Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
namn af harpsichord och i Tyskland
— der sällan annat än flygelformen
förekom—Kielfliigel, Steertstuck,
Schweins-kopf. I Frankrike föredrog man
der-emot claveein’en och de ännu mindre
Epinenten (Espinette.). (Forts.)
–-t-—
Teaterfrågan.
Ett konsortium för byggnad af nytt
operahus och operaverksamhetens
upprätthållande.
cjpKn ny omfattande plan till den så
mycket ventilerade teaterfrågans
lösning har i dessa dagar blifvit
offentliggjord i våra dagliga tidningar och
af dem alla omfattad med mycket
intresse. Det nya förslaget går
egentligen ut på byggandet af ett nytt
operahus — såsom en af de nämnda
tidningarna riktigt nog kallar det — på
»nationalsubskription», och det säger
sig sjelft att vi, som alltid förordat
detta sätt att lösa byggnadsfrågan,
måste helsa med tillfredsställelse detta
sätt att lösa den vigtiga frågan, det
enda som vi anse kunna leda till
önsk-värdt resultat, då medel dertill ej kunna
förväntas af riksdagens och
hufvudsta-dens styrande män, på annan väg än
möjligen den som nu föreslås, och
hvilken, som sagdt eger karaktären af en
nationalsubskription för ändamålet,
denna i form af ett premie-obligationslån.
De ifrågavarande obligationerna skulle
inlösas efter utlottning, likasom statens
jernvägsobligationer, men denna
omständighet borde ej betraktas såsom
stridande mot lotterieförordningen, då
med skäl kan påstås, att här gäller
ett »konstlotteri» till förmån för ett
verkligt allmännyttigt företag, till
kanske den enda möjliga lösning af en
vigtig fråga, hvars slutliga afgörande bör
på alla håll vara efterlängtad och som
icke utan våda för den högre sceniska
konsten i vårt land kan längre
uppskjutas. Ty här är icke fråga om en
nybyggnod af vårt operahus; vi skulle
då icke omfattat förslaget med så stort
intresse, nej det gäller än mera
nämligen att ställa vår nationalopera på
en säker ekonomisk sjelfständig basis,
så att icke såsom nu densammas ve
och väl är öfverlemnadt åt slump eller
spekulation. Meningen är att af de
medel som enligt förslaget blifva
disponibla bilda en grund- eller
reservfond till tryggande af teaterns
framtida verksamhet, och i afseeude- på
dennas ordnande sluta vi oss
fullkom-till de aktade undertecknarne af
konsortiets till finansdepartementet
inlem-nade, här nedan resumerade förslag,
då de säga »att i det nya skick, hvari
frågan då kommit, svårighet ej skall
möta för ett ändamålsenligt arrangement
beträffande teaterverksamhetens
uppehållande, måhända sålunda, att teatern
kunde komma att förvaltas under h. m.
konungens höga hägn och under de
former hvarom öfverenskommelse då
kunde träffas». Särskildt efter den
kontrovers som nyligen förekommit
mellan nu varande teaterstyrelsen och de
operamedlemmar, som velat bilda det i
vårt förra nummer omtala’de >
konsortiet», är en på samma gång sakkunnig
och kraftig teaterstyrelse, som står
öfver alla enskilda spekulationer
önskvärd.
De personer, som stält sig i spetsen
för detta byggnadskonsertium, äro
öfver-st&thållaren frih. Tamm, landshöfding
Themptander, hofmarskalken
Reuter-svärd, bankofullmäktigen dr Arnberg,
kabinettskammarherren E. Riblnng,
godsegaren Walldén, sekreteraren hos
Riksgäldsfnllmäktige WikblaA och
bankdirektör Knut Wallenberg, som lär vara
förslagets förtjenstfulle upphofsman.
Konsortiet, som bär namnet
»Teater-byggnadskcmsortiet», åtager sig att på
Stora teaterns tomt bygga ett nytt
teaterhus åt Kungsträdgården med
bibehållande af fasaden åt Gustaf Adolfs
torg, hvilken ju — enligt vår tanke
obefogadt — anses såsom en slags
omistlig konstrelik, vid hvilken man
aldrig bör röra. Längs dennå fasad
skulle, utåt torget i bottenvåningen
inredas affärslokaler. För öfrigt skulle
Arsenalsgatans körbana läggas ut med
hela den nuvarande trottoarens bredd
och en ny trottoar löpa fram under
portiker i det nya teaterhuset.
