mecht 228. tha wardt
achilles myket oprörder tiill wredes Troj 202. 5) beröra,
nämna, skedde thet swa ... oc helgelicame nakat
affginge ... antighi j götz, ängh eller kalgaard
eller nakat annad aff thy förre wprört är Svartb
485 (1465).
♦upsala böe (wpsale boo), m. uppsalabo. Stock
Skb 116 (1519). — »upsala lior(|liarc (vpsale-),
m. uppsalaborgare, een vpsalaborgare fäste vth j
mark ATb 1: 264 (1407). STb 3: 224 (1495), 417
(1499). — "upsala bor||herska (wpsale-), f.
upp-sataborgerska. STb 5:262 (1519), 284 (1520). —
»upsala husfru (-hustru), f. hustru från Uppsala.
giorde clemet lagh ... at hans hustrv var vpsala
hustrvn jntet mera tenetur STb 4: 171 (1507).
upsanka, v. uppsamla, alth thet som är til aff
ski[p]sens tygh, takkel, ankar, äller brädhy,
wp-sankes oc sälyes PMSkr 58. ib 90.
upsat (op-. -saat(h)), n. 1) uppsåt, avsikt, thy
sigher iak the jomfru wsla wara, hwilke
genwar-dogha tryghctin, ok drykkin aff framsatto ällir
opsattidh födhir ekke räddoghan (et potatio de
proposito non timorem ... generat) SpV 442. ib 25,
450. — avsikt, mening, epter for:de heykis eygit
opsaat och godwilia FMU 4: 91 (omkr. 1455). —
avsikt, plan. nar tith wpsaath är kwnnogth wordit
fiendommen. tha vnskifft thet wpsaattith PMSkr
161. — plan, anslag, om her jens ... offuerlade
om nogen ffalsk stempling eller opsaat i nogen
mötte wppa södre malm STb 5: 145 (1517). 3)
käckhet? rådighet? huru lian (o: hövitsmannen) med
vpsaalh oc fördeel schal haffua sin anslag moth
fiendene Arnell Brask Bi I 19. Jfr upsätsker.
tipsen. f. uppsikt, tillsyn? seende uppåt? ss
tillnamn. Jfr E. Hellquist, Xenia Lideniana s. 105 /.
upsidhis (op-, opp-, -sidis. -sidhes. -sia Trolles Jb
Bil 250 (1494, nyare avskr.)), adv.,prep. ochadj. A)
adv. 1) jämsides; intill, näst intill, omedelbart
därintill. eth örisland jordh, liggiande oppsidhis ok
nordhan widh klosters[sins ?] akur j widhum NMU
1: 83 (1399). ligger fornempde gardh vpsidis
swn-nan vedh bencth tordhsons gardh KTb 106 (1489).
ib 107 (1491). STb 5: 132 (1516). B) prep. vid sidan
av, bredvid, med dat. el. i dess ställe ack. hwffuendal
haffuer låtit vppmwra it nyt grvndh i sin egin
keller vpsidis then halffua mwr balka höght SJ
2: 120 (1488). vpsiden (för -es) lasse laurenssons
stenhuss STb 2: 198 (1487). ib 3: 430 (1499). C) adj.
som befinner sig vid (ngns) sida. fadhren oc thän
hälge andhe war sonenom oppsidhes mädhbrodher
(filio ... collateralis socius) i kärlekxsens
brudha-hwse JMÖ 103. ■— »upsidhis iämtc, prep. vid sidan
av, bredvid, mädan han reed opsydes jämpte
bri-seidam Troj 169. — »upsidhis näst, prep. (närmast)
bredvid, gatwboodli ... vpsidhes näst
doomkirkion-11a gatwbodh RP 2: 310 (1396). — upsidhis vidh
(-widher), prep. vid sidan av, bredvid, ena gatubodh
vpsidhes widher wilborgha bodh KTb 5 (1430). ib
98 (1480). ATb 2: 128 (1479?). Trolles Jb Bil 250
(1494, nyare avskr.). STb 5: 35 (1515).
