Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
versätta brefven för henne. Detta
uppdrag satte honom i ej ringa
förlägenhet, ty för intet pris hade han genom
meddelande af de ofta nog ganska
ömma hjerteutgjutelserna velat gjuta olja
på svartsjukans eld hos fru Roger.
Han uppgaf derför att brefven dels
rörde ansökningar från nybörjande
sångerskor att få profsjunga för hennes
inan, dels tiggarbref från fattiga
fruntimmer. Fru Roger blef, på samma
gång hon kände sig lugnad, helt rörd,
när den unge doktorn läste upp bref
af det senare innehållet, och lemnade
honom till och med allmosor för »ces
pauvres femmes». Likväl bad hon
honom att ingenting nämna för hennes
man om dessa bref, emedan han var
allt för gifmild. Doktorn hade
emellertid ingen annan utväg än att
öfver-lemna de på så sätt inkändigade
summorna åt Roger, som hjertligt
skrattade och prisade sin hustrus goda
hjer-ta och sin väns diplomatiska
skicklighet.
Ar 1854 upphörde Rogers
engagement. vid Stora Operan; derefter
uppträdde han blott som gäst. Hans
konstresor genom Tyskland liknade
triumftåg; publik som kritik voro eniga i
en gränslös beundran. Också sjöng
han sina operapartier på tyska.
Ar 1859 hade Roger den olyckan
att på en jagt — han var nämligen
passionerad jägare — skjuta en
skrotladdning i sin högra arm. Den
amputation, som härigenom blef
nödvändig, led han med beundransvärdt lugn,
och ej engång efter denna otycka
förnekade sig hans humor. Så fort han
nödtorfteligen lärt sig skrifva med
ven-stra handen skref han i ett bref till
Max Kurnik i Breslau: »Mon cher
Max, je t’embrasse avec tout ce qui
me reste». Då han senare i Breslau
på en promenad i zoologiska
trädgården kom med ena armen nära intill en
bur, hvari en tiger fanns, ock fru
Kur-nik förskräckt ryckte honom tillbaka,
sade han lende: »Ni kan vara lugn,
den der skall besten finna mindre
smaklig, det är den högra.»
Den förlorade armen var nämligen
ersatt med eu konstgjord, soin tämligen
väl gjorde tjenst för den naturliga,
ehuru det är gifvet att förlusten af
den naturliga armen menligt inverkade
på hans spel. Efter denna olycka
förlorade sig också Rogers röst i samma
inon som hans korpulens tilltog. Trots
detta kunde han likväl med en arm
och balf röst ännu år 1869 väcka
förtjusning i Tyskland. Ar 18(59
lein-uade han scenen helt och hållet och
egnade sig åt sångundervisning vid
Paris’ konservatorium med stor
framgång. Efter eu kort sjukdom afled
han den 12 september 1879. — En
lika stor och lika älskvärd mästare i
den dramatiska såugen har verlden
sedan ej fått beundra.
En ny sorts virtuositet.
ipptt publiken hvisslar åt dåliga
sån-’P&d gare förekommer, såsom man vet,
emellanåt; äfven primadonnor hafva
erfarit ett sådant missöde och till och
med Patti har en gång varit utsatt
derför. Alldeles nytt är deremot att
en sångerska uppträder och hvisslar
sjelf, under det publiken applåderar.
Denna nva gren af virtuositeten,
»hvisslandet» eller pipandet med
munnen har först på andra sidan »det stora
vattnet» i yankee’ernas land blifvit
utbildad. Den berömdaste amerikanska
hvisslerskan, Mrs Alice Shaic,
lyeklig-gör för närvarande den gamla verlden
med sitt besök och torde komma att
äfven åt höga norden sträcka sina
konstresor. Sedan hon en längre tid
konserterat i London har hon vändt
sig till Paris för att der framträda vid
sidan af Eiffeltornet såsom säsongens
största under.
Mrs Shaw är en ganska behaglig
företeelse, lång och smärt till växten,
brunett, med mörka ögon, uttrycksfulla
drag och högst elegant sätt att föra
sig. Man skulle kunna tro att hennes
hvisselproduktioner skulle göra ett
mycket komiskt intryck, men hon hvisslar
utan någon forvridning af anletsdragen,
utan all ansträngning, »med en
näktergals medfödda anlag», såsom en
förtjust kritiker uttrycker sig.
