Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pierre»; text af Louis Gallet. Detta verk ar
dock ej bestäindt tor scenen. Det liestur af »en
nid dramatiska scener». Ii vilka a ena sidan
framställa kärleksförhållandet mellan Almlard och
Heloisa ocli a andra den strid som denne filosof
och tolkare af dogmerna hade att utkämpa mot
sin tids läror. »Maltre Pierre» kallas verket,
emedan han sa benämndes i förtrolighet af sina
lärjungar. Det sönderfaller i 1 afdclningar och
är bestämd t att gifvas ]*a konserter.
— Af den bekante musikskriftställaren
Adolphe Jullien har utkommit »Hector Berlioz;
la vie et le eombat, le» oeuvres»,
Hamburg. Friedrich Smeta nas nya
ojK’ra »Zwei Wittwen» iir upptagen pa
Stadt-teatern. Den ursprungliga texten var emellertid
mindre brukbar, hvarför en alldeles ny libretto
skrifvits af Rndcrich Fels.
Wien. Sa son i noviteter för detta är pa
hofojierateatem nämnas: »Mefistofele» af Boito,
»Tristan och Isohle» af Wagner, »Franeoise de
Kimini» af A. Thomas, »Don Carlos» af Yerdi;
af äldre verk: »Puritanerna» af Rellini, »Kungen j
har sagt det» af Delibes samt »Tempelherren och j
judinnan» af Marsch ner.
En ny opera »Cordelia» af Maestro
Goliat ti har uppförts i Bologna. Enligt en tysk
tidning skulle endast det goda utförandet ha
räddat ojieran frun fiasco. Fri. Stahl lärer i
synnerhet ha bidragit till framgången, hvilken i
en fransk tidning äter tiliskrifves musiken, som
af publiken skulle befunnits originel och rik pa
musikaliska idéer.
— Strauss’ nya operett »Det lustiga
kriget» har vid första uppförandet pa Theater
an der Wien haft fullständig framgång. Libret- I
ton af Zell och Génée har framför de Hesta an- ’
dra af samma genre den fördelen att vara
hygglig till sitt innehall, musiken säges höra till det
bästa som flutit ur Strauss’ penna, flere sang- !
numror maste gifvas om och kompositören skör- ;
dade rikt bifall.
—-«$»
Berlin. Madame Alban i, som börjat
sitt gästst>el liär med »Lucie» och »Margareta»,
uppträdde den 15 Dec. i sitt tredje parti såsom
Gilda i »Kigoletto» och väckte ofantligt bifall,
»fulländad — sasom hon beskrifves — i den
allra minsta nyans, med den mest klara och
utpräglade frasering i uttryck och spel». —
Aldrig har arian i 2:a akten »Caro norne che il
mio cor», utförts mästerligare än af Mad. j
Albani; redan innan slutet af arian, efter ca- j
densen med de langt utdragna höga ais, h, c, ’
utbröt ett st entusiastiskt bifall, att Mad. Albani
maste gifva hela stycket da capo. Mad. Albanis j
sang utmärker sig genom en klockren intonation .
och bästa skola och är fri frän alla manér, frän (
tremolerande och allt effektsökeri genom för j
stark tonansats och dyl., hennes koloratur är j
mästerlig: de svaraste figurer, staceati och driller
utföras med störstÄ lätthet. Berlinarnes entu- j
siasm tyckes sälunda vara viilgrundad.
— Victoria teatern bar den 23 ,2 bjudit pä I
en novitet: A na lina, humoristiskt-fantastiskt- j
musikaliskt sagospel i ett förspel och fyra
bilder efter en gammal indisk saga, med musik af
Hermann Zumpe. Musiken med sin
instru-montering ä la Wagner och flere humoristiska
detaljer saknar ej underhallande moment, men
lider af sentimentala längder och }Kissar bättre
för konsertsalen än scenen. (Berl. M. Z.)
Leipzig. Pä Stadtteatern gafs den 11 j
Dec. för första gängen »Der wilde Jäger», text
af Friedr. Hofmann, musik af Viktor E. i
Nessi er. Komjxisitören till »Rattenfänger von
Hameln», har ej genom sin nya ojiera gjort
något framsteg, denna beskrifves sasom vida
underlägsen hans förra. Oaktadt slöseri med
musikaliska uttrycksmedel har han ej lyckats i det
musikaliska atergifvandet af textens
grundkaraktär och liar ej sällan fallit in i det triviala och
lianala. Det tragiska, dystert-dramatiska synes
ej lämpa sig för N. att behandla; den jiopuläm,
enkla stilen är lians starkaste sida. Flere körer
och andra enstaka numror gjorde emellertid lycka,
och framropningar fattades ej vid oj»erans slut.
