Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppstod o här fabriker, från hvilka
förträffliga, alltmer förbättrade instrument
utgingo vi nämna endast husen
Long-man & Broderip, föregångare till
Collard & Clementi samt
Broad-wood. Den utomordentligt rika och
motståndskraftiga »engelska
mekaniken» fordrade mer kraftutveckling än
»Wiener-mekaniken», hvilken Mozart
och hans skola hyllade, och blef ej
utan stort inflytande på spelsättet och
stilen hos Clementi och hans lärjungar,
ty Clementi var en ifrig förkämpe för
pianofortet i allmänhet och »den
engelska mekaniken» i synnerhet.
Ar 1777 se vi pianofortet dyka upp
i Frankrike. Seb. Erhard (Erard) från
Strassburg, hvars flyglar sedan vunno
så stort beröm, är skaparen af den
franska mekaniken (double échappemeut);
han befriade den engelska mekaniken,
som han införde i Frankrike, från dess
ovighet. Hans geniale brorson Pierre
Erard och Pape voro ej mindre
uppfinningsrika i sin verksamhet och bragte
den franska pianofabrikationen till en
sådan höjd, att den tycktes trotsa alla
andra nationers ansträngningar i den
vägen. Utom J. Pleyel från Wien, en
flitig och omtyckt komponist, hvilken
1795 slog sig ned i Paris och 1807
grundade en pianofabrik, egnade sig
der åt samma företag Kalkbrenner
och Henri Herz, men de uppnådde
på långt när ej Erards storhet,
allden-stnnd de väl drogo nytta af vigtiga
förbättringar och nya uppfinningar men
sjelfva ej bragte sådana i dagen. Vända
vi tillbaka till Tyskland, så se vi i
Wien, den tidens musikaliska metropol,
Streicher’ska fabriken vinna en
betydenhet, som gjort att den kom i den
omedelbaraste och betydelsefullaste
förbindelse med alla tiders största
tonsättare och pianospelare. Den
Streicher’-ska utgick från Andr. Steins fabrik
i Augsburg. Stein, en lärjunge till
Silbermann, hade att fägna sig åt ett
stort rykte. Han var upphofsman till
den s. k. Wienermekanisinen» och
inånga slags förbättringar; bl. a.
till-skrifver man honom hammarnes
skiun-beklädning. Mozart lärde känna
honom 1777 vid ett besök i Augsburg
och yttrade sig med lifligt bifall om
dessa instrument. Vid detta tillfälle
hörde han också fabrikantens åttaåriga
dotter »Nanette Stein» spela. I ett
bref till sin far gjorde han sig lustig
öfver hennes sätt att spela, i det han
yttrar: »Den som ser och hör henne
spela och kan hålla sig för skratt, den
måste vara en sten, som hennes får.
— Hon kan blifva något, hon har
geni, men på detta sätt blir det
ingenting af henne». — Men den lilla
Nanette blef icke allenast en framstående
konstnärinna utan äfven en qvinna som
var utrustad med lika många andliga
företräden som qvinliga dygder. Hon
stod i troget vänskapsförhållande till
Beethoven, ingrep outtröttligt med sin
ordnande hand i dennes orediga husliga
förhållanden och spred, lik en solstråle,
genom sitt glada kärleksfulla väsen
värme och ljus i den på äldre dagar
olycklige mästarens ödsliga och
skugg-omhöljda hjerterum.
Nanette Stein fortsatte sjelf efter
sin faders död dennes affär, hvartill
hennes grundliga kunskaper i
pianofa-brikationen gjorde henne fullt skicklig,
och flyttade med Andr. Streicher*,
med hvilken hon gift sig, 1794 till
Wien. Hennes man gjorde sig
förtrogen med pianofabrikatiouen, grep
sjelf-ständigt in i yrket och »huset
Strei-cher» bildade också i afseende på
säll-skapslifvet och älskvärd gästfrihet den
musikaliska medelpunkten i Wien.
Nanette Streicher dog, allmänt ärad,
1833. — Vi hafva nu hunnit till
slutet af vår lilla skiss’ första afdelning.
