Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och i stället firade man honom inom
koservatoriet med adresser som af
Iiu-linstein sjelf i spetsen för
kouservato-riedirektionen upplästes, och derpå en
konsert, hvars program utgjordes af
olika slags kompositioner af
Tschaikow-sky: orkestersuite, stråkqvartett,
A-moll-trio, pianofantasi med orkester,
sång-soli och -duetter och till sist en
duo, ur hans opera »Onegiu» med
orkester. Tschaikowsky var för öfrigt
mycket uppburen i Petersburg, och då
i mars förra året första delen af en
symfonikonsert var egnad åt hans verk
blef han entusiastiskt hyllad af såväl
orkester som publik. Vid detta
tillfälle uppfördes af honom uvertyren
»Bomeo och Julia», samt ur hans nya
ballett »Nussknacker»: uvertyr, 6
karaktersdanser och vals. Denna ballett
och hans sista opera »Jolantha»
uppfördes första gången i Petersburg förra
året i december; på kammarmusikens
område torde hans sista verk ha varit
en sextett för stråkinstrument op. 70,
som i slutet af november förra året
utfördes af musiksällskapet i
Petersburg och anses ha riktat
kammarmusiken med ett nytt framstående verk.
Tscbaikowsky har försökt sig på
nä-nästan alla musikens områden. I hans
musik framträder många nationella drag
af rysk folkvisa och äfven
kyrkomusik, med kraftig rytmik och egendomlig
melodi, den senare tydligt påverkad
af Schumann och Rubinstein samt i
pianostyckena ofta röjande det
italienska inflytandet. I orkesterns
behandling är Tschaikowsky en mästare, hvarpå
hans »Jolantha» senast lemnat oss
bevis, om än denna liksom den
harmoniska behandlingen stundom röjer
begär till väl stark färgläggning, djerfva
och bullrande instrument aleffekter, dock
ej till sådau öfverdrift, som utmärker
nyryska skolan.
Förteckningen öfver Tsehaikowskys
kompositioner skulle här intaga för
stort rum, hvarför vi i nästa nummer
skola meddela en sådan så utförlig
som möjligt. Till sist må vi kasta
en blick på slutet af den berömde
tondiktarens så plötsligt ändade lefnadsbana.
Några dagar före sin dcd hade
Tschaikowsky anfört en stor konsert under
entusiastiska hyllningar af publiken,
hvarefter han superade tillsammans med
några vänner. Under måltiden begick
han den oförsigtigheten att dricka ett
glas okokt Newavatten från Petersburgs
vattenledning, något som stadens
läkare allvarsamt varnat för, Dagen
derpå skulle han företaga en resa, men
i stället erfor man att han låg illa
sjuk hos sin broder. Hufvudstadens
skickligaste läkare tillkallades men
funno att någon räddning ej var
möjlig ; han hade enligt deras
sammanstämmande mening, genom vattnet
ådragit sig koleran, ett njurlidande
tillstötte och döden följde. Under
hans sjukdom samlades stora skaror
utanför hans bostad och kejsaren lät
\ flera gånger underrät’a sig om hans
tillstånd.
Tsehaikowskys begrafning den 9
uov. skedde på kejsarens bekostnad
och var eu af de högtidligaste, som
på länge egt rum i Petersburg.
Processionen, i hvilken tusentals personer
deltogo, satte sig omkring klockan 10
förmiddagen i rörelse från huset der
han afled. Efter en gndstjenst vid
Mariateatern hölls en högtidlig
sorg-gudstjenst i Kasanska kyrkan, der
sång utfördes af ryska operans
kör-personal och bl. a. tre körer af den
döde mästaren utfördes. Processionen
som öppnades af 96 deputationer och
den med 0 hästar förspända likvagnen
fortsatte derefter till Alexauder
Nev-skyklostret, der jordfästningen egde
rum. I processionen tågade efter
likvagnen finska lifgardesregementets
musikkår, som under hela vägen spelade
sorgmarscher. På likkistan sågs en
praktfull krans från de kejserliga
ma-jestäterna. De öfriga kransarna, 17
af 8ilfver och 160 af metall eller
lef-\ vande blommor, fördes i tre vagnar
\ efter likvagnen.
En så högtidlig jordafärd visar hur
högt. konsten och de stora konstnärerna
i vår tid värderas, och Peter
Tschai-kowsky har gjort sig väl fortjent af
ett rum bland dessa i efterveridens
minne.
