Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vigilla
1063
viktoghet
biscops alla prelata nampn JMPs 252. ffärmilse,
äkteskap oc wigxsle ib. — ’vighsla mässa, /.
bröllopsmässa. Jfr N. Ahnlund, Jämtlands och
Härjedalens historia 1: 540 not 3. — Jjr vighilse;
prästvighsl, prästa viglisl.
vigilia, /. vigilia, vigiliegudstjänst jör avliden.
Jfr-, ath ... skole halle eeth aamynnelse, for myne
och myne fatige forälre siæle, eeth wigilias och ene
messe siwngna, hwarie wiko in til domen GPM
2: 83 (1488). jtem xii (12) öre för vigiless och dauidz
saltare som (man) las öffwer honom när han var
dödh j min stwghw Rig 46: 56 (1507).
vik (wiik. wich), /. 1) vik. är jordmonen swa
wordin ath nokor lithen wiik är jn aff haffweno
äller syönom PMSkr 363. — 1 ortnamn, mene
almoghen mellan wika (o: pä Vikbolandet, landet
mellan Bråviken och Slätbaken) BSH 5: 540
(1514, H. Gadh). fogten mellan vika Arnell Brask
Bi1: 29. 2) vinkel, vrå. alueus ... wich ok trogh
GU C 20 s. 18.
vik, n. [Mnt. wich. Mnt. wijch. Mht. wic]
kamp, strid, tha fik then rese j thy wik (Cod. A
thet awik, väl fel för thetta wik) / eth slagh swa
stort.li at badhä twå / hans handh och stangh,
a iorden laa Fredrik ed. Noreen 104 8 ff. Jfr E.
Noreen, Ark. /. Nord. Fil. 46: 280 /. och V. Jansson,
Eufemiavisorna 17 8.
vika (viika. pres. -er. impf. week), v. I. inträns.
6) vika, giva efter, giva sig. — part. pres. ss adj.
flexuosus ... bögeligin ok wikande GU C 20 s. 279.
II. Irans. 3) vända, vrida. — lägga (skulden på ngn).
the wika alla skuldene pa thin dreng STb 1: 400
(1482). — vika sik, 2) syfta (på); vända sig (till).
Oc wttydhas thy ordhen swa i andelike måtto,
som the äro förra wttydh, äpther jwdha
mästa-ranna mcnigh ... tha swa at psalmen wiker sik til
nyghia testamentet oc cristna människior JMÖ
21. — refl. vikas, 2) vända sig (till ngt), övergå (till
ngt), at ... julianus thöm (o: avgudarna) her til
genstridoger thess helder sculi viikas til there
dyrkan J Buddes b 7 8. 3) förändras, war ekke seen
at wttrykkia, at thänna stadhin hwilkin oppa
täxtins wäghna synis wikas aff tima til tima, än
tho at han är owiklighin (ne tärdes igitur resolvere
quod statum immutabilem quantum ad litteram de
tempore videtur ad tempus inclinare) SpV 5 4. —
vika undan, vika undan, draga sig undan.
Prosadikter (KarlM) 280; jfr ib (KarlM B) 320, KarlM
(Ver) 86, KarlM (El) 87. — Jfr sanian vika,
undanvika, untvika.
vika (wyka: -or GPM 2: 79 (1515). viika: -o
VKJ Bil 283 (1466). vicka: -ur AktKungsådr 3
(1380 vidim. 1457? efter tryck från 1721). wigha: -ä
ATb 1: 22 (1454). vecka: -er Hist Tidskr 38: 123
(1520). veka GU C 20 s. 535. veko ibs. 327. vka:-er
SD NS 1:636 (1407) (på tvä st.; daniserande).
vugha: -ur Arfslv 39 (1461). hwka: -ä SD NS 3: 150
(1416). gen. pl. wikna Sex ekon Tr 268. wiknä SD
6: 335 (1352). vechna STb 3: 140 (1494). Se Sdw 2:
1330), /. L. vecka, hebdomada veko GU C 20 s. 327.
sabutum ti loger dagher ok veka ib s. 535. ath
haldä enä messä i hwariä hwkä SD NS 3: 150
(1416). innan sex vickur AktKungsådr 3 (1380
vidim. 1457? efter tryck från 1721). them (o:
godsen) skullo vij skipta innan vj vughur äpther
domen war giffwin Arfstv 39 (1461). ath ... skole
halle eeth aamynnelse, for myne och myne fatige
forälre siäle ... hwarie wiko in til dömen GPM 2:
83 (1488). tesse alle ... haffde först bestallath
mich j xj vecker och i aar Hist Tidskr 38: 123
(1520). i andre wikw fassta JämtlDipl 217 (1430).
