Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herrliga sångerna: »Wie scbön
leucli-tet die Morgenstern* och »Wachetauf!
ruft uns die Stimme» förekomma. Från
Unna ftyttades han slutligen till
Hamburg såsom-pastor vid Katarina-kyrkan
och afled der år 1608.
Hæffner, Abr. Mankell m. fl.
uppgif-va såsom kompositörer år 1604 Jacob
Prætorius till n:r 3 och David
Schei-deman till n:r 55, båda organister i
Hamburg. Om sistnämnda koral
berättar Mankell dessutom, att den sjöngs
första gången vid hertig Wilhelms af
Waldecks bröllop, är en af de mest
glada och jubilerande sånger, som vi
ega bland flere hundra koraler och
tilllika så skön, att en folksägen fordom
förtäljde, huru englar i luften hade
sjungit densamma och lärt den åt
men-t iskor. (Legend både i Tyskland och ,
Sverige). — De olika uppgifterna om
författarne till dessa melodier kunna
bero derpå, att Nicolai låtit aftrycka
dem uti ofvannämnda skrift utan att
uppgifva kompositörerna, i följd hvaraf
Nicolai ansetts såsom författare till både
ord och ton. Det är ock lika möjligt
och kanske mera troligt, att Nicolai ur
Maria-hymnen lånat det melodiska och
tillämpat samma på ifrågavarande
sånger samt att Prætorius och Scheideman
utarbetat harmoniseringen dertill.
Båda dessa koralmelodier återgifvas
med små olikheter hos olika
koralutgif-vare (såsom fallet också är med en del
andra koralmelodier). N:r 3 (i D-dur)
saknar såväl i alla utländska
koralböcker som uti Hæffners koralbok af år
1808 det 2:dra fiss i den 2:dra
strofen, hvilken ton H. deremot infört i
1819 års koralbok i stället för rf i de
utländska koralböckerna, der den
ifrågavarande rytmens melodi låter så: ad
c iss rf fl ss e d e a. Hæffners
förändring synes emellertid vara temligen
oberättigad ocb dertill olämplig, ty en
kyrkosångare med de bästa lungor kan
vara nöjd med att en gång »sträcka
upp» till fiss på nämnda ställe. Hos
Lindeman är detta ställe rigtigt, men
alla svenska koralutgifvare hafva
kopierat H:s misstag. N:o 55 har också
(i senare delen) några olikheter, men
de äro af mera oväsentlig och oskyldig
art. H—t.
––#––
Det nya operahuset.
3Körslagsritningar till operatomtens
be-byggande förelädes
tcaterbyggnads-konsortiet vid dess sammanträde den
9 d:s. En är af prof. Isæus, en af i
arkitekten Anderberg, båda med plan !
att förlägga teatern på vestra delen af
tomten med hufvudingång från Gustaf
Adolfs torg; herr Anderberg har
der-jemte uppgjort ritning till teater på
östra delen af tomten med
hufvudingång från Karl XII:s torg. Alla
förslagen upptaga ett stort antal
lägenheter till uthyrning, såsom för teaterns
ekonomi oundgängligt. På båda för-
slagen är operans gamla fa^ad slopad
och byggnaden ny från grunden.
