Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s&ng (e—ass). Sängen (d—fiss). Som jag vill
(c—f). Frid (h—e) Pris 2 kr.;
Myrberg, A. M.: Minnen frän Björkudden.
Dikter af Z. Topelins. Norrskenet (d—f).
Vågskimmer (c—ess’. Ödemark (c eller f—g).
Midsommarnatt (c—g);
25 sånger för flickskolornas högre
sångklas-ser, samlade och utgifna af Elsa TJppling, född
Posse. Pris kr. 1.6o;
för 2 röster med piano:
1-2 sangduetter for flickskolornas högre
sångklasser, samlade oeh utgifna af Elsa TJppling,
född Posse. Pris kr. 1,60;
för en röst med guitarr:
Nytt Sång-Album för guitarr spelare,
arran-geradt för guitarr eller guitarrstämd luta af
Carolina Grundström. Pris kr. 1,60.
På obekant förlag liar utgifvits:
för en röst med piano:
A. Hjelm» : Vårvisa (g—g). Pris 75 öre.
På Willi. Hansens förlag,
Köpenhamn har utkommit:
för orgel:
Otto Malling: »Jomfru Marias (»Die
Heilige Jungfrau»). Stimmungsbilder für die
Orgel. Op. 70, Heft. 1 och 2.
Det Hallströmska sånghäftet prydes
med ett lyckadt porträtt af
komponisten från närvarande tid. Den första
af sångerna, »Apollos sång», tillhör
kantaten vid Nya Operans invigning
d. 19 sept. 1898. Denna liksom de
öfriga sångerna äro till stilen
populärt enkla och melodiska, påminnande
om vår klassiska sångperiod från
Gei-jers, Josephsons och Lindblads dagar.
Texterna till 2:a och 4:e sångerna
äro af tonsättarens elev,
operasångaren Oscar Bergström, till 3:e
sången af Wendela Hebbe.
Myrbergs musik till Topelii vackra
dikter ger åt dessa ett enkelt och väl
träffadt uttryck i toner. Äfven detta
häfte prydes af ett porträtt, dock icke
komponistens utan den gamle skaldens.
— Den ofvannämnda Vårvisan af A.
Hjelm» gör ett vårfriskt intryck med
sin lifliga melodiska karaktär och har
därjämte ett väl funnet
ackompanjemang.
Elsa Upplings 25 solosånger äro väl
valda, till största delen välbekanta.
Bland dem äro fyra folkmelodier, sju
af E. G. Geijer, två af von Heland,
de öfriga af Anna Bennet, Jenny
Fahl-stedt, A. V. Otter, R. Norén, Collan,
Myrberg, Danhauser, Fr. Schubert,
Mendelssohn och Weckerlin (icke
We-kerlin, såsom namnet lyder i häftet).
Sångerna i detta häfte likasom i
duetthäftet äro satta för röstens
mellanläge i afsikt att icke anstränga
organet hos unga skolflickor, till hvars
tjänst de äro utgifna. De 12
duetterna ha till tonsättare A. M. Myrberg
(5), Mendelssohn (2), Pfeil, Hallström,
J. B. Andrée och Otto Lindblad.
Bland de 25 sångerna i album för
guitarrspelare finner man fyra svenska
folkvisor och tre lämpliga
Bellmans-sånger, två bekanta duetter af
Hallström och Myrberg och vidare sånger
af Geijer, Hallström, E. Sjögren,
Pe-terson-Berger, Jensen, Sinding, Tosti
m. fl.
Styckena i Mallings häften för orgel
ha till öfverskrift, i l:a häftet:
Bebudelsen; Maria besöger Elisabeth och
prisar Gud; Den hellige Nat, i 2:a
häftet: Jesus fremstilles i templet;
Maria finner Jesus bland lärarne i
templet; Ved korsets fod. Huruvida
musikens karakter öfverensstämmer
med detta program ha vi svårt att
afgöra. Styckena äro för öfrigt
enkelt satta.
––-^
Litteratur.
