Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iipsiiliiini|
1005
uplekna
wer haffwer them (o: herrarna) walltt och vpsatt
öffwcr sigh PMSkr 681 (senare avskr.). 2) landsälta,
fura (sjöledes) till (ett ställe). — lossa (skeppslast).
tet götz han (o: en skeppare) haffde pa brona vpsath,
som bortkom STb 2: 584 (1491). 3) besätta, befolka.
alla the som bode j landet j the andra städer them
böd konwng priamus flyttia tiill troyam ... ty
wart staden äller opp salh mz myket folk osegliget
Troj 39. 4) uppsätta, anbringa (ngt på en hög plats).
j dagh war opsättir en spegil j the helghe kyrkio
MP 5: 64. jtem tom som takelet vpsette j barsena
j mark Skotteb 454 (1471—72, Kämn). — uppsätta,
uppställa, for vtan en lýten weff ter stode vpsatter
STb 3: 264 (1495). S) uppsätta, uppföra, uppbygga.
ath makit scal komma vpseth pa samma stadin
j gen, som tet förre stodh STb 4: 106 (1506). 6)
uppskjuta, konungin bödh vpsäthia disputacionem
til annan daghin Prosadikter (Barl) 70. effther at
the ecke vyste om han hade vpborit fyllist, tha
vpsattes thet ärendit SJ 2: 207 (1481). ib 254(1494).
STb 3: 168 (1494). GPM 2: 33 (1511?). same tid
opsattes the clägemal lydke ... oc michel... hade til
sammens om saltet til en ytermere ransakan STb
5: 162 (1517). — uppskjuta, inställa, thesse
radz-stucdaga hcr cmellom skulle ware opsatte för örlig
och krig och hollen skul her j staden STb 5: 269
(1520). 7) skjuta åt sidan, hwar wärldz forsmädilse
opsätz ok forhaldz for thz som äwinnelikit är
(ubi eontemptus mundi ad æterna suspenditur) SpV
157. 8) uppsätta, införa (i räkenskap), jtem skal
ban (o: fodermarsken) ey aff nogen smedh tage
penninga for hoffslag... vthan allena hoffslag tha
strax vnder sine liesta ... oc thz opsätia i waar
rekenskap Arnell Brask Bil 33. 9) sälta i gång,
börja, hwa är thän thär om twäkar, om saa är at
högfärdogha jomfrun synis opsätia örlöghet ällir
föra örlöghe mothe liimblomen (si virgo superba
celo hellum videtur injerre) SpV 337. — upsätia
sik, sälta sig upp (emot ngn), resa sig. ath nogcr
wtaff tesse try rige wille opsetie sig [mot] theris
rette herre STb 5: 311 (1520, Kop). HSH 16: 110
(1527, Brask). — Jfr sütia up.
"upsätning (op-), /. (byggnads) konstruktion.
jnnan tiill j staden war otalegen palacia oc hws mz
alla wänasta bigning oc skikkeligen opsätning
Troj 37. — konkret, wil her hakan mwra östan til
nidh pa watnet, som hcr sten sture stadenom
loff-uit hade, medh tess vpsetningher pa badc sider nor
och söder, tha magh han tet göre STb 3: 425 (1499.)
*upsätsker (op-), adj. [Jfr Sv. dial. (Skåne)
opp-satt, ivrig, glad. Ä. Dan. opsætsk, upprorisk;
uppsåtlig] käck? rådig? oc (hövitsmannen) göre them
til rothamestara, som äre opsätske, tröste oc
aat-waktoghe kara Arnell Brask Bil 18. Jfr upsat 3.
upsökia (op-), v. 3) söka lära känna, forska efter,
söka utforska, jndago ... gare opsökia GU C 20
(hand 2) s. 21. 11 esdre v° et horum quesita est
generis scripta impedatura (jfr III Esdræ 5: 39:
et horum quesita est gencris scriptura in predatura)
expone thera skriwande släkt opräknan war
op-sökt ib s. 14.
upsökning (op-, -sögningh GU C 20 (hand 2)
s. 14 (daniserande)), f. eftcrforskande, utforskande.
jmpedatura ... footh breth äller foth langth footha
spaar opsögningh äller ransakan GU C 20 (hand 2)
s. 14. indago ... nis opsökningh oc hästa haghi ib
s. 21.