Förslagens närmare detaljer anse vi
öfver-flödigt att här omnämna; emellertid
kunna vi ej neka oss att uttala vår
tillfredsställelse med att båda
arkitek-tekterna förordat operans fullständiga
ombyggnad med ny faraå och ingång
från Gustaf Adolfs torg, det enda i vår
tanke rimliga och af oss alltid
vidhållna förslaget. Att småaktigt fästa sig
vid likheten i fasaden med arfprinsens
palats bevisar stor kortsynthet, helst
som ingen kan veta hur länge den
senare gamla byggnaden kommer att
bibehålla sig i sitt nuvarande skick. För
öfrigt torde vi få påpeka följande
punkter, som vi anse nödiga att fästa
afse-ende vid i fråga om den nya
opera-byggnadeu:
1. Sjelfva markens beskaffenhet
anbefaller helt nuturligt scenens
förläggande nedåt Karl XII:s-torg (icke åt
Gustaf Adolfs), alltså: 2. Ingången bör
vara från Gustaf Adolfs torg och
salongen sålunda åt denna sida. Ingången
till ett operahus måste vara från en
stor och rymlig plats, det borde vara
sjelfklart, och en sådan kan aldrig
erhållas åt Karl XII:s torg, då man ej
är nog vandalisk att vilja hugga ned
dess alléer. 3. Ingången från Gustaf
Adolfs torg hindrar ej förläggandet af
butiker äfven utåt detta, på ömse
sidor om ingången; från teaterns salong
och scen kunna dessa på ett fullt
be-tryggande sätt afskiljas. 4. Den
restaurant, »operakällaren», som bör —
om ej för annat af ekonomiska skäl —
finnas i operahuset, skall ovillkorligen
inbringa mest, om den kan förläggas
så, att med den kunde förenas en ny
»lagerlund», d. v. s. en plantering åt
Karl den XII:8 torg, hvilket också i
estetiskt hänseende voro för platsen
fördelaktigast; bäst anse. vi vara om
denna lokal kunde läggas söderut åt
strömmen till, då lokaler för butiker
nog äro begärligast åt Jakobs torg. —
Det är vår fulla öfvertygelse att i alla
afseenden de största fördelarne skulle
vinnas genom att vid ombyggnad
of-van anförda grundsatser gjordes
gällande, och vi anbefalla dem bär ånyo
åt bvggnadsutskottets begrundande,
måhända öfverflödigt om de
sammanfalla med dess egna planer, emellertid
äro de uttryck för en, hvad vi veta,
ganska stor opinion och torde såsom
sådane vara att beakta.
––c><3‘–-
Musikbilagan n:r III.
Till minne af den nyss aflidne
pianovirtuosen och komponisten Adolf
Hen sel t, hvars bild och biografi var
intagen i nästföregående nummer men
hvars kompositioner nu hos oss äro
föga kända, ha vi i årets sista bilaga
intagit ett bland hans sångbara och
lätta mindre stycken (Répos d’amour)
och tillika, med anledning af den rykt-
bare pianomästaren och store
tonsättaren Anton Rubinsteins snart
inträffande konstnärsjubileum, lemnat ett
prof på hans karakteristiska
tonsättningar. Den menuett, som i bilagan är
upptagen, återgifves i den
ursprungliga sättningen med de oafkortade
passage-förslagen, sådana som ofta
förekomma i Rubinsteins pianostycken. Båda
styckena äro valda äfven med afseende
på lätthet vid utförandet.
––––-
Musikpressen.
Hultstedt, C. P. Brudmcssa. Pr.
50 öre. (Stockholm. Julius Bagge.)
Ofvanstående ritualverk synes mot
svara sitt ändamål att förhöja
högtidligheten af kyrkvigseln. Messan är
satt för en röst med mindre omfång
(från ettstr. e, till tvåstr. d.) samt
or-gelackompagnement.
Litteratur.
»Thalia svensk Teaterkalender ISDO,
återblick på 1880 års teaterhändelser»,
är en intressant boknyhet, 6om
forberedes för den stundande julmarknaden.
I textafdelningen, som kommer att
innehålla biografier, skizzer, poem, vyer
öfver de olika hufvudstadsteatrarnes
verksamhet under det gångna året,
redogörelser för Meiningarnes och
Coque-lins gästspel m. m. medverka L. A.
Ahlgren, Axel Bosin, E. Cronhamn,
Daniel Fallström, Ossian Hamriu,
Sel-frid Kinmanson, Josef Linck, Birger
Schöldström, Georg Nordensvan, Per
Staaflf, Filip Tammelin, H. Victorin
m. m.
Bokens illustrationer blifva
synnerligen smakfulla och eleganta.
Porträtterna, som komma att för allmänheten
återgifva flera af favoriterna från de
olika scenerna, äro utförda i utlandet
och utmärka sig för en likhet, som vida
öfverträftar allt hvad vi i den vägen
hos oss sett under de senaste åren.
Conrad Nordqvist, Anna Klemming,
Arvid Ödmann och Pelle Janz.on äro de
musikaliska artister, som förekomma i
Thalia.
Musikbref från Lund.
’”l§S)å’ provinsstäder i vårt land torde
kunna förete ett samhälle der
sinnet för god och värdefull musik är mera
vaket och lifligt än i Lund. Detta har
också sedan flere år tillbaka kultiverats
af de mest nitiska och redbara
sträf-vanden, hvilka haft ett väsentligt slöd
i ett universitets inflytande, hvilket
ju alltid bör vara egnadt att gifva allt
andligt lif förädling och en högre
lyftning. En synnerligt gagnande
verksamhet har musikus Karl Kempff
ut-j öfvat under det flertal af år han här-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