I Newyork har genom denna
egendomliga virtuos hvisselkonsten
formligen blifvit modern; en mängd damer
ha plötsligen trott sig upptäcka hos
sig anlag och kallelse derför, och det
gifves knappast någon millionärsoaré
utan att antingen mrs Shaw sjelf eller
någon annan konsthvisslerska uppträder
på densamma. Sålunda är det
förklarligt nog att man äfven i London
nödvändigt ville höra »Förenta staternas
näktergal». Hon kom med en
rekommendation af fru Vanderbilt, fick
genast hvissla för prinsen af Wales och
uppväckte sådan entusiasm, att hon
från Paris måste återvända till London
för att gifva en rad konserter på Her
Majestys tlieater.
Till Paris, har hon kommit med sin
far, M:r W. Horton och sin väninna
Mrs Campbell, som ackompagnerar
hennes soli på piano. Hennes första upp
trädande der egde rum hos
millionär-skan M:me Dunn, som till hennes ära
föranstaltat en musikalisk soaré.
Då det torde intressera våra
läsarinnor att närmare få reda på mrs Shaw
och hennes konst, så vilja vi ej
underlåta att berätta, det hon först skådat
dagens ljus i Newyork och der blifvit
uppfostrad, äfvensom att hon sedan
några år är enka och moder till fyra
små förtjusande flickor.
Angående det sätt hvarpå hon
kommit att upptäcka och utbilda sin
hvis-seitalang ges det flere läsarter, af hvilka
följande torde vara trovärdigast. Hon
har alltid älskat sång med passion och
bemödade sig ifrigt att efter konstens
regler skola sin vackra soprauröst.
Medan hon var sysselsatt med detta,
och då tillfällig heshet hindrade henne
sjunga, hvisslade hon sina solfeggier
för att inte vara sysslolös. En dag
påträffade henne sångläraren under
en sådan der konsert och blef så
öfver-raskad af skönheten och renheten hos
de hvisslade tonerna, att han utropade:
»Hvad behöfver ni sjunga vidare? Ni
kan genom ert hvisslande bana er
vägen till lyckan».
»Sedan denna stund», berättar hon
. I
sjelf, »har jag endast studerat
hvisselkonsten. För närvarande har jag
lättare för att hvissla än att tala; jag
kan hvissla så länge jag vill utan att
tröttna — två timmar efter hvarandra,
om så behöfs, och har gifvit akt på, |
att när jag slutar, tonens qualitet är
bättre än då jag börjar. Jag vet väl
att jag först hunnit inhemta
begynnelsegrunderna till denna konst; ty
otvifvel-aktigt kunna helt andra verkningar
och mycket högre toner åstadkommas
genom hvissliug. Länge har jag dröjt
att offentligt uppträda dermed. Först
och främst tycktes mig en qvinna som
hvisslar ej vara fullt ’korrekt’. Men
slutligen har jag besegrat den fördomen
och vill nu hvissla för hela verlden
utan fruktan att bli uthvisslad.»
Sedan två år har hennes
produktioner egt rum; hon gjorde genast furore
och den pekuniära framgången har varit
lysande. I London har Mrs Shaw
h visslat för Shahen balettmusiken till
Délibes »Sylvia», ackompagnerad af
orkester. Bifallet var utomordentligt,
och verkligen utför hon också sina
stycken med stor känsla, obeskriflig
grace och förvånansvärd färdighet.
Hennes register är ganska omfångsrikt
och omfattar 2 */* oktaver. Hon öfvar
sig två timmar dagligen och så
samvetsgrant, att inöfvandet af hvarje större
nytt stycke fordrar två till tre
månader innan hon låter höra det offentligt.
Hvad styrkan af hennes hvisseltou
beträffar kan den stegras till den grad,
att den är jämförlig med en poliskarls
hvisselpipa. I Newyork, der man
vanligen tillkallar droskkuskar medelst
hvissling, hände det också en gång,
att, då hon vid öppet fönster öfvade
sig, efter eu quarts timme en hel
droskstation etablerat sig framför
hennes husport, och det kostade myckeu
möda att göra för kuskarne begripligt,
det man ej tillkallat dem. Sina fyra
flickor, hvilka äfven lära visa talang
för hvissling, ropar mrs Shaw aldrig
vid namn utan hon har för hvar och
en af dem en särskild hvisselton.
Säkert skall hon icke heller i Paris
kunna beklaga sig öfver sitt mottagande.
Der är denna hvisselkonst något nytt,
ehuru väl redan två »konstnärer» på
keffékonserter, Duhem och Tusier
offentligen hvisslat stycken der, och likaså
enskilda dilettanter i den förnäma
verlden lära briljera dermed. I Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
