Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bladet läses: »Se det påfliga brefvet!»
Detta bref är helt enkelt en skrifvelse
från en tjensteman i det påfliga kansliet,
hvari han erkänner sig på påfvens
befallning ha mottagit kantaten.
De enda kompositörsnamn, som sticka
af i denna hop af okända, äro Paer,
Adolphe Adam, Panseron, Fessy, Coron
och slutligen »pater» Elwart, som 1848
blef medborgaren A. Elwart, författare och
kompositör af »Te deum républicain» och
»La fete de la Concorde».
Till slut förtjenar nämnas ett
ryktbart namn, som är värdigt att figurera
i denna samling. I denna linnes ett stycke
med följande titel: »Åux manes du duc
d’ Orleans et de la princesse Marie —
deux dmes au ciel, élégie pour violoncelle
par — Jacques Offenbach.
Musikbref från England.
Causeri.
Newcastle on Tyne 6 Okt. 1886.
‘^^id den stora musikfesten, som skall
a.’, i oga rum i Leeds från och med d. 13
till och med den 16 dennes, komma
följande nyheter, komponerade i anledning
af musikfesten, att uppföras: Mackenzies
kantata »The story of Sayid», för soli,
kör och orkester: C. V. Stanfords bal-
lade »The Revenge», för kör och
orkester; Arthur Sullivans kantata »The
Golden Legend», för soli, kör och orkester;
konsertouvertur af F. K. Hatterssley, och
Antonin Dvoraks oratorium »Saint
Lud-rnila», för soli, kör och orkester. Förutom
dessa kompositioner: Handels oratorium
»Israel i Egypten», Mendelssohns »Elias»
och »The First Walpurgis Niglit»,
Schu-manns »Adventhymn»; Beethovens
C-rnoll-symfoni och Mendelssohns skotska
symfoni komma också att utföras. Ehuru
hr Arthur Sullivan är musikfestens
egentlige anförare, så skola både Dvorak,
Mac-kenzie och Stanford anföra sina egna verk.
Ibland solister som blifvit engagerade
Uro madame Albani, Englands förnämsta
oratorie-sångerska, madame Patey, Eng- ]
lands förnämsta altsängerska, Edward
Lloyd Englands första tenor samt
McGuc-kin och Santley med flere.
Åtta konserter gifvas under fyra
dagar. En matiné, som börjar hvarje dag
kl. V, 12, och en soiré, som börjar kl.
V, 8 på qvällen. Intradesafgiften är
orimligt hög. En matinébiljett kostar
omkring 18 kr. svenskt och en
soirébil-jett omkring 13 kronor. — För närvarande
Uro engelska musici så afvogt stämda mot
utländska artister, bosatta i England, att
tillställarne hafva så mycket som möjligt
engagerat engelska kompositörer och
engelska artister att utföra kompositionerna
vid musikfesten. Egentligen hafva
engelsmännen för närvarande endast e n
framstående kompositör, nemligen Goring Thomas,
en utmärkt skicklig operakompositör.
Sullivan och Stanford äro irländare,
Mac-kenzie är en skotte. Thomas är en elev
af konservatoriet i Paris, och hans operor,
»Esmeralda» och »Nadeshda» vittna att han
tillhör den franska skolan. Texten till
Nadeshda är tagen frän Runebergs poem.
Operorna hafva med rätta gjort lycka
både i England och i utlandet. Det
är förvånande att hvarkeu Mackenzies
eller Thomas operor hafva blifvit spelade
på kongl. operan i Stockholm.
Den stora musikfirman Novello & C:o
i Londou, musikförläggare af nyheterna
uppförda vid musikfesten i Leeds, ämna
under den kommande vintersäsongen gifva
6 stora konserter i S:t James Hall,
hvar-vid icke allenast d(j ofvan nämnda
kompositionerna skola återgifvas, utan ock
flera andra kantater etc., som de äro
förläggare utaf. Mackenzie skall anföra
konserterna, och kören kommer att bestå af
300 medlemmar. Denna plan, liksom de
flesta större musiktillställningar, är endast
en gigantisk annons- eller
penningspekulation, som nog kommer att betala sig bra.
John L. Hatton, en välkänd
sångkompositör, dog helt hastigt den 20 Sept. i
Margate, nära 77 år gammal. Hatton
var född i Liverpool och — eget nog —
utan att hafva erhållit någon musikalisk
uppfostran, hade han lyckats vinna stort
anseende som orkesteranförare och
sångkompositör. Ibland hans mest populära
sånger, som man hör öfverallt på
konserter, äro Good-bye Sweetheart, Simon
The Celler och The Friar of Orders
Grey. — Han har skrifvit flera körer
för blandade röster; några af dem äro
norska melodier, som han arrangerat och
utgifvit sotn sina egna kompositioner.
