Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pet för svenska q vårtet tsåugeus
befrämjande», hvilket eger dr Myrberg
till vice ordförande. Under en mängd
år liar dr Myrberg varit anstäld i
statens och skolans tjenst. För den
»allmänna upplysningens» befrämjande har
han verkat som skollärare och
telegraf-tjenstemau. Nu är hau redan på båda
hållen emeritus och njuter sitt »otium
cum dignitate». Men hans sångarsjäl
har aldrig kunnat lida ett »otium».
Sången har varit lians lif och är dt t
äu i dag. Fast snart sjuttioårig står
han i »Filhnrraoniens» kör och färdig
att deltaga i en sångqvartett när helst
det gäller, och som dirigent för
sångkören i 1’. B., när så fordras, tvekar
han ej att tjeustgöra. Mer än förr
har han under de sista åten kunnat
egna sig så väl åt musikstudier som
åt komposition, och ej blott till sång
qvartetten, på hvars omiåde lian väl
är vår flitigt ste aihetare, ined en
framgång som bevittnas af de pris han
vunnit, utan äfven till stråkqvartetten
har han vändt sin skaparlust, och
utom ensemblesång har han också
skrifvit en stor mängd solosånger,
melodiösa och framsprungna ur ett
varmbjertadt eångarbröst, samt hur
dessutom en hos oss mindre vanlig
specialitet i sångduetten, som af
honom odlats med erkänd framgång.
Äfven på pianomusikens område har
dr Myrberg varit verksam, om än här
liksom i allmänhet lians tonsättningar
ej till omfånget varit af betydenhet;
såväl solosaker för piano som duetter
för piano och violin har han skrifvit;
äfven orkestern vet han att använda.
August Melcher Myrberg är
född i dötebnrg den 23 december 1825,
son till lektorn vid gymnasium
därstädes, professor E. Myrberg. Han blef
student 1844, filosofie kandidat 1851
och promoverades till filosofie doktor
1854. I Stockholm blef han sedan
kollega vid Katarina elementarskola
1858 och vid Klara 1803 samt
adjunkt 1880 vid Norra högre allmänna
läroverket, från hvilket han fick
afsked med pension 18U1. Hvad
Myrbergs verksamhet som musiker och
sångare beträffar kan nämnas, att han
var Upsala studentkårs sånganförare
höstterminen 1849 och började vid
midten af 1800-talet tjeustgöra som
sånganförare i sällskapet Par Brikoll,
der han belönats med Bellmaus och
Westerstrandska medaljerna. I
»Sällskapet för svenska qvcrtettsångens
befrämjande» har dr Myrberg varit
styrelseledamot sedan dess stiftelse 1885
och b’ef dess vice ordförande efter
Julius Bagge, som dog sommaren 1890.
Förteckningen öfver Myrbergs
kompositioner utvisar en rätt betydlig
musikalisk verksamhet, och flere af hans
sånger hafva blifvit populära; så t. ex.
duetten »Hvad hviskade du» och de
täcka solosångerna »Vårens saga» till
G. Meyers poetiska text. Andra
solosånger vid piano af honom bära följande
titlar: Sånger vid piano, Tio dikter af
C. XV, Sja visor och ballader, Fyra
sånger, Östersjön dikt af Oscar Fred rik,
Bacchanale, Slottet Chillon, Vid bålen.
Serenad, Vallgossen, Det klappar så sakta
samt l’å vattnet införd i denna tidnings
musikbilaga (18S7).
Gå vi till sångduetterna, så hör
till en samling »favorit-duetter»;
Afton-stämning, På Lagunen, Af tonstjerna»,
llöstvisa, Fjerran toner, Recitativ och
duett ur kantaten vid Norra högre
allmänna läroverkets invigning. Fem sånger,
T’ å sangduetter. Af llerstämmiga sånger
liar lian vidare skrifvit: för 3
mansröster Tio trior och Dryekesvisu; q
vartetter för mansröster; »Den öfvergifna»,
införd i »Odinslund ocb Luudagård»,
Serenad, införd i »Upsalasången» ocb
följande, intagna i de af »Sällskapet
för svenska qvartettsångens
befrämjande« utgifua häftena (3:e—8:e) och som
blifvit dels prisbelönta, dels inköpta
eller af komponisten skänkta: Bali al
ur »Fången på Kallö» (ord af E.
Bäckström — prisbelönt), Kettil Rese och
Alte Troll (ord af K. A. Mel i n —
inköpt), Saknad (inköpt), livad sjunger
da, liten fågel, Från skogar och dalar,
sex qvartetter (prisbelönta), God natt
(inköpt). Till många af sina sånger har
dr Myrberg sjelf författat orden.
