Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det elektriska pianot.
jfcglan kunde förutse att den
elektri-ska kraften, som vunnit så stort
inflytande på belysningen, läkarkonsten,
’ rörelseförmågan, ljud-fortplantningen,
slutligen också skulle sysselsätta sig
med den musikaliska tonen. Dr
Eisen-mann i Berlin har också verkligen
konstruerat ett elektriskt piano och
fått patent derpå. Genom prof.
Helin-holtzs akustiska försök är längesedan
bevisadt, att den elektriska strömmen
förmår placera sand, som lägges på en
metallskifva i åtskilliga prydliga figurer.
Afven kan strömmen sätta en
stämgaffel i svängning, alltså bringa den att
ljuda. Dessa omständigheter har d:r
Eisenmann dragit nytta af, och hans
elektriska piano beskrifves i
»Magde-burger Zeitung» ungefär sålunda: Tvärt
öfver instrumentets strängar på
ungefär åtta centimeters afstånd från dessa
är en jernlist anbragt. På denna list
är fästadt i rigtning nedåt för hvarje
sträng ett, allt efter behofvet, högt
eller lågt magnetpar, som kan
skruf-vas, och hvars bestämmelse är att draga
till sig den sträng, dit det hör.
Magneterne stå i förbindelse med
ström-bildaren, här en hop torra elementer
som äro placerade i en liten låda under
pianot, och på samma gång med hvarje
tangent genom metalltrådar. Trycker
man på tangenterna och pedalen, så
ledes den elektriska strömmen medelst
en ganska sinnrik mekanism till den
öfver strängen anbragta magneten och
strängen drages till denna. Men i följd
af denna dragningskraft skulle strängen
fasthållas vid magneten om icke en
annan ytterst enkel inrättning vore till
finnandes på resonnansbotten,
åstadkommande att strängen lösgöres och
sedan åter attraheras, derefter ånyo
lossas — korteligen, att den utför dessa
otaliga svängningar som frambringar
tonen. Ytterligare må anmärkas, att
denna inrättning, som åstadkommer
strängarnes svängningar är af en högst
sinnrik enkelhet, men att då
uppfinnaren af denna inrättning sökt ett
ytterligare patent för densamma, det
tillsvidare är en hemlighet hvari denna
består. Allt nog, den ton som
åstadkommes är underbar och i höjden
jem-förlig med den idealton som vinden
bildar i eolsharpan ; i midtelläget lik
-nar den violoncellens cch nedåt djupet
orgelns fylliga och starka ton. Men
hvad som är hufvudsaken: tonen kan
i den styrka som önskas qvarh&tlas så
länge man vill. Har hammaren på ett
vanligt piano slagit an, så dör tonen
så småningom bort, den förklingar.
Men här låter man strömmen verka
så länge man behagar, och lika länge
förblir strängen i svängning och ljuder.
Det är lätt att tänka sig, hvilken
inverkan en sådan möjlighet, att kunna
bibehålla tonen hur länge som helst
och i oförminskad styrka, kommer att
utöfva på det moderna kompositions-
väsendet. För öfrigt må man erinra
sig att redan Chladni, den moderna
akustikens grundläggare, sträfvat efter
att kunna förlänga tonerna. Hvad som
för en hundra år sedan föresväfvat denne,
ursprungligen åt rättsvetenskapen sig
egnande, lärde har nu mera praktiskt
förverkligats af en annan jurist.
Uppfinnaren håller nu på att förse en
flygel med den ofvannämnda inrättningen.
Härtill fordras emellertid ett arbete af
stor noggranhet. Något som bör
framhållas är det, att hvarje piano utan att
hammarverket lider någon skada kan
förses med den nya apparaten, så att
det alltså kan spelas med eller utan
elektricitet. Länge torde det ej dröja
innan det elektriska pianot kommer
inför allmänheten. En skönhet ligger i
dessa toner, en ädel, rent af mystisk
klang, som det mekaniska
hammarslaget aldrig kan framhringa. Och
der-till är hela apparaten så enkel som
möjligt, hvarigenom den yttre prydnaden j
hos pianot eller flygeln ej alls lider
något afbräck. I Boston har redan
bildats ett bolag för tillverkande af
»elektriska pianon». Huruvida
konstruktionen af dessa liknar det
Eiseu-mann’ska är oss icke bekant. Afven
på pianospelarens gebit förestår sålunda,
efter allt hvad man kan se, en
djupgående förändring genom den ’allt
be-herskande’ elektriska kraften».
— §––-
I
i
Musikpressen.
På Abrah. Lundquists förlag har
utkommit:
För piano:
Delibes, Leo: Pas desFleurs,Grand
Valse. Pris 1 kr. 50 öre.
Sedström, Hugo: Elegie. Pris
75 öre.
Beaumont, P.: Album po ar 1890.
(Chant des soldats, Tyrolienne, Polka,
Menuet, Valse espagnole, Tarantelle).