Byggnaden skulle blifva färdig under
loppet af 1891 och dess salong
inrymma omkr. 1200 personer (nu varande
teatersalongen är beräknad för 940
platser). Under byggnadstiden skulle
representationerna fortgå i nuvarande
Stora teatern, men så snart det nya
operahuset blir färdigt skall det gamla
rifvas, dock, som sagdt, med
bibehållande af sin fasad, och på tomten sedan
bygga ett hus till uthyrning.
Till teaterbygnaden, som skulle
kostnadsfritt öfverlåtas till staten, anslår
konsortiet två och en half million
kronor.
Dessutom förbinder sig detsamma
att öfverlemna femhundratusen kronor
såsom en grundfond till tryggande af
teaterns framtida verksamhet.
Af Stockholms stad skulle såsom
bidrag till tomtens bebyggande begäras
ett belopp af sex hundra tusen kronor.
Till sjelfva teaterverksamheten i detta
nya sånggudinnornas tempel skulle,
utöfver de inkomster, som
föreställnin-garne kunna inbringa, således vara att
påräkna främst inkomst af hyrorna för
de i teaterbygnaden för uthyrning
af-sedda affärslokaler med ett belopp af
ett hundra tusen kronor årligen vidare
räntan på grundfonden efter 4 procent
eller .20.000 kr. samt konungens anslag
på 60,000 kr. Slutligen gör konsortiet
till ett oeftergifligt vilkor för planens
realiserande, att riksdagen fortfarande
beviljar 60,001) kr., särskildt med
hänsyn dertill, att staten ju skulle för
intet erhålla den storartade
byggnads-komplexen.
För att utföra sin storartade plan
begär konsortiet hos k. m:t rättighet
att upplägga ett premie-obligationslån å
tio millioner kronor, med en
amorteringstid af 55 år och med obligationer
lydande å 20 kr.
Vid utlottningen skulle kapitalet
återfås jämte minst 2 proc. ränta.
Tre millioner af dessa medel skulle,
såsom redan blifvit nämndt, anslås till
teatertomtens bebyggande och teaterns
grundfond. De återstående sju
millio-‘nerna ämnar konsortiet anhålla, att
Stockholms stad ville såsom deposition
mottaga med förbindelse att förränta
dem efter 8*/•* proc. samt att inlösa
utlottade obligationer. Det beräknas,
att staden, som ju för öfrigt icke kan
erhålla sina lån för en dylik låg ränta,
skulle härigenom göra en vinst t. o. in.
öfverstigande de (100,000 kr., kvilka
konsortiet anhåller, att den skulle lemna
såsom bidrag till teaterbyggnaden.
Om länets öfvertagande är redan
preliminärt aftal träffadt med landets mest
framstående bankinrättningar och
bankirer.
I fråga om sättet för
teaterverksamhetens bedrifvande anser konsortiet,
att med slika ekonomiska garantier
intet hinder bör kunna finnas för
teaterns fyllande af sitt mål att vara en
anstalt för nationel konstbildning. De
närmare bestämmelserna i detta syfte
anser det sig dock icke böra beröra.
August Södermans
manuskriptsamling.
Anteckningar af A. L.
48. Entreakter för orkester, 2
nummer, i pianoskiss. — Fins icke
blott två »nummer , utan två häften,
med tillsammans T nummer, betitlade:
Marsch, Serenad, Nocturne, Tarantella,
Tyrolienne, Intermezzo och Fjellsång.
Alla äro, att döma af de antydande
skisserna, raskt och ledigt utkastade,
förträffligt passande för sitt ändamål,
som väl varit att i allmänhet utfvlla
mellanakter vid Stjernströms
föreställningar, utan afseende på någon bestämd
pjes. Bäst är intermezzo, som ännu
plägar spelas mellan akterna af Regina
von Emmeritz.
49. Kung Märta, två korta
nummer för piano. — Två körer i
folkton, tillhörande första och fjerde
akterna af denna Hedbergs pjes, som
gafs å Mindre teatern ’ V» l-s60.
50. Melodram till Skatten, ett
kort n»unmer. — Oafslut.ad
blyerts-skiss på halfannan sida. I en nyligen
återfunnen förteckning af Södermans
egen hand på hans gifna dramatiska
arbeten fins ingen pjes med detta namn.
Dahlgren upptager en sådan, men den
gafs redan 1848 och dertill omtalas
ingen musik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
