Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mästerverken ocli pröfva så opartiskt som
möjligt, om de nya tonskapelserna
öfver-ensstämma med dessa lager eller ej.
Att afskudda sig de livarje olika ålder
företrädesvis vidlådande, egendomliga
böjelser och riktningar är visserligen svårt,
möjligt är det likväl, ty det gifves gamla
soin förstå att njuta och riktigt bedöma
allt det goda, vare sig nytt eller
gammalt, liksom det också linnes yngre som
ega samma opartiska förmåga, samma
bildning.
Från Upsala.
Den S April.
Sällskapet »Orpliei Drängar», Sveriges
förnämsta musiksällskap, som man här i
Upsala un pcu naivement kallar det
goda O. D., hade den 5 April sin
vår-konsert.
I ljufligaste samdrägt har kritiken i
den ena tidningen som i den andra enats
om att Upsala stad och Orphei drängars
musiksällskap tillkommer äran af att
första gången uppföra Södermans oeuvre
posthume, balladen »Den svarto riddaren.»
Hvad säger operasångaren Strömberg
om detta?
Ledsamt nog för »drängarne» och vår
stad och våra — stadsrecensenter, hr S.
sjöng verkligen denna ballad för ett år
se’n på sin matiné i Musikakademien.
Ackompagnementet utgjordes då af
piano. Gud gifve att man också här
nöjt sig dermed. Men här hade
direktör Carstensen försett arbetet med en
mycket arbetad orkestration, om hvars
rätta effekt jag ej tilltror mig att afgifva
något omdöme, enär utförandet af de
or-kestrala krafterna ingalunda kunde anses
förhöja dess möjligen förefintliga
förtjen-ster. Att instrumeDtera Södermans
kompositioner är både genant och svårt.
Ludvig Norman egnade stor omsorg deråt.
Också har han i »Hjertesorg» visat prof
på beundransvärdt inträngande i den
Söderman egendomliga stilen. Jag vet att
Norman hade för afsigt att orkestrcra
Svarte riddaren; om det blef af känner
jag icke. Jag * vill minnas att N. en
gång sade att S. hade eftcrlemnat
skiz-zerade fragment, som kunde ge ledning
vid en tilltänkt instrumentering.
Bruchs Frithiofskantat var aftonens
hufvudnummer. Mot slutet af 60-talet
introducerades först detta arbete i
Sverige, då Gustaf Sandström och Louise
Michaéli sjöngo solopartierna; sedan ha
dessa öfvertagits af hr Lundqvist och fru
Edling och här sjöngs Tngeborgs parti af
fru Montgomery, som äfven i Leipzig på
»Paulinernas» konsert sjungit detsamma;
jag hänvisar till N. G. Ödmanns
hänförda beskrifning öfver »den ljuslockiga
svenska Ingeborg» och allt det andra i
hans roliga resebok (välment pufif, som
ej beliöfs). Fru Montgomery gör
fortfarande skäl för lektor Ödmanns beundran,
och i hr Lejdström hade denna intagande
Ingeborg en värdig Frithiof. Arbetet
sjelft är för allbekant att jag nämner
något derom.
O. D:s andel i ofvanstående utfördes
korrekt och lifligt. Den »O. I):ist» som
sjöng Södermans ballad förtjenar särskild
kompliment. Helt å son aise var O. D.
i — »Ingrids vise», Kjerulfs täcka
mezzo-sopran-visa, raffincradt arrangerad och
raf-fincradt sjungen. Nästa gång kommer väl
turen till »Synnöves Sang», der
»nynnandet» i början anförtros d någon
riktigt ljuflig »barnkammartenor». Ole Bulls
Säterjänta har ju i många år med stort
bifall sjungit tenor. I gengäld må
nämnas att fröken Ek härom året försökt sig
på »Kåres Sang» vid en — jag tror —
filharmonisk konsert i Stockholm. Sätten
äro mångahanda.
En konsert af signora Wigström- von
Petroff-Petrelli, sjungande höga
sopran-och djupa alt-arior, puffar man nu som
bäst för i våra beskedliga avisor.
Aumn.
–––»–––
Musikpressen.
På Abr. Hirsch s förlag har utkommit:
Studentsånger, en samling 4-stämmiga
sånger för mansröster, utgifven af Ivar
Hedenblad. 2:a del. 3:e häft. pr. 1 kr.
—Denna samling (N:o 121— 130) har
följande innehåll: Josephson: Rings Drapa,
Wenuerberg: Bön (»Fredens välsig-
nelse»), Erotisk fantasi (»Jord och
himmel jag»), Schnmann: Rastlös kärlek,
Pacius: Vårt land, Ileise: »Dans ropte
felen», Fredmans sång N:o 28 (»Movitz
skulle bli student»), Norman: »Ej med
klagan .. .», Vermlandspolska (»Å jänta å
ja»), Mendelssohn: Den glade vandraren.
