- Project Runeberg -  Svensk Musiktidning / Årg. 3 (1883) /
147

(1880-1913)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till geliör vid pianot, också verkligen
bidraga till utvecklingen af den musikaliska
uppfattnings- och framställningsförmågan.
I hvarje lärdomsgren måste man mer än
hittills fästa afseende vid det
vetenskapliga grundläggandet och den historiska
utvecklingen af läroämnet och dess
elementer, och slutligen måste åt
musikvetenskapens historia och litteratur tillbörlig
uppmärksamhet egnas.

Generalbasen kan mycket väl bidraga
dertil), att den musikaliska
uppfattningsförmågan utvecklas så mycket, att
lärjungen småningom varder intresserad och
mäktig af sådan musik, »som icke blott
rör sig inom barn- och folkmusikens
område eller annars på redan utnötta
banor». Men skall detta åstadkommas, sä
måste denna undervisning taga sina
exempel frän de mest olikartade epoker och
stilarter och ej, såsom i de allra flesta
generalbasläror är fallet, inskränka sig till
öfningar i koralstil och i de stelaste
harmoniförbindelser och modulationer. —
Långt verksammare kan harmoniläran i
detta afseende skötas. Betraktar man
blott uppgifterna och deras lösningar i
våra harmoniläror, så skall man finna,
att de röra sig endast i sådana kretsar,
hvilka jag redan betecknat såsom
otillräckliga för generalbasen. Så vigtig än
koralen och dess harmonisering kan vara
för utbildningen af den musikaliska
uppfattnings- och framställningsförmågan, så
räcker det i koralen liggande omfångsrika
bildningsmaterialet ej på långt när till
att ens skänka örat förmåga af
uppfattning af den klassiska periodens homofona
instrumentalsatser. Huru skall då en så
outvecklad uppfattningsförmåga kunna
reda sig i fråga om den moderna
instrumentalmusiken eller sådant som en af
Wagners tonskapelser?

Utgår man deremot, såsom redan i
den andra fordran blifvit antydt, ifrån de
verkliga lagarna för tonförvandtskapen,
så kan lärjungen af ett enda ackord eller
af ett enkelt harmonisteg utfinna de
mångfaldigaste figurer och figurkombinationer
i den homofona instrumentalstilen, så att
lians musikaliska uppfattningsförmåga med
ledning af sådana öfningar småningom
utbildas äfven för de svårfattliga
vändningarna i den moderna tonsättningen.
Jag hänvisar, dä andra intyg ej här stå
till mitt förfogande, till öfningarna på sid.
143—208 i min bok: »Klavier-sats und
Accompagnement».

1 kontrapunkten måste jemte den
endast på koralgrund hvilande polyfonin,
såsom den Fux’ska metoden anvisar och
såsom äfven nyare läroböcker
företrädesvis angifva, en polyfoni i Seb. Baclis
mening öfvas, hvilken mer stödjer sig på
den harmoniska figurationens princip och
derför äfven använder mångfaldiga
kro-matiska fortskridningar och mera aflägset
liggande utvikningar. I synnerhet vid
inskränkningen till en enda dur- och
molltonart med deras beståndsdelar, under
hvilken inskränkning de nyare verken
merendels lära kontrapunkten, blifva
lärjungens öfningar så magra och monotona,

att de knappast kunna bidraga någonting
till utveckling af den musikaliska
uppfattningsförmågan; till och med de i
många läroböcker förekommande
exemplen och förebilderna gifva oss ju vanligen
blott en polyfoni, som folkhumorn
träffande betecknat med namnet
»kantorseller organist-ideer». Naturligtvis måste
med en undervisning, sådan som jag liar
för ögonen, en harmonilära användas till
grundval, af den beskaffenhet, som här
ofvan karakteriserats gent emot den gamla
metoden.

Alt en större uppmärksamhet på
läroämnenas vetenskapliga och historiska
utveckling och en hänvisning till den öfver
hvarje sak befintliga litteraturen är af lika
så bildande inflytelse, som
uppmärksamheten på musikhistorien öfver hufvud är,
det lär väl en livar medgifva. Men äfven
denna punkt beaktas ej tillräckligt ännu
vid de musikaliska läroanstalterna; derom
har jag blifvit öfvertygad genom
upprepade klagomål af före detta lärjungar
från till och med berömda konservatorier.

(Slutet följer.)

Orgelfrågan i Malmö.

igWum tvisten angående den i Caroli
kyrka i Malmö af hr A. V. Lundahl
bygda orgel väckt en mer än vanlig
uppmärksamhet, anse vi oss här böra
införa de vigtigare handlingarna i saken,
och göra i dag början ined första
besigt-ningsprotokollet, så lydande:

»På anmodan af kyrkorådet i Malmö
in-funno sig undertecknade den 27 maj 1881 i
Caroli kyrka, för att besigtiga on af
orgelbyggaren A. V. Lundahl i nämda kyrka uppförd
ny orgel. Vid denna besigtning voro
närvarande: kyrkorådets ordförande, prosten oeli
or-(lensledamoten J. A. Olin, församlingens
kyrkoherde J. II. Ilägglund, ledamöter af kyrkorådet,
föl-samlingens organist, direktör J. A. Cyrén
samt ofvan niimde orgelbyggare.