— Oedipus pä K olo nos, dramatisk
kantat i tre afdelningar för 4 soloröster, ehör
och orkester af Theodor Gouvy, utfördes
första gängen d. (» Dec. i Gewandhaussalen under
koni]>onistcns egen ledning. Detta verk af den
begafvade tonsättaren gjorde lietydande intryck
och höll intresset uppe frän Liljan till slut.
Koni|>ositören framropades efter slutet af hvarje
afdelning.
— Direktionen för Gewandliai iskonserterna
I bar med anledning af det lUÖ-ärs-jubileum, som
detta ltcmmda musik-institut nyss firat, visat ett
I vackert prof pä frikostighet mot dess
orkester-medlemmar, i det ej mindre än 20,000 mark
fördelats ibland dem i större eller mindre
summor allt efter langvarigheten af medlemmarnes
tjenstgöring i orkestern.
Petersburg. Ma reella Sembrieh har
vid sitt ateruppträdande pa italienska operan
som Traviata mottagits af publiken med de
varmaste hyllningar. Bland hennes roler upptager
re|»ertoaren <‘onstances i »Enleveringen» af
M<>-zart, i hvilken rol hon gjorde furore under förra
siiaongen. I Liljan af Januari skulle den firade
sangerskan föranstalta en välgörenhetskonsert,
vid hvilken hon för att öka dragningskraften ej
allenast kommer att sjunga utan äfven spela
violin (Ballade och polonaise af Yieuxtemps)
och piano (saker af Cliopin, Schumann, Liszt.)
— Det af föreningen för kammarmusik
utsatta priset för ett arbete om »Den historiska
utvecklingen af kammarmusiken och hennes
betydelse för musikerna» har tillerkänts Prof. Dr L.
Xolil i Heidelberg.
— Af C. F. Polils »».Joseph Havdn» har
utkommit andra bandet. Detta handlar nästan
uteslutande om Esterhaz. I bilagan
förekommer bland annat en uppräkning af alla
med-lemmaroe i furst Esterha/.ys kapell och en
kronologisk-tematisk förteckning (den första
sedan 90 ar) af Havdns alla verk, som tillhöra
aren 17 GG—1790.
Etelka G ers t er lär ha för afsigt att
efter återkomsten fran Amerika företaga en
konserttur genom Sverige och Norge under ledning
af Max Strakosch.
–-.i–-
Kassel. Schuberts »Allbnso och Estrella»
bar med god framgäng gifvits härstädes.
____a____
Rom. Tidningen Italie berättar, att
impressarion för Apollo-teatern kommer att öppna
operan med »11 duca d’Allra», Donizettis
out-gifna partitur. Maestro Salvi i Bergamo arlietar
för närvarande pä att komplettera
instrumentationen och de felande recitativen.
Neapel. Samma tidning omtalar en ny
opera Zuiha af maestro Fornari, gifven a
Bel-lini-teatern. Amnet tör pjesen är ej nvtt och
o|ierun är skrifven i den gamla stilen med
kombination af arior, duetter, tersetter o. s. v.
Partituret har det oaktadt väckt intresse sasom rikt
pa musikaliska ideer. Framställningen bidrog
mycket till framgången. Hufvudrolerna
innehades af M:lle Lablache och hrr Bianchi och
( asartelli.
I Genua har »Carmen» gifvits för första
gangen och med oerhörd framgäng. Mane Galli
M urii’ innehade titclmlcn.
— Vcrdi säges nu hu fulllwrdal sin ofta
omtalade opera »Otello».
Amerika. Adelina Patti har rönt ett
temmeligen kyligt mottagande i Netvvork. Vid
<lc tvä konserter hon gaf var salongen rätt glest
liesatt. Tiodollars-platserna voro nästan tomma.