Kompositioner för pianosolo äro:
Taf-lor nr Barndomslifcet, två häften, På
vandring. Elegi, Vårjubel, Vandrarens
hemlängtan, Vågsvall, Polonaise och de
i denna tidnings musikbilaga intagna
styckena Lefnadslust och På
skridskobanan.
För violin och piano: Impromptu och
Menuetto i ett häfte och i ett annat
Friskt mod och Xovclle’te samt Tio
polskor i folk’on.
Utom ofvannämnda utgifua
tonsättningar har dr Myrberg komponerat
följande saker: Sånger ur »Skördefesten»,
cykel, prisbelönt af sällskapet O. D. i
Upsala, uppförda af detta sällskap.
Barden, qvartett, uppförd vid
studentkonserter i Upsala och Stockholm, samt
Kung Hakes död, manskör med orkester,
uppförd vid sällskapet Par Brikolls
konsert är 1884, Fest marsch för orkester,
först utförd vid sällskapet P. B:s
vårfest å Hasselbacken 1883.
1 fråga om yttre utmärkelser är dr
Myrberg .nnehafvare af VVasa-ordon,
medalj -n »Litteris et artibus» samt
Storhertigliga Oldenburgska medaljen
»für Wissenschaft und Kunst».
Under senare är har dr Myrberg
tiHtals uppehållit sig i Nordtysklands
hufvudstäder för att njuta af och
studera musik, förnämligast i kejsarstaden
Berlin, som nu torde vara Tysklands
förnämsta nmsikstad. Den honom så
käia tonkonsten är nu mer än förr
målet för hans verksamhet, sedan han
uteslutande kan, ostörd af andra
göro-inål, egna sig åt densamma.
––sS––
J. P. E. Hartmann
som nationel tonsättare
Af Will. Belircml.
■ag,,_
ill Hartmanus-jubileet i
Köpen-• amn 1 ar utkommit en litin skrift:
»J. P. E. Hartmann. En
livs-skildring, udgivet paa hans 90 aarige
födselsdag den 14 maj 1895 ved Will.
Behrend.» Den tillhör en samling
»populære smaaskrifter, mig. af
studentersamfundet» och är försedd med ett
porträtt af gamle Hartmann, såsom det
tyckes i den ålder han nu uppnått,
att döma af den porträttet med
darrande Land underskrifna
namnteckningen, daterad d. 27 febr. detta år.
Ur denna broschyr taga vi oss
friheten göra ett utdrag, hvilket torde
intressera våra läsare såsom ett tillägg
till uppsatsen om den gamle jubilaren
i föregående nummer.
»Hartmanus namn har icke blifvit
ett verldsnamn och skall heller aldrig
blifva det: det är endast ett danskt
namn. Men detta är just det
betydelsefulla hos detta namn, att det i så
hög grad blifvit nationens eget, ett af
dess bästa, dess mest älskade.
Hart-mann har ej ökat vårt rj’kto i den
stora verldeu, men kanske just derför
är han dess fastare sammanknuten med
vårt folk, som alltid vet, hvar det kan
finna honom. En annan, af våra
komponister, som konstnär väl så
betydande som Hartmann, Niels W. Gade,
tillkämpade sig ett namn, käudt öfver
hela verldeu, men knappast har han
så som Hartmann vunnit hela det
danska folkets hjertan.
Det är, som om detta med sin
hän-gifvenhet velat hålla Hartmann
skadeslös för det han fått sakna erkännande
utanför sitt fäderneslands gränser. Men
det är icke blott detta; det är långt
snarare derför, att han är den, som
mer äu någon annan komponist har
sjungit »den danska tonen». Han har
känt med sitt folk, har förstått det
ända in i dess finaste egcudomligheter
och ömmaste rörelser, och han har
gifvit denna sin medkänsla och
uppfattning ett säreget och dock
allmän-fattligt uttryck i sin musik. Han har
i sina yppersta verlc skapat en i hög
grad nationell musik, nationell i
ordets bästa mening, icke en musik, som
genom yttre medel, genom stereotypa
me’odiformer, genom bearbetning af
folk-visor och danser har fått en så
kallad »lokal kolorit», som dess värre
nu för tiden så mången musiker tror
sig kunna använda som ersättning för
hrist på poesi och uppfinningsgåfva
— nej, en musik, som återspeglar
dansk känsla och danskt tänkesätt, som
omfattar dansk natur, danskt folklif
och som inrymmer den poesi, hvilken
sätter oss i stämning och måhända
endast kan fattas af oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
