Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Musici spela nu upp ouverturen till
Figaros Bröllop, som uppmärksamt afhöres
och vederbörligen applåderas, hvarefler
de stiga ner i salen, att helsa på de der
redan i full fart med sina pipor och
svag-dricksstånkor sysselsatta åhörarn?-.
Sedan man der rökat en pipa och
druckit sitt svagdricka, är man om en
stund åter i färd med ett nytt
musikstycke, denna gång med en af Haydns
glada och lekande symfonier, hvilken
liksom föregående nummer lifligt applåderas.
Kapellisterna stiga nu åter ned i
salen, tagande sig en ny rast, hvarunder Fru
Maria Åhmanson uppträder, föredragande
en eller annan aria, med en röst och
ett föredrag, som på ett märkligt sätt
elektriserar åhörarnes musikaliska känslor.
Voro applåderna förut blott en gärd af
aktning, äro de nu en gärd af
förtjusning.
Ett musikstycke af de den tiden så
omtyckta kompositörerna Pleyel, Kraus
eller Gluck afslutar den musikaliska
aftonunderhållningen, hvarefter livar och en
troppar af till sitt, och klockan 8 har
vaktmästaren släckt sista ljuset i kronan.
Lika enkelt som nöjet var, lika billigt
var det. Nöjet för en dylik musikafton
kostade nemligen ej mer än 8 skilling
personen och så billigt och anspråkslöst
ätäldes det hela, att hela årsbudgeten för
Sällskapet ej visade högre belopp än den
mycket blygsamma siffran 70 Rd. Rgs.
(Forts.)
Adelina Pattis hem.
^ndor rubriken »Näktergalens bo»
med-delar en engelsk tidning en
skildring af det hem, Craig-y-Nos, i hvilket
den berömda näktergalen i qvinnogestalt,
Adelina Patti, bor och der hon i dessa
dagar firar sitt bröllop.
När konstnärinnan slutat sina turnéer
och är trött på alla hyllningar, flyr hon
till sin lugna fristad bland bergen, der
berömmet ej når henne, men der hon får
invagga sig i lugn och frid.
På ömse sidor om slottet resa sig
väldiga med grön mossa betäckta
klippor, inunder ligga de stilla dalarne, de
evigt grönskande ängarne och der flyter
den af fiskar vimlande floden — en bild
af daggfyld friskhet och ljuf hvila.
Divans trädgård är icke stor. men
omsorgsfullt vårdad. Ilennes älsklingsblomma är
hyacinten, som här blommar hela året
om — trädgårdsmästare veta hur svårt
det är att uppnå ett dylikt resultat.
Den dystra byggnadens allvar mildras
af en fladdrande fana och en gyllene
lyra, som anbringats i basrelief på
fronten. Allt hvad ett konstnärssinne kan
önska af fin smak och komfort fins här.
Salongen är ett félikt gemak i blått och
silfverbrokad. Det smyckas af
orientaliska draperier och mattor, taflor och
dyrbara konstföremål, som konstnärinnan
samlat under loppet af sin långa bana. Der
fins en kanna af guld, skänkt af hennes
beundrare i San Francisco och betäckt
med stora briljanter, och en liten koffert
af silfvcr, en gåfva af hennes kolleger
vid operan i Wien. Foglar af gediget
guld med ögon af rubiner, ett litet piano,
inlagdt med smaragder och rubiner,
dyrbara tafvelramar, finaste sövresporslin,
soltjädrar, som genom ädelstenar oeli
konstmålerier ha ett ofantligt värde. På
borden ligga förtjusande souvenirer i sådan
mängd, att de ej här kunna uppräknas.
Två stora pianon från Steinway och Erard
stå likaledes i denna salong.
Pattis budoar är möblerad i rosa och
stålblått. På väggarna hänga skizzer, som
divan sjelf målat, och om hennes talang
för musik också vida öfverträffar hennes
talang för målning, så är den sistnämda
dock ej att förakta. Landskapen äro
utförda i vattenfärg. Ett särskildt intresse
har ett rum, som för tillfället användes
för bevarandet af alla fotografier, som
divan fått till skänks. Der finnas
fotografier af nästan alla krönta hufvud i
Europa och berömda konstnärer och
musiker. Stora album innehålla porträtter
af nuvarande och forna kolleger. Den
första sidan i hvarje album är alltid
egnad åt någon kollega — Therese Tietjens,
Pauline Lucca, Christine Nilsson, Etelka
Gerster m. fl. öppna raden och följas af
Mario. Wachtel, Guiglini, Formes, Rossi
och Nicolini. Pattis passion för
biljardspel är allmänt bekant, och man får
derfor icke undra på att hennes
biljardsalong är ytterst elegant och komfortabel.
Dyrbara taflor betäcka väggarna och ett
genéver-orchestrion är placeradt vid ena
väggen. Det spelar femtio olika
melodier, från Wagners allvarsamma toner till
Offenbachs bacchantiska visor.
Vinterträdgården upptager hela slottets solsida.
