Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förbindelsen» . . . »Der valet af
tonstycken inedgifver utveckling af hans naturel,
der talar ur hans spel själ till själ, lijerta
till lijerta.» Redan träder »ett och
annat, förvånansvärdt nog, fiyam i lians spel
med en fulländning, som verkligen ej
lemnar nugot öfrigt att önska, hvarken i
yttre eller inre afseende, sä att man kan
profetera honom en framtid, sä ärofull,
stor och ädel som någonsin konsten
förlänat åt någon menniska». — Den lille
Rubinstein spelade på denna konsert
Thalbergs fantasi öfver två ryska tema,
fuga ur Bachs kromatiska fantasi, »Lob
der Thränen» och »Ave Maria» af
Schu-bert-Liszt samt den senares kromatiska
galopp.
Efter den andra konserten d. 23 Jan.
skrifver Dr. Becker: »Elden från ofvan
lågar inom honom, han är uppfyld af
verklig hänförelse, och livad han spelar
är den klara återglansen af denna hans
äkta konstnärsnatur. Underbart här vid
lag är att vid hans unga ålder, då
hjer-tats och själens egenskaper ännu hvila i
outvecklad brodd eller på sin höjd
begynna skjuta fram, den musikaliska
känslan redan står i full blomstring,
föredraget redan vitnar om så klart
medvetande, att den tekniska behandlingen af
instrumentet synes helt och hållet utgå
ifrän och beherskas af lians ande. Hans
spel är ingen inlärd bravur, deri en
konst-inessig nyansering utpräglar sig i
ersättning för själen; nej, det är en lefvande,
sjelfständig, ur själens innersta
franiqväl-lande känsla, som förkroppsligar sig i
tonerna, som genomtränger och förandligar
dem och liksom med dem bildar en
högre organism.»
Den andra konsertens program var
bättre sammansatt än den förstas; »med
stigande uppmärksamhet lyssnade man på
den underbare gossen, och det bifall, som
invita fortuna tvingade sig fram,
öfver-gick allt mer till verklig entusiasm, en
sådan som ej kan framkallas af blott och
bart virtuositet».
Rubinstein begynte med Reethovens
Sonate pathétique, som lian spelade
be-undransvärdt och livari man blott på ställen
af mera djup saknade den manliga
mogenheten. »Men äfven här fanns en
obegripligt intuitiv antydan till mera
fullkomlig uppfattning, som åter hade sitt eget
behag och likasom profetiskt förkunnade,
hvad allt som i denna rika själ lag gömdt
för att växa upp och gå i mognad.»
Henselts »Liebeslied» och »1’Orage»
föredrog den unge gossen med sällsynt
lif-lighet och finaste nyansering af melodien.
Efter Mendelssohns första Lied olme Worte
följde Mozarts Gigue G-dur, hvilket allt
hänförde och begärdes da capo. »1
Thalbergs Moses-Fantasi visade Rubinstein en
öfverraskande bravur och kraft.
Märkvärdigast vår dock (här liksom öfverallt)
den egendomliga färg han visste att gifva
melodierna, hvarigenom, till trots för de
svåraste mekaniska afbrott, en ton så
ledigt och mjukt slöt sig till en annan, att
melodien klingade såsom i allsköns lugn
framsjungen, och detta derjemle med en
mångfald i betoning, som måste
räknas i tusental för att kunna fullt
bestämmas.»
På tredje konserten d. 2 Febr.
spelade Rubinstein med orkester en konsert,
G-moll, af hans lärare A. Yilloing, under
hvilken pjes lian utvecklade
förundransvärd öfversigt och säkerhet och vid flere
upprepade felaktigheter i
orkesterackom-pagnementet sä föga lät sig förvillas, att
han tvärtom flera gånger ur minnet hjelptc
orkestern tilf rätta genom pianot.
Mendelssohns Fiss-moll-scherzo spelade den
unge konstnären med stor elasticitet i
anslaget och sprittande lifligliet; en
ballad af Herz, i sig sjelf af ringa värde;
och Mozarts Gigue måste han spela om,
och efter flerfuldiga inropningar spelade
den outtröttlige gossen pä köpet andra
hälften af Thalbergs Moses-Fantasi.
Dr Becker slöt sin andra recension
med de profetiska orden: »Du är
kallad till det största, det högsta,
min käre värderade vän! Jag
förkunnar det oförbehållsamt. Gör
mina ord till sanning; det beror
bara på dig sjelf att göra det!»
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