Hvilket inflytande utvecklingen af
pianomusiken haft på kompositionssättet
hos en Clementi Beethoven,
Himmel o. a. Komma vi att se i följande
afdelning. Om i våra dagar den
mättade, rika, schatteringsmäktiga klangen
hos en flygel af Bechsteiu,
Bltith-ner, Röhnisch, Steinway o. a.
skänker oss njutning, om medel gifvits oss
i händerna, att i skönt välljud tolka
våra stora mästares herrliga
uppenbarelser, vilja vi ej förglömma dessa
oförtrutet sträfvande män och deras ofta
nog krossade och förfelade
förhoppningar, dessa som bragt i dagen ett så
storartadt resultat af meusklig förmåga
och viljekraft. Man må göra narr af
»den herskande pianofebern , så
mycket står dock fast, att intet annat
instrument kan tillnärmelsevis erkännas
vara i besittning af så stor
fullständighet. Väl saknar pianot orgelns
mäktig företräden, men dess mera objektiva,
neutrala klangkarakter lämpar sig för
hvarje stilart och förmedlar vår
bekantskap med den musikaliska literaturen
i hela dess omfang, Att pianot gör
smaken förflackad är icke riktigt sannt;
ty den förvånansvärda, allt mer växande
spridningen af sådana tondiktares verk
som Bach, Beethoven,
Mendels-sohu, Schumann, Chopiu och deras
epigoner är ett slående bevis på
motsatsen.
FÖLJETONG.
Den revolutionära sångerskan.
Af M. Harmsen.
(Ti. stunder af sjelfransakuing brukar
en dyster tystnad herrska; på sin
höjd följer eu suck öfver den stränga
kritik som man riktar mot sig sjelf.
En sådan stund af nedslagenhet hade
också i midten af förra århundradet
• Streicher, Johann Andreas, todd i
Stuttgart 1761, kamrat ined Schiller i Karlsskolnn,
bistod deune såsom bekant, med
beundransvärd sjelfuppoffring på flykten från Mannheim
till Frankfurt.
M:lle Larose, andra sångerskan vid
opéra comique i Paris, då hon stod
framför spegeln och pröfvande
mönstrade sin gestalt. Det tjocka
puder-lagret hade ej mera förmågan att
aflägs-na hvarje liten rynka vid ögon och
mun ; den svarta skönhetsinuschen satt
icke mer så kokett som förr på de
alltför fylliga kinderna och
damastkläd-ningen hade åter betänkligt knakat i
alla sömmarna då kammarjungfrun
igen-snörde den — skäl nog till en
smärtsam återblick på forna dagar.
En suck ännu längre och djupare
än de förra, den tjenarinnan lika litet
som herskarinnaus förstummande
mäktade tyda, kom den trogna flickan att
gripa efter luktvattenflaskan, och hon
blef helt förvånad, då matmodern i
stället för att klaga öfver kroppsligt
lidande, slutligeu sade; »Vet du på
hvem jag tänker, Ninette? Jo på
Fio-rilli, som vid 82 års ålder ännu var
i stånd att dela ut örfilar med foten
— den afundsvärde! Och jag med
mina 28 år — eller är jag kanske
äldre? jag måste väl än en gång titta
på min dopsedel — jag är redan
besvärad af att springa. Nyligen i
Versailles, då under bollspelet kungens
fjäderboll förirrade sig i vår närhet,
förekom mig ganska riktigt Favart, fastän
hon stod längre ifrån honom än jag,
tog upp den och öfverlemnade den åt
kungen. Allt nog, det der förargar
mig!»
Ett klam pande såsom af träskor,
hvormed flinka fötter sprungo.komsångerskan
att se ännu mera vred ut. Dörren slogs
upp och in störtade Clapotte, Laroses
unga kökspiga, den största
beundrarin-nan af hennes matmor och teatern, den
godmodigaste och mest glömska person
i verlden. Hon hade fått befallning
att lägga af de slamrande träskorna,
hvilka plågade den ömtåliga
sångerskans öron och nerver, men åter glömt
befallningen, då hon nu i all hast kom
för att anmäla markis Dupuis, och hade
väl fått sig en skarp lexa, om icke
det anmälda besöket varit så
välkommet. Larose nöjde sig derför med en
hotande handrörelse i riktning mot
träskorna och skyndade in i salongen för
att emottaga markisen.
Denne var hennes trognaste
beundrare och kom i dag lägligare för henne
än någonsin. Favart, hennes rival hade
på komiska operans scen infört
nyheter, som väckte stor förbittring hos
Larose och hennes qvinliga kolleger.
Var det inte oerhördt, att den lilla af
publiken bortskämda sångerskan bröt
med alla traditioner och nyligen haft
djerfheten att i »Sultaniunan» uppträda
i en äkta turkisk kostym i stället för
i den sedvanliga hofdrägten? Och
publiken hade jublat och applåderat, hvad
som också föranledde Saint-Huberti vid
stora operan att gårdagen uppträda pä
scenen såsom Iphigenie i antik drägt.
Hur komiskt hade ej heuues följe sett
ut i hofdrägten från Versailles med mös-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
