Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träffligt understödda af orkestern. På
ett framstående sätt utfördes l:a
afdel-ningens sista kör Allegro Pomposo ined
orden »Fröjden eder I himlar». Det var
i dessa toner både jubel och fröjd.
Af-ven den i sista afdelningon förekommande
kören af de heliga i Tempo di Marcia
med orden: »För honom skola buga de,
som i öknen äro» utfördes väl. Den
segervisshet och segerkraft, som ligger i
dessa toner, gjorde sig har väl gällande.
Slutligen må framhållas de Heliges kör:
»Min själ längtar och trängtar efter
Herrens gårdar», der i Adagiosatsen sjclfva
själens djupa och innerliga längtan till
det eviga i toner gifver sig ett gripande
uttryck, något som vid utförandet här
också kom till sin fulla rätt.
Den kör, som deremot alls ieko slog
an, var den i 2:a afdelningon
förekommande i fugastil hållna manskören af de
skriftlärde med orden: »I Betlehem i
Judiska landet».
Kören, som är mycket läng, livilar
på ett mycket enformigt, hela kören
genomgående motiv, hvars behandling för
den i tonkonstens teori rätt invigde torde
erbjuda mycket af intresse, men som
deremot på den oinvigde verkar mycket
tröttande. Svår, som kören också är,
ställer den mycket stora fordringar på do
utförande, fordringar, som här alls ej
upp-fyldes, då utförandet stördes ej allenast
af svåra slitningar och ojemnheter, utan
livad värre var af märkbara detoneringar.
Bland de utförda koralerna må här
papekas koralen: »Mitt hjärta! Si ho
lades du i krubban ned?» Den är
behandlad på det sätt, som fordom ofta
brukades vid koralernas utförande, i det
mc-mclodien eller cantus firmus, som det här
kallas, oberoende af sopran och alt, är
lagd för den höga mansrösten, så att
tenor-stämmans långdragna fästa toner
sekunderas af sopran och alt i rhytmiska satser.
Det är deraf, som ju också den höga
mansrösten fått namnet tenor, i det den
utför den stämma, hvari cantus tirmus,
eller do fast bestämda, länga, uthällande
tonerna förekomma.
* *
*
En anmärkning mot ätergifvandet af
musikverket må här framhållas, deu
nem-ligen, att detsamma dels ej återgafs i
sin helhet, dels också något ändrades i
afseendc på körernas följd. Så uteslöts i
första afdeluingen ej allenast kören N:o
7, utan ock den vackra <ivartetten: »O,
huru ljufliga äro på bergen
budbärar-ues fötter, som frid förkunna!»
IIvarför densamma skulle uteslutas är svårt
att fatta, då utförandet deraf ej erbjuder
nämnbara svårigheter, men densamma
deremot genom sin melodiska skönhet j)ör vara
de utförande till stor uppmuntran. Vidare
voro i andra afdelningen de tre vise
män-neus trio, en trio, som skall utföras af
tre basar, samt Hcrodes parti alldeles
uteslutna, äfveusom de hvarje afdclning
afslutandc effektfulla responsorierna, och
slutligen cgde en omkastning af körer
runij så att kören: »Min själ längtar
och trängtar efter Ilerren», som finnes
i andra afdelningens midt, användes som
slutkör.
Det kan vara fråga, om man har
rätt, då man uppför ett musikverk, att
efter behag göra uteslutningar och
omkastningar deruti och om ej musikverket
dervidlag nödvändigt måste lida.
Musikverket, som hvarje annat konstverk,
är att betrakta som en organisk enhet,
som ej utan att taga skada låter stympa
sig och hvars följdrigtighet lider ifall
omkastningar deri ega rum.
Det säkra är, att ett åtgörande af
sådan art åtminstone ej vittnar om det
som kompositören med fog kan fordra af
de återgifvande: pietet för konstverket.
# *
•i*
Detta oratorium, af Stockholms
musikaliska konstförening prisbelönt, skrefs
af kompositören i början af 18(J0-talet.
Det sönderfaller i tvenno afdelningar,
hvarje bestående af 18 nummer — arior,
körer, koraler, recitativ och tänkes
handlingen härvid representerad af profeter,
evangelister, engelen, aposteln, Sirneon,
Hcrodes, de vise männen, de skriftlärda,
de heliga och församlingen. Textorden-,
som här användas, är den holiga skrifts
ord, sådana de vid berättelsen om Jesu
födelse återfinnas hos evangelisterua
Matteus och Lukas. Liksom Iländcl, dä han
skref sin Messias, ej ville veta af annan
text än skriftordet, så äfven här.
Visserligen kan detta tonverk i
musikaliskt värde ej jemföras med hvad j
denna väg är skrifvet af tonkonstens store
mästare, men detta hindrar ej att
detsamma, då det eger flera ställen af
verklig och oförgänglig skönhet, är ett
mycket framstående konstverk.