Efter* noga tagen kännedom af det öfver
denna orgelbyggnad upprättade kontrakt
företogs besigtningen oeli betans orgeln vara af den
sammansättning, storlek oeli beskaffenhet som
följer:

lista Manual.

1. Principal 10 fot, material enligt kontrakt,

intonationen god.

2. Borduna IG fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen god och fyllig.

3. Dulcian 16 fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen ojemn och osäker.

4. Principal 8 fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen god men något svag.

5. Viola di Gamba 8 fot, material enligt kon-

trakt, intonationen god.

G. Flute harmonique 8 fot, material enligt
kontrakt, intonationen god.

7. Körtleut 8 fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen god.

8. Trumpet 8 fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen ojemn och osäker.

9. Octava 4 fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen god.

10. Täekfleut 4 fot, material enligt kontrakt,

intonationen god.

11. Cornett 4 fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen god.

12. Octava 2 fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen god.

2:dra Manual.

13. Vox Retnsa 8 fot, material enligt kontrakt,

grofva oetaven något svag.

14. Salicional 8 fot, material enligt kontrakt,

intonationen vacker, har grofva oetaven
gemensam med Borduna 8 fot.

15. Borduna 8 fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen god.

IG. Euphone 8 fot, material enligt kontrakt,
intonationen god.

17. Flute harmonique 4 fot, material enligt kon-

trakt, intonationen gral.

18. Piecola 2 fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen god.

Pedal.

19. Violin Principal 16 fot, material enligt kon-

trakt, intonationen god.

29. Subbas 10 fot, material enligt kontrakt,
intonationen god.

21. Bassun IG fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen ojemn och osiiker.

22. Violoncelle 8 fot, material enligt kontrakt,

intonationen god.

23. Octava 4 fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen god.

24. Trumpet 8 fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen ojemn och osäker.

25. Borduna 8 fot, material enligt kontrakt, in-

tonationen god (kontraktet föreskrifver
Octava 8 fot.)

Utöfver kontraktet äro följ. stämmor insatta.
1 :sta Manual. Qvinta 8 fot, hel stämma af
orgeltenn, med god intonation.

2:dra Manual. Violin 8 fot, från o-strukna
e af orgeltenn, särdeles god intonation.

Viola de Gamba 4 fot, af orgeltenn med
särdeles god intonation.

Vox humana 8 fot, discant från
ett-■ struket c af orgeltenn.

Pedal. Qvinta 12 fot, af trä; intonationen god.

De samtliga klaveren äro af det material
och omfång, som kontraktet föreskrifver, väl och
solidt arbetade med behaglig touche.
Väderlådorna förtjena samma vitsord.

De 6 bälgarne visade sig vid användande
af alla stämmor och koppel icke gifva tillräckligt
väder och äro med mindre omsorg arbetade.
De 5 regulatorerna äro väl arbetade och göra
godt sin tjenst.

Väderrör oeli träpipor äro väl arbetade.
Orgeln har erhållit 3 pneumatiska maskiner, en
för första manual, en för andra manualen och
en för pedalen, samtliga väl arbetade och
görande godt sin tjenst. Anmärkes dock, att
första manualens maskin ej drager de trenne
kopplen tillsammans utan blott tvenne.

Samtliga spel- och stämkoppel äro väl
arbetade, röra sig tyst och ledigt. Creseendoverket
gör sin tjenst väl. Spel- och den öfriga
mekaniken iir förfärdigad af det material som
kontraktet föreskrifver, iir omsorgsfullt arbetad och
går tyst och ledigt; dessutom iir pneumatik
anbringad till registren (såsom allmänt begagnas
i utlandet), hvarigenom de med X i kontraktet
lieteeknade stämmorna kunna på en gång regeras
medelst de G trampoma.

Orgelns stämning fordrar någon justering;
tonhöjden iir normal. Bland stämmorna böra
framhållas Gamba 8 fot, Flute harmonique 8
fot i första manualen samt i andra manualen:
Violin 8 fot, Viola di Gamba 4 fot, Salicional
8 fot, och Euphone 8 fot, i anseende till deras
klangfärg, som är särdeles behaglig och
karakteristisk.

Om de ofvan anmärkta felaktigheterna blifva
tillfredsställande afhulpna, så anse vi herr
Lundahl hafva i allo uppfvlt det med Caroli
församling ingångna kontraktet. Dessutom har han
med ytterligare up|x>fl’ring oeli till orgelns
båtnad insatt utöfver kontraktet de 5 ofvan omtalade
stämmorna.

Enär orgelns mekanism iir mycket
kombinerad och följaktligen fordrar en i maskineriet
väl kunnig person för att kunna hålla densamma
juste, anse vi det vara nödvändigt att en
orgelbyggare emot årligt arvode åtager sig detta,
iif-vensom rörstämmomas stämning.

Lund den 28 maj 1881.

W:m Th. Gnospelius, C. J. Lund,

Kapellmästare. Qrgelbyggare.

Vidimeras:

Ex officio

J A. Olin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1883/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free