— Miss Emma Abhot, primadonna vid
operan i Netvvork har förklarat för sin direktör
att hon aldrig tänker sjunga »Traviata», emedan
libretton till denna opera är allt för osedlig och
att hon ej anser sig kunna spela rolen af en sä
förkastlig person, som kameliadanien. En
amerikansk författare har nu gatt den moraliska
primadonnans önskningar till mötes och skrifvit en
ny textbok till Verdis musik under titel:
»Cecilias kärlek». Operan hade i denna nya gestalt
ganska mycken framgäng och har ej genom denna
öfvergang frän last till dygd förlorat sin förmåga
att sia an pä publiken.
—-*£•––
Kairo. Operan härstädes har öppnats med
(lounods »Faust». Khedivens uteblifvande vid
donna representation oroade mycket
teatervännerna, emedan man klandrat frikostigheten mot
teatern, som åtnjuter 10,000 Pd sterling i
undersföd. Orsaken till uteblifvandet var
emellertid att khediven väntade en tillökning i sin
familj. Sedan himlen välsignat honom med en
prinsessa ltevistade han med mycken förnöjelse
andra representationen.
––♦––
Brilssel. Théätrc ile la Monnaie
härstädes har fatt sig tillförsäkrad en subvention af
115,000 francs.
"
Frankfurt a. -11. Den 0 Dec. gick den
länge förlieredda priskiönta ojieran af Carl
Kein-tlialer »Das Käthehen von Heilbronn» för första
i gången öfver scenen. Någon genial originalitet
säges operan ej kunna berömma sig af men är
det oaktadt anslående och fint utarbetad.
Såsom bästa nnmrcma omnämnas gesällernas ehör
i mäster Teobalds verkstad, drvckestersetten i
andra akten, sängen om fläderbusken neh en
säng af väpnaren. Finalen i tredje akten är
operans kulmination. Fjerde akten är svagare
än de föregående.
Dödslista.
Dec. 1881—Jan. 1882.
Briccialdi G iidib. bekant Höj t ist och
kom-I mmint, död i Florens 74 år gatnmal.
Bohm Theobald, uppfinnaren af den efter
honom benämnda Böhm-flöjten. Död i
Mun-chen 87 år gammal.
Canthal Aug. M, musikdirektör, död i
Hamburg ”/„—81 vid 75 års ålder. C. var
i sin ungdom en berömd flöjtvirtuos och såsom
sådan anstiild vid stora operan i Paris, kom
sedan till Hamburg, der han vid Stadttcatern
slutligen Jilef ehördirektör och andre kapellmästare,
f. har gjort sig känd genom komposition af
talrika danser och marscher.
Schneider Carl, professor, f. 1822, <1. i
Cöln ’/|—82; sedan 1872 lärare i sång vid
der-varande konservatorium. S. studerade först
teologi men vände sig sedan till musikaliska studier;
I var fordom en firad tenorsängare, som gjorde
lycka både på scenen och i konsertsalen.
Breflåda.
J. K—r. Kristianstad. Som Ni sett, hade
vi redan en biografi. Tack emellertid för
anbudet !
.4. B. II—11. Icke antagen.
Vetgirig. »Talang» är en andlig egenskap,
»gehör» en fysisk. Det förra är förmugan att
komponera, exeqvera, analysera o. s. v. Det
senare är förmagan att höra och återgifva en
ton rent, taga ut en melodi efter minnet o. s. v.
./. M. R—n. Hamburg. Skulle Ni ieke
vilja hedra tidningen med bidrag? Det vore oss
både en ära och ett nöje titt fa räkna Er sasom
medarbetare.
»Valdemar". Jönk. Tidng. Åberopande
ett enskildt bref, ville vi härmed upprepa vår
anhållan att, när så faller sig lämpligt, fa
mottaga hidrag, hvilka i vår tidning naturligen kunna
påräkna en åtminstone nagot mindre efemär
tillvaro än i en politisk journal.
INNEHÅLL»: Auber (med porträtt). — Adelina
Patti i Amerika. — Mentor inför Enropa. Af A. /,.
- L’Herodiade. — Ett ocb annat från Paris. — Insändt.
Af L. //. V. — Musikpressen. Af .t. A. –- Fr&n scenen
och konsertsalen. Af —h—. — Fr&n in- och utlandet.
— Dödslista. — Breflåda.
MUSIKBILAGA: Andante ur Mendelssohns
Yiolinkonsert, arr. f. piano.
STOCKHOLM, TRYCKT I CENTR AL-TRYCKERIET, 1882.
Med detta n:r följer Musikbilagan N:o 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