Dessutom eger detsamma i nationelt
hänseende ett alldeles särskildt intresse,
såsom det enda svenska musikverk i donna
stil, som hos oss kommit till utförande. *
Oratoriet har uppförts en gång förut på
70-talet i Upsala under direktör Ivar
Ilodenblads anförande. Arbetet saknade
då ännu orkesterackompagnement och
måste således utföras endast beledsagadt
af piano — en ofördelaktig omständighet,
då genom frånvaro af orkestern hvarken
verkets särskilda skönheter kunde
fullständigt framhållas eller det hela som
fullständig tonskapelse i allt göra sig
gällande. Nu deremot, då verket
fullständi-gats mod orkesterackompagnement.
bortfalla dessa hinder för dess värdiga
framträdande.
Det är Norrköpings musikaliska
sällskap, som äran tillkommer att vara den
första musikförening, som i denna
fullständiga form bringat verket till utförande.
Sällskapet har också, om man undantager
dess bristande pietet i afseendc på
uteslut-ningarne och ordningsföljden samt det
om-nämda utförandet af en af körerna all
heder af verkets utförande. Allmänhetens
uppmuntran af företaget visade sig också
* Stenhammar har skrifvit oratoriet »David
och Saul», hvilket veterligt dock ännu ej
kommit till utförande.
genom lifliga besök. Ej allenast
konserten i S:t Olai kyrka i Norrköping
var talrikt besök (minst 1,200 personer),
äfven konserten i S:t Lars kyrka i
Linköping, der oratoriet följande dag,
söndagen d. 24 April, af sällskapet
återupp-fördes, var uästan lika talrikt besökt
(minst 1,000 personer). II*. B.
Från Scenen och Konsertsalen
April. Stora Teatern.
16. Musikal, dramat, soaré till förmån tör ar-
tisternas och literatörernas pensionskassa.
17. Wagner: Mästersångarne i Närnberg.
18,22,29. Nicolai: Muntra Fruarna i Wmd-
sor (fru Ström, fru Page; Anna Page:
fru Edling, frkn. Alniati och Karlsolin;
Falstaff, Ström, Page, Fenton, Spinker,
d:r Cajus: hrr Janzon, Forsten, Strömberg,
Strandberg, Dahlgren, Ohlsson).
19. Weber: Oberon (Rezia: fru Östberg).
21. » Friskytten.
28. (lounod: llomco och Julia.
24. Kossini: Wilhelm Tell (Mathilda: frk.
Klemming, l:a debut).
25. M ozart: Figuros bröllop. — Ballett.
27. Meyerbeer: Afrikanskan (Selika, Inez,
Anna: frk. Almati, fruar Edling, W.
Strandberg; Vasco di Gama, Nelusko, Don Pedro,
Don Diego, Storim)visitörn, Don Alvar,
Brahmas öfversteprest: hrr Sellman,
Söderman, Strömberg, Nygren, Sellergren,
Rundberg, Lundkvist).
28. Thomas: Mignon (Mignon, Philine: frkn.
Vend. Andersson, Karlsolin).
80. Adam: Konung för en dag.
Nya Teatern.
16, 22. Strauss: Läderlappen (v.’Eisenstein:
hr Warberg).
23. » » 2:a akten, kon-
sertafdelning: l:a återupptnidandet af
violinisten Tivadar Nacliez, säng af
frk. Clara Skytt.
24, 26, 27. Offenbach: Frihetsbröderna.
Södra Teatern.
20. Millöcker: Gasparone (40:de ggn).
23,25. llervé: Lilla Helgonet (Denise de Fla-
vigny: fru Stefanie Hedén, l:a debut).
Vasa-Teatern.
17. Fru Eugenie af Geijerstams Musik.-drum.
Matiné.
20,24. A udran: »Vore jag karl!»
24. Mmik.-dramat. Matiné. Bitr. frk. Almati,
hrr Lundqvist, Bentzon-Gyllich m. fl.
28. Tivadar Nachez’ soaré m. bitr. af frk.
Clara Skytt och hr Hj. Meissner.
29. Kossini: Rarberaren ni Serilla (Rosina,
Figaro: fru Högfelt-Aberg, hr
Bentzon-Gyllich).
Berns’ Salong.
24. Orfei Drängars Matiné under ledn. af
Dir. Musices Hedenblad med bitr. af fru
Julie Montgomery, hr 1 .ejdström och
orkestern i Berns’ Salong. Vallentin:
Fest-ouverture; Söderman: Der schwarze Ritter,
instrumenterad af Carstensen;
Manskvartetter; Bruch: scener ur »Frithiofs saga»
af Tegnér.
Vetenskapsakademien.
30. Franz Nerudas soaré.
Stora teatern har sedan vår sista
anmälan af förut under året icke gifna
saker haft att bjuda på »Muntra fruarna i
Windsor» af Nicolai, och Meyerbeers
»Afrikanskan», som senast gafs här såsom
galaspektakel vidden portugisiske
kunungensbe-sök sistlidna sommar. Vid sidan af
Wag-ners »Mästersångarne» var det intressant nog
att den af honom så strängt upptuktade
Meyerbeers effektfulla opera och Nicolais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:58:03 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svmusiktid/1887/0071.html
