Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har i allmänhet Stockholmspressens
hållning gent emot offenbachsoperetten städse
varit. Man liar tagit med ena handen
och gifvit med den andra, och ena
handen har knappast vetat livad den andra
gjort. Man har när någon operett visat sig
vara alt fö r stark, visserligen stundom
pligt-skyldigast antagit minen af sedlig och
estetisk ruelse och brännmärkt vanbördingen;
men när sä samma teater strax efter gått
drägtig med ett nytt missfoster, har man
på förhand endosserat hvilken blankett till
födelseattest som helst, som hr direktören
behagat framlägga angående den blifvande
offenbachantens välskapade och
tilldragande gestalt. Om en tapethandlare skulle
komma upp i en redaktion och begära
en rekommenderande notis för sin vara,
månne väl redaktören beskedligt skulle
låta utskrifva en sådan innan han
förvissat sig om att tapeterna vore giftfria?
Nej, helt visst skulle ett sådant
handlingssätt anses nästan brottsligt. Men om en
teaterdirektör, utan att ens visa sin vara,
d. v. s. utan att till redaktionens
genomseende presentera hvarken text eller
kla-vérutdrag, begär en purt" på fölhand för
en operett, grundad blott på egna
uppgifter eller tvifvelaktiga utländska
reklamer, sä får han infördt allt livad lian vill
angående uppsättning, personal och
pje-sens »vogue» i utlandet, således allt som
behöfs för att vid näsan — för alt ej
säga vid håret — draga publiken fram
till biljettluckan — förutsatt naturligtvis
att direktören annonserar (litigt i samma
tidning! Och äfven sedermera, under det
pjesen är uppe, hur går det till? Jo så,
att trots det kanske musikrecensenten
uttalat sin förkastelsedom öfver pjesen,
framhålles densamma likafullt lid efter
annan genom talrika notiser i tidningen
af alla tänkbara anledningar, t. ex. om
en dålig koristbas blifvit utbytt mot en
annan ocb sämre, om primadonnan fått
snufva ocb anhåller om öfverseende, om
pjesen skall nedläggas endast för två
qvällar (tänk hvilken riksolycka!), för alt
återupptagas den tredje, om — ja alla
»om» följas med en uppmärksamhet vida
enträgnare, än i bulletinerna öfver någon
kunglig familjemedlems sjukdom. Och
alla dessa notiser äro naturligtvis lika
många indirekta knuffar åt publiken, alt
den för ingen del måtte förgäta att å
ny o gå och höra det älskliga
underbarnets tjut eller skåda hans menlöst cyniska
attityder.
Hvar och en, som nogare följt med
hufvudstadstidningarna, vet att sä har del
gått till. Men det borde ej längre gå
så till, allraminst nu; då genom
stadsfullmäktiges olyckliga beslut ett af
bålverken mot offenbachiadens
smakförderf-vande malström äfventvrats i sin existens,
så horde det i dubbel mån ligga
hufvud-stadspressen om hjertat att icke i sin mån
medverka till den blifvande
öfversväm-ningen genom en slapp efterlätenhet och
en tvetydig kurtis med småteatrarnes
odygder. A. L.
Orgelfrågan i Malmö.
’Mjji fortsätta i dag redogörelsen för några
n- handlingar i denna fråga. Sedan hr
Lundahl på grund af ett af hr Lundh
upp-gjordt ändringsförslag verkstält åtskilliga
ändringar å den klandrade orgeln,
tillkallade han på eget bevåg såsom
synings-män dels hr Wideman från Vexiö, dels
hr Hallberg från Landskrona i förening
med hrr A. H. och A. A. Busch från
Köpenhamn, hr Göransson från Tullstorp
och Terserus från Trelleborg. Dessa
af-gåfvo nu hvar för sig följande intyg, dem
man torde jemföra så viil med det första
besigtningsprotokollet som med det sista,
hvilket vi i nästa n:r skola införa.
»På anmodan af hr orgelbyggaren A. V.
Lundahl instiildc sig undertecknad den 17
januari detta ar i Caroli kyrka i Malmö tur att å
dervarande orgelbyggnad verkställa besigtning å
vissa nu företagna ändringar och förbättringar.
Till grund för denna besigtning lades ett af hr
orgelbyggaren C. J. Lundh i ifrågavarande syfte
afgifvet förslag, hvilket blifvit af kyrkorådet i
Malmö under den 19 oktober sistl. år antaget och
godkändt.
Öfver denna af mig sålunda verkstälda
besigtning får jag härmed afgifva följande
omdöme :
I enlighet med bestämmelserna har
pneu-matiken för registren samt pncumatiska
maskinerna till andra manualen och pedalen blifvit
borttagna, hvilken åtgärd doek haft till loljd att
andra manualens touche blifvit mindre mjuk och
behaglig än första manualens.
Register-regeringen från andragen i
sjielljor-det till registren iir ny och af fullgod
beskaflén-het, hvarjemte andragen i spelbordet äro
placerade med lika mellanrum intill hvarandra.
De utöfver kontraktet insatta 5 stämmorna,
äro alla borttagna. Den gjorda anmärkningen om
pneumatiska maskinens oförmåga alt draga de
trenne kopplen tillsammans qvarstår.
Iliilgarne lemna för hela verkets begagnande
tillräckligt väder.
Nagim liten justering af labialverkets
stämning anser jag önskvärd. Mot rörstämmornas
intonation anser jag deremot något
underkännande ej kunna ega rum.
I fråga om verkets beskaffenhet i öfrigt och
i sin helhet, såsom dess mekanik, arbetets
utförande, labialverkets intonation m. m., anser jag
mig icke ega befogenhet att yttra mig, enär
officielt utlåtande deröfver af orgelns besigtningsmän
hrr kapellmästaren Gnospelius och orgelbyggaren
Lundh förefinnes.