upsighia (op-, -sie. -säia), v. L. 2) avsäga sig,
förklara sig uppgiva el. avslå från (ngt), jtem siex
saker äru at forman ma skäligha opsäia sith
äm-bitc Abbedval i Vkl 99. ib 114. kom karl skräderc
in fför räta ok op ssade ssyt skrädera ämbet A Tb
3: 162 (1505). 3) säga, nämna, uppräkna, jthem skal
engin man formykith trösta thän siwka til hans
licamlica helso, for thy nakor maa aff thy fanyttho
hopij ok falske thröst koma j fordömilse, som ey
kome ok haffdhe thz ekke warith for nakra synder
ällir gärninga, som han löna matthe, the honom
waro wardhandc wttrykkia ok wpsighia
SvKyrkobr 283. 4) säga, föreskriva, vppa huilken mwr the
theris fritzskilling vplade, som stadhz lagh vpsie
och vtuise STb 3: 330 (1497). — Jfr sighia up.
»upsior (obl. -siö), m. [Sy. dial. (Finl.) uppsjö]
högt vattenstånd? svår sjögång? then schadc j syon
hende aff vpsiö och aasiö STb 2: 465 (1490).
upsiudha (op-), v. 1) koka upp, bubbla upp.
cmanare ... aff flyta vt flyta vpsiuda vp puthra
GU C 20 s. 215. fe[r]ueo ... ere vpsiwdha vk
ver-mas ok ydka ib s. 263. 2) koka upp (ngt), steekt
äple ... rensath oc stötth sma oc opsudeth medh
osalt smör Sex ekon tr 271. 3) destillera? thz rosene
wathnith, hwilkit som gudhelikcr kärlekcr wpsödh
(decoxit), ällir wthbrände, j kärlcksins vvngne, aff the
wänasta rosenc, ihesu christi ärligasta bryste Mecht
276. — Jfr siudlia up.
upskikka, v. uppskicka, skicka titi en högre el.
nordligare belägen ort. ii annan eder nådes breff
eth om mitt folk upskickende med thet eder nådes
folk i thenne städer HSH 13: 32 (1524?, Brask).
»upskincra? [Jfr Mnt. scinderen, pejla, [-undersöka?]-] {+undersö-
ka?]+} pejla, loda, mala djupet i (vattendrag)? then
noorss aan är oc haffuer longlige varit
up-skinert swa lankt wore äger tilsegie i thet näste
HSH 14: 76 (1525? Brask; i brev med förslag om
en kanal).
upskipa (op-. -skippa. -skypa. -skyppa. -schipe),
v. L. föra upp (gods) ur fartyg, lossa. Jfr K. G.
Ljunggren, Meijerbergs ark. f. sv. ordforskn. 7: 10 ff.
tha laxen vpskippedcs Skotteb 402(1465—66, Kämn).
mattis jensson styremannen witnade ... ath nic.
claussons drengh vpskippade och saalde i
norre-botn thet kornet S Tb 1: 190 (1478). ib 2: 384 (1489).
lybske schipperen vpskype laxen widh sine xl (40)
marek, som han jnschipet hade ib 580 (1491). ib
3: 40 (1492). at alle opstäders borgere ... scole her
opskipe theris köper och jern och lathe tet
rette-lige weghe ib 4: 264 (1512). PMSkr 15, 27, 33,
98. — Jfr skipa up.
»upskirta, se upskörta.
upskiuta (part. pret. n. -skatheth GPM 2: 417
(1506)), v. 2) uppskjuta, huilkit ärende wj
wpsku-tom tiil näste rodzstughw dagh Svartb (Skokl) 531
(1477). nw var tettha ärendhe vpskatheth saa
lenghc at ... GPM 2: 417 (1506). — Jfr skiuta up
(äv. Sdw 2: 1298).
upskriva (opp-, pari. pret. -skriuaz A Tb 1: 181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