uptakii (vpp-. op-, -tag(h)a), v. L. [Jfr Mnt.
upnemen] 1) laga upp, upptaga, samma lögerdagin
hade kemmcnerana forhindret iiij kloffue flatfisk
och war pa kloffuan technet ijc, ok tha man hanom
vptoch och rechnade hanom, tha war ther vtj ecke
fult ijc STb 3: 407 (1498). när the skwla skermana
flythya äller wptaka PMSkr 130. — laga borl,
avlägsna, haffue wý giffuet kirkioherren, presten
ok kirkioverende loff swa dana waxlius (o: i kyrkan
olovligt anbragta ljus) vptaga ock thöm skicka
epter theris egin vilic STb 4: 174 (1507). 2) taga,
mottaga. -— uppbära, taga i betalning, huilken som
mera vpthager eller giffuer, böte iij mark STb 3:
37 3 (1498). 4) upptaga, avröja (ouppodlat el.
obebyggt land). ■— upptaga, utlägga (byggnadstomt).
swa manga tompter, som i watzstena by ärw
wptakna til at byggias VKJ 7 (1447). thil minnes
ath rampnöö är op thakit til bygningh ib 167 (1466).
ib 170 (1466). ib 62, 147. — upptaga (samfärdsled),
uppröja, öppna, at then gamble twärgadhen, som
malmbone haua hafft oc täpt fran gorsunga
giär-dhc oc nider til sion, skal vptakas oc ypen hallas
SD NS 3: 452 (1419). 6) börja, sätta i gång, inrätta.
än äpther langan tima, nar som mangha hälga
manna högtidher optokos, tha bor|t]lagdis tässa
liögtidher JMPs 291. 7) inrätta, anordna, wnnom
oc giffuom ... abo domkirkio, som nyligest är
op-tagen och mynst forseed ... friheet oc frelse pa alle
thera godz Svartb 436 (1449). helge korss altare,
som nyligan är vptaget i byakirkione S Tb 1:15 o
(147 8). her i stadin skulu enga flere kopperslagara
smidiar vptagas ib 229 (1480). 11) ertappa (i
lägers-mål). Skotleb 413 (1467—68, Kämn). jtem aff j
qwin-nojon slembo vptogx metj mark ib 428(1469—70,
d:o). ib 436 (1469—70,d:o). STb 1: 324 (1481). olaff
tymberman och cristin skulo pa kaakin, for ty athe
wordo vptagin ib 373 (1482). ib 2: 42 (1484),
198 (1487), 326, 351 (1489). at han sina hustru
liff ey war begerende eller mans scriffueres, som
saman til hopa vptagen ware j magnesse stugu ib
417 (1490). en mwnck, som hcet broder hans
bussen, ok han bleff her vptagen j waar bý medh ena
laghgiffta mantz hustrw och kom j stort hinder
och stort plass ther fore ib 3: 134 (1493). ib 135
(1493). ATb 3: 120 (1501). — Jfr taka up och
nyuptakin.
"uptakan (-tag(h)en. -tag(h)in), f. ertappande (i
lägersmål). Skotteb 385 (1463—64, Kämn), 399
(1465—66, d:o). ib. jtem xij öre aff hans bageredreng
for vptagin ib 413 (1467—68, d:o). ib.
uptakilse (op-, opp-, -tagilse), n. pl. och f. [ii.
Dan. optagelse] 1) upplagande (till himmelen),
(Marias) himmelsfärd. Jfr C. E. T hors, Den kristna
terminologien i fornsvenskan 353, 395. ware frw
aff-ton then dyra, huilken hänne vptaghilse kallas til
himpna SD NS 2:525 (1412). ib 526 (1412).
jomffru maria wnderlica opptagilse JMPs 39. 2)
upptagande, antagande, införande, siälsyna ok
ny-märis sidha optakilse SpV 151.
*uptaknin(| (opptaknigh), f. = uptakilse 1. at
wi gladhelika skolom högtidher göra aff
iom-ffrwnnas opptaknigh til hymbla JMÖ 133.
*uptako pänningar (vptage-), m. pl. böter för
er-tappande i lägersmål. Skotteb 399 (1465—66, Kämn).
*uptekna (op-), v. [Ä. Dan. optegne] uppteckna,
anteckna. SJ 2: 6 (1475). STb 1: 11 (1475). ath til
mynnes skal opteknas her i stadzsins book alth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