Vexiö den 20 Januari 1882.
Alb. Wideman,
Musikdirektör oeh
Dom-kyrko-organist.i>
»Efter anmodan af Orgelbyggaren herr A.
V. Lundahl i Malmö har undertecknad den 17
dennes deltagit uti den af jemväl andra utaf herr
Lundahl tillkallade personer företagna eller
lie-vittnade besigtning af den i Caroli kyrka
der-stiides uppförda orgeln; och far jag med
anledning deraf samt med hänsyn till de, enligt
utlåtanden af hrr V. T. Gnospelius och C. J. Lund
den 28 Maj och 4 Augusti 1881 mot denna
orgelbyggnad gjorda anmärkningar meddela
följande intyg:
l:o) att biilgarne gifva mer än tillräcklig
luftqvantitet åt orgeln i dess nuvarande skick och
med samtidigt användande af alla dess stämmor
och kopplingar;
2:o) att alla sex bälgarne kunna med
största lätthet skötas af en enda person;
3:o) att rörstännnornas intonation är
utjem-nad oeh säker;
4:o) att de utöfver kontraktets bestämmelser
insatta fem stämmorna borttagits;
5:o) att pneumatiska maskinerna för destarka
stämmornas kollektivkoppel, samt för andra
manualen oeh pedalen äfvenledes borttagits;
t>:o) att register-regeringen iir ny och väl
utförd;
7:o) att registerandragen äro i klaverbordet
anordnade och placerade med lika mellanrum.
Mot labialverkets stämning kan visserligen
en liten anmärkning göras, men då den
obetydliga sväfningen i två å tre stämmor helt visst
beror pä lokala och temporära förhållanden, sä
torde en sädan anmärkning vara lika ol>ehörig
som denna ärstid är olämplig för verkets
fullkomliga renstiinining.
Borttagande af pneumatiken för andra
manualen har ej varit fördelaktig för touchen a denna
manual; det förefaller derför nugot egendomligt
att besigtningsnuinnen tillstyrkte en sädan ätgiird,
helst det ej torde vara dem obekant att den
mjuka och angenäma touche som medelst
till-lijelp af pneumatiska maskinen vinnes, icke kan
denna förutan frambringas ä klaver med nägon
kom pl icerad koppel mekanism.
Jag kan derföre ej föreställa mig nägot
annat än att besigtningsmänuen hiirutinnan gjort
sig skyldige till ett litet misstag, hvilket äterigen
kan tjena till belysning af deras uppfattning om
bälgarnes lufttillgang. Kn närmare undersökning
af detta förhällande ligger dock utanför
befogenheten af denna min skrifvelse. Beträffande
pneu-matiska maskinens oförmåga att samtidigt draga
de trenne kopplen, sä är denna anmärkning utan
värde och betydelse, ty det kan väl aldrig falla
en förständig organist in att till det enkla
orgel-ackoinpanjemanget at den uppbyggelsesökande
församlingens psalmsäng använda de effektmedel,
som dessa koppel erbjuda, ätminstone begagnar
han dem icke alla pä en gang, dessutom
innehåller kontraktet, sä vidt jag kunnat iakttaga,
icke någon föreskrift soin gifver stöd ät
ofvan-nämnde anmärkning.
Slutligen kan jag ej undertrycka ett ödmjukt
erkännande af arlietets solida oeh prydliga
beskaffenhet, materiolets godhet samt den mera
sällsynta skönheten i vissa stammors intonation.
Om orgelns vackra, det sköna templet fullt
värdiga pros|>ekt kan del säkerligen icke finnas
mer än en mening.
Landskrona den 19 Januari 1882.
Ii. Wilh. Hallberg,
Musikdirektör och organist
i Landskrona.
1 sistnäuula yttrande af hr Hallberg
instämde orgel by ggarne Busch samt
organisterne Göransson och Terserus. Det är
att märka att hr Hallberg och de med
honom instämmande sedermera inför
rätten med cd besvurit sitt utlåtande.
Opera i hemmet. I vår tid, då allt går
med stormsteg framåt, är det ej mer
någonting nytt. att man kan förmedelst telefon
trans-portera musiken i konsertsalen eller från
scenen långa vägar. Men i fråga om operan
har man doek ej fått njuta af sceneriet; endast
höra. lifter ett meddelande i New-Yorks
»Musical Courier« är denna brist numera
af-hulpen, och detta, som det skrifves, utaf en d:r.
Guidrah i Melbourne (Australien). Denne har
konstruerat en apparat, som förmår att medelst
elektricitet öfverHvtta ljusstrålar på långa
afstand. De första föisöken härmed skola ha
lyckats oförviintadt väl. Fyratio personer, som
be-funno sig i ett mörkt rum i Melbourne, sågo
pä en der befintlig metallskifva
kapplöpnings-platsen vid Klemington med alla de tusentals
menniskor, som voro der. Om denna uppfinning
eger verklighet, bara till hälften af sin
utsträckning, skall det ej driija länge förr än vi kunna
se o[ierascenen i vårt eget hem, under det
samtidigt musiken tillföres oss af telefonen. Hvad
det skall ha för verkan för våra teatrar är svårt
att förutse. Kan man vid egen härd få se en
opera, som kanske spelas ett par mil ifrån
en, så gör man sig ej möda att besöka teatc-rn.
Man får väl då ha två slags pris, ett högre
för husoperan, ett lägre för teatersalongen. —
Man kan nu föreställa sig hur beqvnmt det
blir, om man ieke mer behöfver göra toalett
för teaterbesöket utan kan, blott efter
tillsägelse till vederbörande, få se och höra en
vagneropera under det man kanske ligger i sitt
badkar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