Här växa de sällsyntaste slag af
Gardenia, en blomma som är särdeles på modet
i London.
Döt fins alltid främmande pä
Craig-y-Nos, men först efter klockan 12, då
déjeuner k la fourchette serveras, visar
den charmanta värdinnan sig för sina
gäster. Förmiddagstimmarne använder hon
till läsning, skrifning, målning och
sångstudier. Besynnerligt är, att Patti, som
aldrig sjunger oratorier offentligt, för egen
del helst studerar denna allvarsamma
musik, och det är i synnerhet Mendelssohns
»Elias» som utgör hennes förtjusning.
Det har ej varit mången förunnadt att
höra henne sjunga »Hör Israel», men de
som fått höra det glömma det säkert
aldrig.
Invånarne i de kringliggande byarne
äro fattiga och okunniga. De känna Patti
blott under namnet »Frun på slottet».
En gammal bonde yttrade nyligen till en
turist från London: »Skulle vår fru på
slottet vara en sångerska? Nej, hon har
pengar, så att hon kan hjelpa oss, och
alla sångerskor äro fattiga.» Den gode
mannen, som går der bland bergen, har
ingen aning om att sångens makt i sig
innesluter äfven en materiell makt. Men
Patti känner värdet af densamma.
Från Scenen och Konsertsalen.
Maj Stora Teatern.
17, 19, 23, 28. Donizetti, Leonora.
21, 26. Rossiui: Wilhelm Tett (hr Bratbosts
l:a debutsom Kuodi; Melchtal, Leutbold:
hrr Nygren, lirafström), lf>0:e ggn d. ’*/»•
24, 27. Saloman: Diamantkorset. (Zephyrine:
frk. Andersson.
25. Bolto: Mefistofelcs. (Mefistofeles, Faust,
Wagner, Nereus: hrr Söderman, Odmann,
Ohlsson, Bröderman; Margareta, ilarta,
Helena, Pantalis: frk. Ek, fru W.
Strandberg, frkn. Javette, Wellander.)
Nya Teatern.
16. Hallström: Aristoteles.
18, 23. Genée: Namn. (Ninon: frk Jonson, j
Marquis de Marsillac: hr Kingvall.)
20. Lortz.ing: Vapensmeden (sista gängen).
25, 26,27, 28. Cagnoni, Ant.: Pappa Martin,
opera i 3 akter af Ant. Ghislanzoni. (Pappa
Martin, Armando, Felieien, Charanzon,
Dn-bourg: hrr Griinder, Sewön (debut),
Ringvall, Gardt, Holm; Genoveva, Amelia,
Olympia: frkn. Jonson, Sjöberg, Lund.)
Djurgårdsteatern.
27. Audran: Stora Mogul.
Sedan Rossi-föreställningarna d. 23
Maj afslutats med den berömde
skådespelarens uppträdande såsom Edmond Kean
denna afton, har operan återtagit sitt
herravälde på Stora Teaterns scen.
Af nyheter derstädes ha vi endast att
omnämna några nya rolbesättningar och
debuter. Den nya tenoren, herr Bratbost.
om hvilken vi talade i förra numret, har
nu låtit höra sig i Wilhelm Tell såsom
Ruodi och gjorde ett ganska godt intryck
såväl livad sång som apparition beträffar.
Han eger en hög och välljudande, om ock
ej så stark tenor och tog ledigt sitt höga
C i nämda parti i dess ursprungliga
sättning. I ensemblen gjorde sig ej hans
röst så mycket gällande, men att göra sig
hörd vid sidan af hr Lundquists väldiga
stämma, då denna släppes ut i hela sin
kraft, är icke så lätt. Vi afvakta med
intresse en ny debut af denne vår nye
lofvande tenor, hvilken, efter hvad vi hört,
skall vara begåfvad med godt öra och
god musikalisk smak samt anlag för
scenen. Kung Oskar, hans höge gynnare,
samt kronprinsen bevistade debuten.
Äfven Melchtals och Leutholds partier i
samma opera innehades nu för första
gången af ett par kgl. teaterns elever, hrr
Nygren och Grafström, hvilkas kapacitet
detta deras första uppträdande ej lemnade
tillfälle att bedöma. BoTtos Mefistofeles
är återupptagen med senaste rolbesättning
från förra hösten.
Nya teatern gaf den 25 Maj för
första gängen årets vårnyhet: »Pappa
Martin», en genomkomponerad opera af den
italienske tonsättaren Cagnoni.
Komponisten, hvars namn första gången synes på
ett svenskt teaterprogram, är en i sitt
hemland omtyckt operakomponist, som
skrifvit omkr. 20 operor, bland hvilka
den förnämsta, »Don Bucefalo»,
komponerad före hans utgång från
konservatoriet i Milano 1847, håller sig uppe på
italienska scener. Cagnonis musik i
»Pappa Martin» är allt igenom melodios och
anslående, visserligen ej så synnerligen
originel och pikant, men ej heller trivial,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
