Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__________________/
Maj:t täcktes St en eller liera sakkunniga
personer lemna uppdrag att i enlighet
med de grunder, Utskottet ofvan angifvit,
dels verkställa en revision af den
Hteff-nerska koralboken, dels utarbeta en
handledning for korallx>kens begagnande vid
gudstjensten, samt att detta arbete mätte,
innan det till iakttagande fastställes, efter
vederbörandes hörande, till ett kommande
Kyrkomöte lör inhemtande af dess
underdaniga utlataude varda öfverlemnadt.
Delta utskottsbetänkande var det som
med 34 röster mot 16 segrade mot hr
Lyths motion.
Att den kritik, som af motionären
under diskussionen egnades detta
utskottsbetänkande, måste blifva jeinförelsevis
lätt oeli äfven tacksam, faller af sig sjelft;
vi återkomma till redogörelse härför, som
ock för öfverläggningcn i dess helhet.
Man frågar sig väl helt billigtvis
livar-uti en revision skall bestå, som
hvar-ken med afseende på melodierna eller
harmoniseringen skulle ega att vidtaga
någon förändring, utan tvärtom vore
inskränkt till uteslutandet af några samt
införandet af några melodier ur lutherska
kyrkans »gamla sångskall». (Alt denna
gamla sångskatt allaredan af Hæffner
blifvit uttömmande använd, påpekades af
motionären medelst uppvisande af en
tysk fest-upplaga af densamma.)
Ja — hvarken melodi eller harmoni
får således ändras (kanske icke ens
ned-transponeras)! Rörande uteslutningarna
har ju medelst mini mitabellen af
1844 välvilligt dragits försorg!
Men nu först bringas koralernas
»rytmiska behandling» pä tal, omedelbart
efter det man gillat dem i deras kända
enformiga sättning!! Nu är det dock och
förblir en ren omöjlighet att uti
försain-lingssång »införa någon friare rörlighet»,
der denna ieke förut blifvit bestämd,
ordnad och betecknad med sina
rig-tiga och rnotsvariga notvärden.
De rätt ordnade och accentuerade
notvärdena tillsammans med känslig och
innerlig melodik är just hvad som i
för-samlingssången skall utgöra den »friska
rörligheten».
»Gud har af sin barmhertighet.»
Benna koral (Sv. Psb. nr 144), pä
ty-’^5^ ska »Es ist das Heyl uns kommen
her», författad af D. Speratus, finnes i
alla lutherska sångböcker från och med
den allra första: »Etlicli christlich lieder»
(1523), och utgör sjelfva förstlingen af
den evangeliskt-lutherska kyrkans
koraldikt, hvarför några notiser om densamma
böra få plats här i vårt Luthermumner.
Det har antagits att Luther hemtat
melodien, som ursprungligen var mixolydisk,
men af Joh. Herm. Schein förändrades
till jonisk, frän 15:de århundradets lölksäng.
Enl. L. Erk skulle den liafva sin
förebild uti en omkring 1478 känd påsksång.
— Om psalmen yttrar Lars Högrnarck i
sin klassiska »Psalmopoeographia» följande,
som vi med diplomatisk noggrannhet
återgifva:
9lär tfjcnne hjälmen uti ifkcufcn tuar
fammanfatt, od) blefroen titen gemena hopen
om öpuer alt befant, jå tjenbe fig, at cit ti»
gare, ifrån jamma ort, lom til SSJittenberg o rf)
jong I)onont för D. Lutheri fönfter.
Luthe-rus, font jåbant Ijörbc od) toäl funbe tnerda,
at tl)et mar något mjtt, når (jan i förfione
ide mål fattabet, befallfc (jan tiggaren fiunga
tfjct famnta på mjo igen. 2å fjan cnbte»
ligen förfiob l)toab ttjet mar od) (>Ief un»
berrettab om IflfalmenS Auctore, få utbraft
I)an i tårar, tadanbe ©11®, font mille gc=
nom fåbana attbeliga fongar fin Ijimmclffa
fanning i liufet framfettia.
Diär Fridericus II, efter fin b rober 4
Ludovici böb, å()t 1544. mar blcfmen
iPfaItj»©refiDe uti ’^faltj od) Ijabe mäl til»
förene fattabt tljcn Smangelifta läron af
fin £>of=iprcbifant Ilucero; men tfjorbcS ide,
af frudjtan för Jfctjfaren od) fin aflebna
brober§ erentpel, något i förfamlingen ätt»
bra od) förmja. ’Jod) emeban IjanS unber»
fåtare fåbant högeligen åftunbabe, H) f)5nbe
fig ål)r 1546. uti £>eibclberg od) t()cn få
fallabe §elga 9(nba§ Atijrlo, tå SDlefja tljer
efter tfjen gamla febemaljnon på latin af
tunnlarna förrettabeS, at (jela altnogen
6e-gpnte på en gång öfmer alt lila fom titeb
en mun fiunga tljenna ifjfalm: KU2 nf
fine barml)crtigl)ct. Similiet när Otto
Henricus, fom tå bobbe uti Jpeibeltyrg oef)
febermera blef ipfaltj=©reftue, fåg od) tljer
före frudjtabe, at upror ftutle ffie iblanb foldet,
onammabe Ijan ftrax; ©mangelium, od) be»
fafltc at DJiepan ide mera på latin, utan
på ren 2t)fla fiunga« ffuHe, fåfom od, at
t()cn b- ’Jlattmarben båbe uuber bröb od)
min utbelaS målte. Jljetta mar nu förfta
början til Reformationen i tflfaltj od) tljer»
omlring.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