Pris 2 kr.
Langeu, Otto: Mandolina,
Mexikansk serenad, uppförd i Berns’ salong.
Pris 75 öre.
Vinterblommor 1890, Nyaste Valser,
Polkor, Francaise, Galopp och Mazurka.
Pris 1 krona.
Holtz, Victor: Gåsmarschen. Pris
50 öre. — På begäran, Hambo-Polka.
Pris 50 öre.
För orgel:
Thorselius, Fredrik: 15
Utgångs-stycken till organistelevers och
lauds-ortsorganisters tjenst, (af A. Hesse,
C. II. Rink, C. A. Kern, Th. Stern,
Muller, H. Frankenberger, L. Böhner,
Fr. Thorselius), 2 häften å 1 kr.
För sång med piano:
Sedström, Hugo: Tre sånger,
»Spillemænd», ord af H. Ibsen (c-ass),
> Du sköna fiskarflicka» ord af H.
Heine (c-g), »Se fjäriln fladdrar» ord
af H. Heine (d-g). Pris 1 kr.
Tveime folkvisor, sjungna af Signe
Hebbe på konserter i Sverige och
utlandet: Norsk melodi (d f), Folkvisa
från Småland (e-a). Pris 75 öre.
Delibes salongvals visar ett
oraiss-känligt slägtstycke med komponistens
förtjusande valsaria i »Kungen har
sagt det» i afseende på spirituel
uppfinning af melodi och harmoni. Valsen
hör ej till de svårare konsertvalsernas
slag utau är lätt att utföra samt
inle-des med ett par sidors vacker introduk
tion i långsamt tempo. — Med herr
Hugo Sedström, af hvilken under
signaturen Hngo ett litet pianostycke
ut-gafs för ett par år sedan på Elkan
och Schildknechts förlag, framträder
en ung, ny svensk komponist, som
visar rätt mycken talang. Hans Elegie
liksom hans sånger antyda både
uppfinningsförmåga och smak i den
harmoniska behandlingen om än en och
annan reminiscens skulle i de senare
kunna uppspåras. Den ena af sångerna
går till höga ass de andra till g och
lämpa sig sålunda för vanliga
tenor-och sopranröster. — P. Beaumonts
album för 1890 har samma goda
egenskaper som det föregående att erbjuda
unga pianister lätta, rytmiskt
omvex-lande och alldeles icke triviala saker;
de tvenne folkvisorna äro ett nytt
bidrag till kännedom om våra
skandinaviska folkmelodier; den första är lätt
utförbar, den sista mera fordrande och
lämplig för konsertsalongen med sitt
fioriturslut på höga a. Orden
signeras af det aktade märket W. H. —
Danssamlingarne för i år synas ega
samma värde som nästföregåeude
årgångar. — Det anförda innehållet af
orgelsakerna upptaga namn som har
god klang bland orgelkomponisterna.
––^––-
Från Scenen och Konsertsalen.
Kgt. Operan. Nov. 16. — 2:a
Symfoni-konserten 1) Beethoven: Ouvert. till
»Konung Stefan», 2. Chopin: konsert, emoll op.
11 (hr Möllersteu), 3. Wagner: Förspel till
»Parcifal», 4. Svendsen: Symfoni n:o 2 B
dur, op. 15.— 17. Mozart: Don Juan —
18, Verdi: Aida (Aida, Radames: frk. Ek,
hr Ödmann). —20. Offenbaeh:
Hoffmam-sagor (Olympia-Antonia-Stella: fru Edling .
— 21. Gounod: Hmneo och Julia. — 23,
25 B oi to: Mejistofcles (Margareta, Helena:
frk. Oselio; Faust, Mefistofeles, Wagner: hrr.
Ödmann och Strandberg, Nygren, Malmsjö.
— 24. Auber: Kronjuvelerna (Katarina,
Diana: frk. Ek, fru Edling; Don Sandoval,
Don Sebastian, Rebolledo, Campo Major: hrr
Lundmark, Linden, Sellergren, Strömberg). —
27 Wagner: Tannhäuser (Elisabeth: frk.
Oselio ; Venus, frk. Holmstrand; Tannhäuser,
landt-grefven: hrr Sellman, Sellergren). — 29.
3:e. Symfon ikonserten 1 Beethoven: Ouvert.
till »Coriolanus;» 2. Sganibati, G,
Pianokonsert (hr Knut Andersson); 3. Wagner:
Wotans Abschied und Feuerszauber ur »Die
Walkdre» (hr Salom. Smith); 4. Rubi nstein
A.: Ocean-symfoni n:r 2. op. 42. Cdur.
Vesa-Teatern. Nov. 16—25. Offenbaeh:
Vackra Tvätterskan.. — 27—30. Boulard
Marius: Niniche, veaudeville i 3 akt. af A.
Uennequin och A. Millaud (Grefvinnan
Cor-niska: frök. Anna Petterson).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
