Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning. Vid samtliga gudstjenster
utfördes ett flertal koraler i den
gammalrytmiska formen efter Norén & Moréns
koralbok, och det var glädjande att
höra, lmru lätt församlingen uppfattade
och tillegnade sig den rytmiska
behandlingen, då melodierna blott voro
oförändrade. Stötte man deremot på
några från Hæffner utvikande
melodinoter, så uppstod lätt en smula
villervalla. Detta är ju helt naturligt, då
man hör förändringarne första gången,
men bör ej på något sätt afskräcka,
då erfarenheten visar att skolbarn
korrekt sjunga rätt svåra melodier, som
endast ett par gånger blifvit dem
före-J sjungna.
För öfrigt förekommo vid otte- och
aftonsångerna några enkla responsorier,
Cdoiia patri och textsvar, hvartill
musiken delvis komponerats af herr Moréu
och befanns enkel och tilltalande,
hvar-förutom han väl träffat verklig
kyrko-stil. — Vi kunna ej sluta denna lilla
afdelning utan att meddela en liten
telefonhistoria stående i samband med
konferenskoralerna.
Till aftonsången första
konferensdagen var bl. a. psalmen 438: »Den
ljusa dag framgången är», bestämd.
Herr Morén förfrågade sig då dagen
förut hos sin i Bollnäs vistande
medarbetare Norén, om han kände den
rytmiska formen på denna koral. Den
senare utvalde snart ur sina
källskrifter den i hans tycke lämpligaste formen
på densamma* och föresjöng den i
telefon samtidigt ined att den ton för
ton upptecknades af herr Morén i
Stockholm. Senare på dagen
harmoniserades och följande dagen auvändes
den i aftonsången, och det med den
påföljd, att melodien i sin enkla och
rörande skönhet gjorde en gripande
verkan och förfrågning efter musiken
blef allmän bland presterna.
Jubelfesten i Upsala.
Här om någonsin skulle väl
kyrkomusiken komma till heders, och vi
skyndade att förvissa oss om tillträde
till »hela härligheten» och fick i
behållning ett mäktigt intryck, ett
varaktigt skönt minne. Vi skulle kunna
skrifva mycket bara om all musiken
vid denna fest, men vi måste försöka
fatta oss så kort som möjligt och
framför allt endast hålla oss till
kyrkomusiken. Alltså, först några ord om
Högmessan.
Den musik, som utfördes under det
den väldiga processionen tågade in i
domkyrkan för att öfvervara högmessan,
utgjordes af den af Hartmann till
Köpenhamns 400-årsjubileum komponerade
introduktionsmusiken och gjorde i sin
* De inånga källorna åtcrgifva ofta de
gamla koralmelodierna i lika många olika
former och att afgöra hvilken som är den
rätta ursprungliga hör ofta till omöjligheterna
Se der ett af uppslagen till de många
stridigheterna koralboksutgifvare emellan.
pompösa och allvarliga storslagenhet,
och utförd som den blef af
blåsinstrumenter och orgel gemensamt, ett
mäktigt gripande intryck.
Gudstjänsten inleddes med Davids
100:de psalm: »Fröjdens Herranom nu
all verlden» klädd i Wennerbergs
präktiga musik och liksom all den öfriga
extramusiken synnerligen förtjenstfullt
utförd af Filharmoniska sällskapets
kör och orkester. Utom den vanliga
ritualen med fullständig mässning
utförd af komminister Carlsson i
Östermalm, utfördes efter Tron Steins a
ca-pellakör : »Det är ju ett fast ord» samt
efter Benedicamus Händeis jublande
Hosianna ur Messias. Koralerna
spolades efter Hæffner och orgeln sköttes
på ett utmärkt 3ätt af kand.
Josephs-son, son till kompositören professor J.
A. Josephson. Hela denna gudstjeust
i detta vårt lands praktfullaste tempel
gjorde ett oförgätligt intryck.
Vi öfvergå nu till den märkliga
Vespern.
Då år 1881) de första försöken
till vespergudstjenster i
gainmallu-thersk form gjordes uppe i
Helsingla nds anspråkslösa bygder, för att sedan
påföljande år för en större och mera
kritisk publik framträda här i
hufvud-staden, icke kunde man väl då ana
att redan tre å fyra år derefter en
stor festlig liturgisk vesper skulle
komma till utförande midt i vår kyrkas
hjärta, om detta uttryck tillåtes oss
om Upsala domkyrka. Detta så
mycket mindre, som ganska skarpa och
varnande röster hade höjt sig emot
saken, just från det teologiska lägret
i denna stad, utpekande hela idén som
idel katolicism och vår kyrka ovärdig.
