Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ock, att, om de olika konstriktningarne
och litteratursträfvandena skola ega
bestånd, måste de också hvar för sig ega
en medelpunkt, som skänker dem
kontinuitet och hvarifrån deras inflytande i
vidsträckta kretsar kan göra sig gällande.
Det var för det målets vinnande, som
han åt sånggudinnorna bygde ett hem,
vår nationalteater, som han grundade
Akademien för de fria konsterna,* som
han stiftade Musikaliska Akademien och
slutligen Svenska Akademien.
Tonkonsten, som hittills i vårt land
föga eller intet idkats, började från detta
nu lefva upp och detta ej allenast inom
sjelfva hufvudstaden, utan ock inom de
större stadssamhällena.
Afven här i Norrköping, der före
1780-talet några spår till tonkonst
knappast finnas för hand. börjar densamma
nu visa tecken till vaknande lif. Lifvet
är visserligen ännu ej så kraftigt, som det
periodvis under sednare tiden visat sig;
detta dock ej att undra på, då samhället
då för tiden var mycket mindre än nu
— 1792 egde Norrköping ej mer än
8,000 innevånare — och då tonkonsten
här på platsen ännu var en späd planta,
som nu sköt sina första hjertblad.
• *
*
Redan på 1780-talet finner man här
i Norrköping ett sällskap amatörer, öfvande
sig i sång, hvilka å Stadshuset då och j
då gåfvo concerter, såsom ,u/3 1784, då
Pergoleses passionsmusik uppfördes, hvilka
i kyrkan uppförde festmusik, såsom vid
firandet af freden i Werelä år 1790, då
Te Deum derstädes afsjöngs, såsom vid
sorge- och klagodagen med anledning af
Gustaf den 111:s död 1792.
Särskildt synes en concert 1795 i
December väckt stor förtjusning derigenom
att »ett wördnadswärdt fruntiraer» **
behagade dervid biträda. »Näppeligen»,
så yttrar sig stadens tidning, »har så
mycken stillhet fått råda bland en så
stor samling, som vid detta tillfälle, och
de spelande ansågo utan förtrytelse de
utbrott af bifall, som förundran, glädjen
och förtjusningen under sången och
mu-siquen icke förmådde tillbakahålla.»
På 1790-talet gaf Abbé Georg Josef
Vogler concerter här, såsom 1791, 94,
96, 97 och 99. Han gaf alltid sina
concerter i S:t Olai kyrka på dess orgel,
och voro concertprogrammen dervid
ganska egendomliga. De innehöllo mest
tonmålningar, såsom Jerichos belägring, der
orgeln först målar hur Israels barn med
böner anropa Herren, vidare hur
trumpeter och basuner skalla, vidare hur
murarne instörta samt slutligen de
se-grandes intåg under jubelsång i staden;
ett annat concertprogram upptager ett
sjöslag, dervid orgeln skall måla, huru
detta öppnas under trummor och
cymbalers ljud, de olika nationernas
krigs-musik, sjögången och skeppens rörelse,
kanonaden och striden, de sårades skri
* Denna af C. G. Tessin 1735 stiftade
akademi erhöll sina privilegier af Gustaf III 1773. |
** Fru Maria Elisabeth Åhmanson.
och jemmer samt slutligen de segrandes
glädjesång. Ett annat concertprogram
upptager en herdefest, afbruten af ett
åskväder, dervid orgeln skall måla
herdar-nes munterhet, som i hast afbrytes af
åskvädret, hvilket småningom nalkas,
derefter låter höra sig i sin fulla styrka
och slutligen sakta försvinner, dervid
herdarne åter uppstämma glädjesånger.
Det påstås i den tidens annaler, att
Vogler vid sin concert 1791 med sådan
illusion härmade åskan, att mjölken i
husmödrarnes mjölkkamrar surnade —
en sak så mycket märkligare, som
temperaturen denna dag, d. 12 April, väl
ej kunde vara särdeles hög.
En af Voglers concerter recenseras i
stadens tidning på följande sätt:
»Recensenten fäster sig mindre vid de
musikaliska prestationerne, som ej mer
dervid, att concerter får ges i Guds hus.
Recensenten kan alls ej inse det andliga
i trumslagning, krigsmarcher, sjögång,
kanonader och jämmerskri. Huru kan
man väl inställa en till andaktsöfning
helgad stund för en så urtima sinlig ro
i Guds hus, samt så äfventyra genom
forcerad och våldsam musik församlingens
dyrbara orgel verk? Vanligen äro resande
spelmän sjelfva försedda med
instrumenter.»
År 1800 föranstaltades här i
Norrköping med anledning af Gustaf den IV
Adolfs kröning en stor musikfest, dervid
Norrköpings sångare och musici jémte
22 studerande från Linköpings
Gymnasium och medlemmar af »Konungens
Harmonie Musique» voro verksamma.