mcdliiij odhnsdaghen i forstä wighä i fasthä A Tb
1: 22 (1454). köpthe jac i stocholm första wiiko
fastho 4 pund pepar VKJ Bil 283 (1466).
tisda-ghin epter nio wiknä fasto synnedagh SD 6: 335
(1352). lagdhom wi them sex vikna dagh SD NS
2: 766 (1414). gaffs langa jerl ... iij vechna dach
ath ... STb 3: 140 (1494). then (o: mjödet) som
fersker är som är antige v wikna eller ther vnder
Sex ekon tr 268. — "viku arvodlic (-iir-), n. en
veckas arbete, ath rauidh aatte olaffwe v öre
dena-riorum för eth viku ärwodhe A Tb 1: 306 (1469). —
*vikublasande, n. sä mycket (malm) som blåses el.
smälles i veckan. Se Sdu) 2: 1330. — *viku fasta,
f. i uttr. fulla viku fasta, om ’långfastan’, arum
epter gudz byrdh mcdlxiiij, förste tisdagen j fulle
vikw fasto Svartb 480 (1464). — *viku koster,
m. underhåll el. kost, föda under en (arbets)vecka.
vikokosten til tymbermannom och [-mwremesta-re[n]-] {+mwremesta-
re[n]+} HLG 2: 51 (1516). — viku lön (vyku-, vyka-,
veku-. -löön), /.? veckolön. STb 3: 24 3 (1495).
samma gaffs helmich en mark han til acters war j
vykalön SSkb 27 (1501-02). ib 72 (1502-08). än
hel-mick til walburgis iiij mark vyku löön och gode natli
ib 271 (1507-08). — *viku sånger, m. under sång
utförd veckoritual, iomffru maria yrtegardher oc är
hon en wttydilse ower sancti saluatoris systra
wiku sangh JMÖ 3. större delen i theras
wiku-sangh är i psalmomen äller psaltaren ib 4. ib
42, 145. — *viku sten, m. om den mängd malm som
brytes under en vecka. Jfr E. Holmkvist,
Bergslagens gruvspråk 90. ... en half wiku sten DD 3:
205 (1473). — Jfr dynibilvika, fastelavens vika,
paska vika, pingizdagha vika, pingsta vika.
vika (pl. gen. vikna), /. L. sjömil, swa ära
helsinga raa, som byrias i via träske ok ledher epter
isina fempten vikna langan Svartb 154 (137 4).
— i förbindelse med följande sios. ii wikesiös wtan
stadhin BSH 5: 135 (1506, H. Gadh). — Jfr
J. Sahlgren, Eddica et scaldica 2: 1 (1927) s. 190;
N. Ahnlund, Jämtlands historia (1948), s. 149, 151.
viker, m. salix. Se Sdw 2: 1330.
♦vlkliker (-legin), adj. böjd, benägen, procliuus
... frambögligin ok viklegin GU C 20 s. 487. — Jfr
ovikliker, »vikliga (adv.), tilvikliker.
*v1kllkhet (wikligh-), /. figmentum wikligh heth
til onth GU C 20 s. 270.
•viknilse, jjr tilviknilse.
vikskardh, se vigliskardh.
vikt, /. L. 3) vikt, väg, vägningsredskap. jomffru
maria ... togh ffram thät psaltara bandith som
konunghen plägadhe bära, hwilkidh hon lagde
oppa wägskalana oc j andra lagdis hans
syn-dher, oc gensthan wogli wikthen iämth JMPs 416.
ib. — Jfr bismana-, ivir-, iärn-, kopar-, skala-,
vidher-vikt.
viktogher, adj. tung; fullviklig. betala han oss
ekke swa fwlth oc wiktogth gwl ... PM Bref 301
(15 08). — Jfr fulviktogher.
*viktoghet (wichtig-), /. vikt, tyngd, thet (o:
pulvret) bliffwer tha som gwl litath, oc far
wiktog-heth PMSkr 415. marchasita smelter ey i elden
som malm, och likucll haffuer liten och wichtighe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