Kör-albtnn, samling flerstämmiga
sånger för blandade röster, utg. af Iv.
Hedenblad. 2:a häft. pr. 1 krona.
Innehåll: Mendelssohn: Afsked från
skogen, Folkvisor: »Ack Yermland, du sköna».
»Om sommaren sköna» (arr. af Alb.
Ru-benson), Josephson: Morgonvandring,
Pacius: Vallgossen, Yespersång (rysk
melodi), Au g. Söderman: Guds hus,
Jomelli (1714—74): Hosianna
Davids son.
Från Abr. Lundquists
hofmusikhan-del ha utgått följande nyheter:
S al o m a n: f>Diammäkorset», potpourri
arrang. för piano 2 händ. af Hj.
Meiss-ner. — Ehuru vi här sakna ett och
annat, såsom t. ex. stycken af Gigotis parti,
jägarvisan etc., är dock häftet ganska
innehållsrikt och med omsorg redigeradt,
så att detsamma lemnar en rätt
välkommen påminnelse om den omtyckta
operan, som förmodligen ännu länge häller
sig uppe på repertoaren.
Af 2-händ. enklare salongsmusik —
af kända komponister — ha vi att
anteckna :
B e h r Fr.: In siissen Gedanken. Pr.
1 kr.
Czibulka, A.: Dame de coeur,
ga-vott. 75 öre.
Harmston, Ed v.: La Fontaine.
Pr. 1 kr.
» Les chasseurs d’Afrique,
Fanfare militaire. Pr.
1 kr. 50 öre.
Spanska danser, utförda af spanska
orkestern i Berns’ nya salong. Pr. 1 kr.
För 4 händer:
* Mäslersångarne i Nilrnberg af Rich.
Wagner. Valda melodier för piano. Pris
1 krona.
Dellinger, R. Vals ur operetten
»Don Cäsar» (nyligen gifven å Stora
teatern i Göteborg). Pr. 1 kr. 50 öre.
Valda sånger för en röst med
piauo-ackompagnement N:o 41, Walthers
prissång ur op. Mästersångarne af Wagner.
Pris 50 öre.
Albumblad af Adrian Dahl (Sv.
Musiktidnings premium förra året),
innehållande : Romans — Humoreske —
Perpetuum mobile — Aftonstämning — Marche
triomphale, är nu att tillgå å denna
tidnings expedition eller i musik- ocb
bokhandeln för det billiga priset af 1 krona.
(14 sidd.)
Aftonbladets recensent yttrar om detta
musikverk: »Vi hålla före att dessa
Albumblad äro jemte Sjögrens, Rendahls och
Aulins pianostycken* den mest friska och
dugtiga musik som på senare åren här
utkommit — »Romansen» är välljudande,
»Perpetuum mobile» en ledig etyd,
»Afton-stämningen» verkligt poetisk och »Marche
triomphale», det märkligaste stycket,
innebär storslagna ansatser och är verkligt
praktfull.
Förlagsfirman Præger k Meier i
Bremen har tillsändt oss:
Aqnarellen, Clavierstiicke comp. von
Wilhelm Berger. Op. 23 i 3 häften
(ä 2,50 m.).
Häft. 1 innehåller: Frolisinn. —
Si-ciliano. — Romance. — Ländier;
Häft. 2: Tanz der Kobolde. —
Träu-merci. — Walzer. — Humoreske;
Häft. 3: Scherzino.— Zwiegesang. —
Alla Polacca. — Fantast. Marsch.
Dessa stycken af modelsvår grad
utmärka sig genom frisk och originell
uppfinning och kunna med skäl
rekommenderas såsom instruktiva salongsstycken
för mera försigkomna elever. De äro
också införda vid Raff-konservatoriet i
Frankfurt am Main på Hans v. Bltlows
rekommendation.
Adolphe Adam. Om den snillrike och
melodirike kompositören till »Postiljonen
från Lonjumeau», »Konung för en dag»,
»Ntirnbevgerdockan», »Alphyddan» med
flere favoritoperor berättas att han hade
följande märkliga sätt att »arbeta» på.
Sedan han intagit en bastant måltid, lade
han sig på sin soffa och lät, till och med
midt under sommaren, bädda ned sig i
dynor och täcken ända upp till hakan
samt placera en af sina stora favoritkattor
på hufvudet och en annan på fötterna.
I denna ställning upprunno hos honom
de förtjusande melodier, hvilka sedermera
hänfört tusentals åhörare.
* Vi kunna tillägga: Rich. Anderssons
»Skuggor och dagrar», Sv. Musiktidnings prisbelönta
premie 1885.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