Chören anfördes af Direetor musices
och cantus vid Linköpings Gymnasium
Magister Adolf Mecklin och orkestern af
Goncertmästaren vid Kgl. Teatern i
Stockholm Kristian Fredrik Muller.
Den aria, hvarunder konungen besteg
tronen, sjöngs af den för sin sköna
röst bekante sångaren, Hofsekreteraren
Christofer Karsten, hvaremot den aria,
hvarunder drottningen besteg thronen,
sjöngs af »den musikaliskt begåfvade»
gymnasisten Hägerstrand från Linköping.
Musiken till kröningshögtidligheterna var
komponerad dels af Orgelnisten i Hedvigs
församling i Norrköping D:r Jac. Struwe,
dels af den ryktbare Kapellmästaren
Johan Hæffner och det så, att Struwe
hade komponerat introduktion och final,
hvaremot Hæffner komponerat arierna
och chörerne.
# *
*
År 1797 är märkligt i Norrköpings
musikaliska annaler, i det de musikaliska
sträfvandena här på platsen, som hittills
saknat all sammanhållning, all nödvändig
organisation, då sammanslutas och
erhålla en viss fasthet. Detta år slöt sig
nemligen en (lock musikvänner här
tillsammans och bildade ett musiksällskap,
benämndt »Musikaliska inrättningen».
Sällskapets uppgift var att öfva sig i
samspel på sträng- och blåsinstrumenter,
dervid klassisk musik skulle utföras.
Det var således ett symfonisällskap.
Sällskapets på en gång stiftare och
anförare var Ryttmästaren Georg Henrich
König (f 1839), god violoncellist och
gedigen musiker, hvarom ock hans
ledamotskap i Musikaliska Akademien vittnar.
Utom anföraren bestod sällskapet af tolf
ständigt deltagande samt trenne andra
då och då assisterande. Bland violister
må nämnas Brukspatron Johan Gustaf
Norstedt samt Handlanden Laurentius
Acharius (f 1852).
Sällskapet hade sina sammanträden i
Öfverstelöjtnant Gripenwaldts sal i hans
hus å Saltängen. Här uppfördes nu under
våren 1797 tolf concerter — den första
d. 10 Febr. och den sista d. 26 April —
och voro till dessa concerter utfärdade
listor för abonnenter, hvilka till ett antal
om 35 för alla concerterna erlade den
anspråkslösa afgiften af 2 Rd. Rgs
per-j son.
Vid dessa concerter voro
symphonie-| och klassisk musik hufvudsaken, men
j äfven sång. Flere gånger biträddes
Säll-[ skåpet nemligen af en för sin tid
framstående sångerska, Fru Kaptenskan Maria
Åhmanson, äfvensom af en annan
sångerska, Fru König.
Utom dessa concerter gafs samma år
en extra concert Långfredagen i Hedvigs
kyrka, hvartill ej mindre än 500 biljetter
såldes, »ett i Norrköping både oväntadt
och oerhördt antal.»
Man tänke sig en sådan musikafton
j der i Gripenvvaldtska salen. Klockan lider
mot 5 och en vaktmästare sysslar
der-[ inne i salen med att tända ljusen. Salen
! är upplyst med talgljus,* placerade dels
i takkronan, dels i notställarne, dels ock
i ljusstakar på de här och der i salen
stående småborden. Förfriskningarne för
qvällen äro redan framsatta och bestå
i i de på borden stående
svagdricksstån-j korna samt i de der också stående
karduserna med röktobak och de der bredvid
liggande kritpiporna.
Vaktmästaren, som nyss slutat
anordningarne, hörer nu steg i förstugan
och skyndar emottaga de ankommande
kapellisterne.
Efterhand samlas också åliörarne,
bland hvilka märkas Borgmästare
Brun-beek, Assessor Schenbom, Kammarrådet
Nordenstolpe, Lagman J. Swartz,
Fabrikörerna Daniel och Peter Swartz,
Brukspatron Christian Eberstein, Grosshandlare
Sven Scotte, Rådman P. G. Wadström,
Archiatern Johan Westring, Gornetten
Dettow, Handlanden Joh. N. Lindahl,
Kapten Åhmanson, Löjtnanten v. Röök,
Kommerserådet Carl Lundmark,
Fabrikör Martin Sääf, Borgmästare Weijerin,
Tullförvaltare Båth, Rektor Ulrich,
Stads-fvsikus Doktor Christian Ekenstedt,
Handlanden J. H. Kuhlman, Handlanden L.
J. Söderberg, Seijlaren J. W. Hesse,
Direktör Beurling, Stadskirurgen Richard
Bouck, Hofjägmästaren Morath, Kapten
Stapelmohr samt Öfverste Pfeiff.
* IV, L® talgljus, som kostade 5Rd. Rgs,
åtgick for alla 12 concerterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:57:54 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1886/0085.html