Nu hafva emellertid vid denna
reformationens stora jubelfest i vårt land
vespergudstjenster firats landet rundt
från Skåne till Vesterbotten och nu
senast i Upsala domkyrka. Denna
sista vesper utfördes i närvaro af vår
kyrkas Summus episcopus H. M:t
Konungen, ärkebiskopen, de flesta af våra
biskopar, teologiska fakulteterna vid
våra universitet, 1893 års kyrkomöte
samt omkring 600 prester. Af
ofantlig vigt för liola saken var väl om
någonsin då dels att liturgiens
uppställning var organiskt helgjuten, dels
att valet och utförandet af den
musikaliska delen blef det möjligast bästa.
Låtom oss i korthet tillse i hvad mån
detta blef fallet.
Hvad då först liturgiens
sammansättning beträffar, så var densamma
af dir. Hedenblad och
folkskoleinspektör Norén i samråd uppgjord på
grundvalen af den i våras af herr biskop
Ullman och folkskoleinspektör Norén
utgifna reformationsvespern, hvadan,
såsom var att vänta, ej annat än godt
kan sägas om densamma.
Äfven mot valet af musiken är just
intet att invända, om vi än gerna hade
sett den Mendelssohnska trion: »Lyft
ditt öga åter opp» borta, då den,
utförd som den blef af tre soloröster,
derigenom också ställdes på konsertens
område. Deremot buga vi oss särskildt
för den af dir. Hedenblad sjelf för
detta tillfälle skrifna kören: »Saliga äro
de som höra», ett utmärkt fiut och väl
utarbetadt stycke, som genom sitt
för-tjenstfulla utförande gjorde ett
präktigt intryck. Äfven Carstenséus Motett
var väl vald och kom genom ett
värdigt utförande till sin fulla rätt.
Men hur var det väl med utförandet
af allt det öfriga? Ack, här måste vi
tyvärr inskränka loforden! Icke att ej
inöfuiugeu var god, så att några
väsentliga anmärkningar mot intonationen
åtminstone ej var att göra. Hvad
precisionen deremot angick, hade man nog
kunnat önska mera deraf, t. ex. vid
körens svar: »Herren Zebaot är med
oss» eller i Gloria Patri: »Såsom det
var af begynnelsen», der betydligt mera
kraft och energi behöfts i insatserna.
Men vår väsentligaste anmärkning
gäller dock tempobohandlingen! Att
de i gammalrylmisk form, efter Norén
och Moréns koralarbete utförda
koralerna, giugo i ett något långsammare
tempo än vi här i Stockholm varit
vana att höra, torde nog kunna
ursäktas, då ju den väldiga lokalen har sina
kraf härvidlag, som ej kunna
åsidosättas. Men alla vexelsåuger, d. v. s.
all Jen gregorianska sången, som vid
dessa tillfällen spelar en så väsentlig
rol, gick för långsamt och kunde
derfor ej göra det kraftigt uppbyggande
intryck hvaraf den i motsatt fall i så
hög grad är mäktig. Här hade man
ej satt sig in i den gregorianska
sångens ovilkorliga kraf på ett fritt och
naturligt framvällande. Den får ej
hindras af några taktstreck, den måste
talas sjungande; förlåt den skenbara
paradoxen! Denna anmärkning gäller
i mindre grad liturgerna, hvilka —
ehuru densamma står kvar för dem
hvad beträffar tempots långsamhet —
dock i sitt föredrag iakttogo den
behöriga friheten från sträng
taktindel-ning, som just är betecknande för all
gregoriansk sång. — Slår man nu in på
en motsatt, för den gregorianska
sången fullkomligt främmande väg — vi
mena just den, som betecknas genom
ett långsläpigt tempo och sträng
takt-behandling — så skall det ej dröja länge
förrän en allmän och berättigad ovilja
kommer att spörjas mot återinförandet
af denna kyrkliga konstform såsom
något odrägligt tråkigt, fult och
onaturligt. Som försvar skulle man ju
kunna tänka sig samma skäl, som när
fråga var om koralerna, nämligen den
väldiga lokalens fordran, och onekligen
måste man nog taga hänsyn härtill,
dock ingalunda i den utsträckning, som
här var fallet. Lokalen medgaf mycket
väl ett rätt betydligt hastigare tempo
utan att något af tydligheten derför
skulle hafva uppoffrats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