Sådant inträffar mera ofta i England än
på kontinenten.
Den svenska altsångerskan fröken
Agnes Janzon är engagerad att sjunga under
vintern på konserter i Crystal-palatset.
Fröken Anna Lang har spelat med stor
framgång på de stora
orkesterkonserterna, som gifvas under Sept. och Okt.
månader på Cowent Garden-Theatre i
London. Flere London-tiduingar hafva
omnämnt mycket fördelaktigt hennes
uppträdande.
Madame Adelina Patti har antagit ett
anbud att sjunga på en konsert i Albert
Hall, London, för ett honorarium of £
700, eller 12,000 kronor svenskt. Detta
är väl betaldt för ett par utsjungna arier
och »Home sweet home». Divan var
erbjuden 18,000 kronor för att uppträda
på 2 konserter, men hon afslog anbudet,
emedan det var för litet betaldt.
Det är otroligt huru engelska
publiken kan stå ut med att höra samma pjes
spelad utan afbrott i åratal på samma
teater. Till ex. Arthur Sullivans burleska
operett »The Mikado» — scenen förlagd
i Japan — har blifvit gifven vid
Savoy-teatern i Londou under mera än 2 års
tid utan afbrott. Chefen för
Savoy-tea-tern, hr D’oyle Carte, har ej mindre än
3 resande operasällskap som ge »Micado»
år ut och år in i småstäderna. Ett af
dessa resande operasällskap har gifvit
Mikado i Hamburg, Dresden och Wien.
Helt nyligen inträffade den sorgliga
tilldragelsen medan de spelade i Wien, att
hr Fisher, som hade spelat Ko-Ko (bö-
delns rol i operan) mera än 500 gånger
i rad, helt hastigt blef tokig. Hans
galenskap består uti, att han numera anser
sig vara i verkligheten en halshuggare.
Här är bruket att låta små barn inöfva
Sullivans operetter, äfvenså »Madame
An-got» etc., och sedan resa de omkring i
provinserna och spela i städerna. Många
af dessa unga gossar och flickor — flere
af dem ej ens 12 å 13 år gamla — hafva
blifvit galna och dött af den onaturliga
öfveransträngningen. — I sauning, en
sorglig sak.
Millöckers opera »Tiggarstudenten»
spelas med stor framgång för närvarande i
England. I denna vecka spelas den på
Tyne-teatern i Newcastle för fullsatta hus.
H. IV.
FÖLJETONG.
Polichinell såsom
operakomponist
af Ernst Pasqué.
’J^idån på den gamla Opera
comi-‘Mr0 que (förenad med Comédie i tali
-enne 1762 såsom Comédie italienne,
1783 Théatre Favart och 1801
förenad med den komiska operan vid Rue
Faydeau såsom Opéra comique,
hvilket nanm den ännu bär) visade en
jättestor polichinell med underskrift: »Jag är
lika god som många andra.» En. af de
sista och mest betydande
representanterna för denna »lustiga person», tillika
en ytterst skicklig marionettspelare, var
Nicolas Audinot, hvilken sedan
excellerade som bas-bullb. År 1761 uppfördes på
denna scen Philidors bästa verk »Le
tnaréchal Ferrant» (»Hofslagaren»), en
komisk opera i 2 akter, och den forne
polichinell Audinot spelade och sjöng
titelrolen med sådan framgång, att
operan derigenom och i förening med den
vackra musiken ständigt gaf fulla hus
och upplefde flere repriser. De lagrar
komponisten skördade af sitt verk
lem-nade hufvudpersonen deri ingen ro.
Audinot hade endast nödtorftiga
kunskaper i musik och likväl hade han nu
ständigt i tankarne att skrifva en komisk
opera, för att glänsa icke allenast som
sångare utan äfven som komponist.
Hemma hos sig, omgifven af små
marionetter, sysselsatte han sig allt ifrigare med
sådana planer, öfver bvilkas öfverdådiga
djerfhet han ofta sjelf föll i gapskratt.
»Men hvad betyder det?» tänkte han;
»har jag bara en god textbok, sedan skall
j jag nog sörja för en god, ja, den allra
bästa musik, om jag också för det
ändamålet skall använda mina gamla
poliehi-nell-tokerier.»
Nu sökte han bland alla Gontes och
Tableaux efter ett passande ämne. Då
föllo honom Boccaccios noveller i
händerna, och han hade nu funnit det han
så ifrigt eftersökt. Den lustiga och
pikanta historien om tunnbindaren föll
honom ofantligt i smaken, och han satte
sig nu genast till verket. Den öfvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
