Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Febr. 1758 af den franska teatertrupp,
som vistades härstädes mellan åren 1753
och 1771 samt uppträdde å
Bollhusteatern. — Originalmelodien meddelas
härjemte i de delar Bellman användt;
andra reprisen (9 takter) är nämligen af
honom öfverhoppad.
$
’ ti . , • J =£*
Al-lons dan - ser sous les or - meaux!
mm
An -i-mez-vous,jeunes fil - lettes; Allons
dan-tr
ser sous les ormeaux! Galants, pre-nez vc
f-#
-V-v-
-0–-F-
m
aus-si gais dans leurs é-bats? Toujourscon-
tents, Toujours dian - tants; Beau-té sans
fard, Plai-sirs sans art; Tons leurs con-
> 0
eerts
■/——V- /–––- –––*–-1/––>-
rts va-lent-us nos mu - set-tes ? Allons dan
P
Nr 7
Melodien återfinnes som ariette (»Chére
Annette, recois fhommage» etc.) i madame
Favarts, Lourdet de Santerres och abbé
Fusée de Voisenons sångspel Annette et
Lubin, ett på den tid då
pastoralkomedien stod i sitt flor gerna sedt
teaterstycke, som uppfördes första gången i
Paris den 15 Febr. 1762 och i svensk
öf-versättning i Göteborg den 7 Maj 1782
samt i Stockholm den 2 Maj 1786 å
Stenborgska teatern vid Munkbron.
Musiken till stycket är arrangerad af Blaise
(medlem af orkestern vid Comédie italienne
i Paris, död i denna stad 1772), som
äfven komponerat några af sångnumren,
deribland den i fråga varande arietten,
hvilken här införes.
Chére An - - net-te,
re-yoisl’hom-Ce bou - - quet est la douce i-
- K ir w -N
n rp t « 4
# W’ 1 ij i 1 ’V * . m—\
ma-ge, Que chaque jour te rend mon
ma-ge De ton é - clat, de ta frai-
rtrfe—!-r a—-" t fl
V m 1uu -
t ’y’ a .
£ z— J
coeur. pour (jon _ ner en. core pius je
chenr.
gra-ce Aux fleurs dont ]»>ur toi jrai fait
ehoix, Con-tre ton sein que je les
pla-ce; Cesdeux ro - ses en fe-ront
trois, Ces deux ro-ses en fe-ront trois.
Nr 9.
Originalet till melodien torde vara
den i »Cantiques ou Opuscules lyriques»
etc. * till sången »Tout n’est que vanité»
(pag. 180) använda »air du drapeau»,
som åtminstone i vissa delar eger en
påtaglig likhet. — Den omständigheten att,
som Carlén anför i noten till denna
epistel, man trott sig igenfinna musikmotivet
i inledningen för ohligat-valdthorn till
dryc-keskören (»Bacchus ever fair and young»)
i Alexanders Feast or tlie potcer of Music
al HNndél, lärer väl vara af föga
betydelse, dä den erinran om Bellmans
melodi, som kan hafva framkallats af några
takter i det engelska musikverket, synes
vara beroende pä en ren tillfällighet,
livar-vid någon synnerlig vigt ej torde kunna
fästas. — Den franska melodien lyder:
!3EE±—
-J—-é—ø • • Vt
–––––––––— — i r v
Tout n’est (pie va-m - te, nien-son-ge fra-
Tous ces bril-lants de-hors, Cet - te pom-
P»-
l>e, Ces l)iens, ces tré-sors, Toutnous trom-
pe, Tout nous é - blou - it, Mais tout
é - cliappe et nous fuit.
Nr (2.
Grundmotivet till denna epistels
melodi är hemtadt från Handels i London
* Den mera fullständiga titeln å denna af
Carlén efter Atterbom anförda andliga sångbok,
hvari några af Bellman liegagnade melodier
på-träffas, är: Cantiques ou Opuscules lyriques
sur differens sujets de piété, avec des airs
notes et von notes, å l’usage des catichismes
de la paroisse Saint-Sulpice et autres.
Nou-veIle edition, considérablement augmentée etc.
A Paris. Chez Ad. Le Clere etc. 1818. 16:o
(Ett ex. förvaras i kongl. biblioteket). Till de
i boken innehållna sångerna har användts nästan
uteslutande profana melodier, hvilkas ursprung
antydas ofvan texten till hvarje sång.
1719 första gängen gifna opera Acis and
Galathea, * der det återfinnes i en trio,
sjungen af Acis, Galatea och Polyfent.
Det ursprungliga originalet uppfördes i
Stockholm på en konsert den 19 Jan.
1734 och har till titel å den vid detta
tillfälle tryckta svenska öfversättningen af
texten endast: »Pastoral eller
Herda-qvtide’». I förändrad form och betitlad
Acis och Galathea samt under namn af
heroisk hallet i 3 akter med musik dels
arrangerad af textens författare (eller
måhända bearbetare), då varande
sång-mästaren vid kongl. teatern Lars Samuel
Lalin, till stor del efter Händeis nyss
nämnda musikverk samt för öfrigt efter
»andre berömde mästares arbeten utsökt
och i ordning satt», och dels komponerad
af kapellmästaren H. F. Johnsen, gafs
operan härstädes å teatern i Bollhuset
första gången den 10 Maj 1773. Efter
det dervid begagnade partituret anföres
här melodiens motiv.
Acis.
<lrif- va Sin ma-ka bort fran sig, FSrr’n
5 ggjj
lé—-V-
jag kan öf-ver-gif-va Att tro-get iil-ska
Galatea.
’ • «—fr—b—V’ ..•.T’ h~rifr
dig. Förr skall en duf-va drif-va
tro - get iil - - ska dig.
Samma motiv, på annat sätt varierad!
och mera påminnande oin Bellmans
behandling af musiken till denna epistel,
finnes användt dels till sången: »Kom du
som gråter» i de s. k. »Bellmans poetiska
arbeten till år 1772», sid. 74, der
melodien är införd med öfverskrift: »Air:
Menuet», dels till en kuplettmelodi i prologen
till den travestering af ofvan nämnda opera,
som författades af G. 1. Hallman och
under benämning »Casper och Dorotea,
heroisk djurgårdsballet» första gången
spelades å Humlegårdsteatern den 31 Aug.
1775. Prologen uppfördes dock först från
och med den 30 Sept. 1776. Melodien
un densamma meddelas här.
* Redan 1710 hade lian i Neapel låtit
uppföra en pastorale Aci, Galatea e Polifcmo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