— –––-
Modulation,
al Jörgen Mailing. *
§id tonkonstens fortskridande
ut-veckliug bl i f va allt större
områ-den af själslifvet införlifvade med
konsten. De finaste och djupaste
likasom de mähtigaste själsrörelser blifva
med allt mera psykologisk sanning och
fullkomlighet skildrade i toner. Att
en fortsatt tillökning och förfining af
konstmedlen för uppnåendet af detta
mål gå hand i hand dermed är en
gifven sak. Man behöfver endast
jem-föra tonverk från en äldre tid med de
nyaste för att finna, det icke blott
innehållets anda utan också de använda
melodiska, harmoniska och rytmiska
medlen äro af helt olika art. Om man
visserligen ej kan påstå, att verk af
en Liszt eller Brahms äro af högre,
estetiskt fullkomligare slag än de som
skapats af Haydn eller Mozart, så
måste man dock medgiL a, att de
först-nämda tonsältarne haft att förfoga
öfver rikare konstmedel.
Instrumenternas antal och användning, de
harmoniska och modulatoriska möjligheterna,
de rytmiska kombinationeraa stå nu på
* Jörgen M., född 1836 i Köpenhamn och
sedan 1875 bosatt i Tyskland, har
komponerat mycket s&ngmusik och äfven en opora
• Lisinka», insänd till Kgl. operan i
Köpenhamn, och livars båda törsta akter & en
kon-t sert i Manchen förut uppförts med framgång.
eu högre grad än under
Haydn-Mo-zart’ska tiden. Toumålarne ha rikare
färger på sin palett och derför
möjlighet att framställa finare nyanser, gå
mera in uti enskildheter. En enklaro
naturligare melodigång, rena
konsono-raude ackord, närliggande modulationer,
föga komplicerade rytmer, detta är
konstmedel, hvilka uuder tidernas lopp
blifvit använda på så mångfaldigt sätt,
att till och med betydande tondiktare
i våra dagar finna det svårt att med
dem uttrycka nya egenartade tankar.
Visserligen kunna vi ej påstå att de
verkligen äro förbrukade, dertill är
antalet möjliga kombinationer redan
med dessa enkla medel allt för stort;
men tonkonstnärer af icke ovanligt
ut-preglad individualitet löpa lätt fara att
med dessa mera lättvunna
uttrycksmedel endast säga sådant, som redan
blifvit sagdt förut. Det förhåller sig
i detta hänseende helt annorlunda med
musiken, än med språket.
Ordskatterna i det senare förbrukas aldrig,
hur ofta än de enskilda orden användts.
Ty endast deras mening har för
språket någon betydelse, deras yttre klang
deremot ingen. Skaldens ursprungliga
tankar förefalla ej föråldrade, om än
de äro uttalade i gammaldags ord.
I musikspråket deremot spelar den
sinliga klangen eller tonen en sådan
rol, att man ofta genom begagnandet
af en och samma ton lätt äfvenfyrar
att upprepa något som förut
förekommit. Endast när den poetiska idén
är fullt originel, bestämdt skiljer sig
från allt föregående, kan den
framstående komponisten betjena sig af ofta
brukade harmoniska och melodiska
vändningar utan att falla in i det triviala.
Förökningen och fullkomningen af de
tekniska medlen blir dervid i alla
händelser en fördel som ej bör
underskattas, dock ligger deri en stor fara
förborgad. De tekniska nyvunna
skatterna blifva nämligen allt för lätt
använda som mål i stället för som medel.
Den medelmåttiga tonkonstnären
känner sig af dem starkt frestad att
genom ovanliga harmoniföljder,
oförmedlade modulationer, svårfattliga rytmiska
former gifva sig ett till alltför godt
pris vunnet sken af originalitet för att
dermed imponera på den omdömeslösa
mängden. Det behöfs ej att något
verkligt innehåll gömmer sig der
bakom, någon sjelfständig tanke något
skapande snille är ej af nöden, och
likväl anser den andäktiga, lätt lurade
åhöraren, att bakom denna flod af
öfverraskande, nya och derför
svårfattliga tonskapelser de högsta
skönheter, den största djupsinnighet ligger
förborgade. Man drifver ett formligt
missbruk med sådana nya konstmedel,
och framgången är beklagligen allt för
stor, emedan antalet af de musikaliskt
okunniga alltid är öfvervägande. Men
till detta missbruk af de nya tekniska
medlen gör sig ej endast de
obetydliga konstnärerna skyldiga; äfven stora
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