På Breitkopf & Härtels förlag,
Leipzig, har utkommit:
Zeitschrift der Internationalen
Musikgesellschaft. Jahrgang 1. Heft 1 u. 2. Oktober
November 1899. Haftet har följande
innehåll: Zum Geleit, af O. Fleischer; Music in
England, af Ch. Maelean; Bayreuther
Festspiele 1899, af W. Kleefeld; Das Album
Morsianum, af M. Seiffert; Ein alter
Lautendruck, af G. Wolf Notizen. Kritischer
Anzeiger. Ziitscliriftenschau. Mitteilungen der
»Internationalen Musik-Gesellschaft».
Enligt anmälan skall denna
må-nads-tidskrift innehålla mindre
uppsatser, referater, kritiker och notiser,
i första rummet ägnade åt det
praktiska musiklifvet, åt de nyaste
företeelserna på området för konsertlifvet,
operan, komposition och skriftställeri
jämte registeröfversikt. Sådana korta
uppsatser böra blifva fruktbärande när
de röra frågor af aktuell betydelse
såsom öfver Musikundervisningen vid
konservatorier och högre eller lägre
skolor, reform sträfvanden rörande
liturgisk musik etc. eller om de beröra
viktiga uppfinningar beträffande
instrumentfabrikation m. m., m. m.
Tidskriften kostar för icke medlemmar
10 mark pr år.
Sällskapet ger också ut
»Sanimel-bände» der Internat. Musikgesellschaft,
innehållande större och mera
vetenskapliga artiklar om musikens teori,
historia etc. Priset pr årg. för denna
publikation är 20 mark. Den,
hvilken inskrifver sig som medlem i
sällskapet, har att erlägga årsafgift af
20 mark och erhåller då
kostnadsfritt sig tillsända alla sällskapets
publikationer.
––-%––-
Gertrud Elisabeth Mara.
Ett märkligt konstnävslif.
(Forts. o. slut i nästa n:r.)
Ändtligen märkte han själf att detta
icke kunde fortfara; men långt ifrån
att tänka på sin bättring, funderade
han endast på att lämna Berlin. Hans
maka hade från London i hemlighet
erhållit ett anbud, som garanterade
henne tre konserter med 16,000
thaier, jämte 2,000 thaier respenningar.
Nu öfvertalade han henne till att
begära sitt afsked, och hon gjorde
honom allt till viljes. Konungen afslog
ansökningen i hårda ordalag, och det
lockande anbudet måste försakas.
Ledsamheter och bekymmer, en brinnande
lidelse för den icke en gång trogne
mannen och ändtligen en nedkomst
med ett dödt barn lade Gertrud på
sjuksängen. Hon tillfrisknade endast
långsamt; läkaren tillstyrkte henne att
besöka Böhmiska bad. Hon anhöll
om tillåtelse därtill, men konungeu
svarade: »Freyenwaldc är ock bra!»
han visste väl, att var hon öfver
gränsen, skulle hon ej komma åter. Hon
åberopade sitt förbehåll att fa besöka
Italien: konungen svarade: »hon må
fara, men han stannar här.» Det var
lätt att förutse att hon ej skulle resa
utan honom. Efter sitt tillfrisknande
sjöng hon än mera rörande; hela
allmänheten deltog i hennes olyckliga
belägenhet, äfven kouungen, som visade
sig mycket nådig; men vid hans
af-görande fick det bero. Förbittrad
försökte hon det nu på annat sätt.
Storfur sten (sedermera kej saren) Paul
af Ryssland besökte preussiska hofvet;
en stor opera intog en hufvudplats
bland de präktiga fester som
konungen ämnade gifva; Gertrud hade
huf-vudrolen och skulle lysa framför alla;
på morgonen den dag, då operan
skulle gifvas, anmälde hon sig sjuk.
Konungen lät varna henne, men hon
förblef sjuk; utan henne kunde
operan icke gifvas, och att tillställa något
annat nöje för aftonen var för sent.
Två timmar före spektaklets början
stannade en vagn, omgifven af åtta
dragoner, utanför Gertruds boning.
En skäggig kapten inträdde i hennes
rum: »min fru, jag måste aflämna er
lefvande eller död i operahuset.» —
»Ni ser ju att jag ligger till sängs.»
— »I värsta fall tar jag både er och
sängen.» — Ingenting hjälpte!
Gertrud måste stiga upp och kläda sig.
Nu bjöd kaptenen henne mycket
’hof-ligt sin arm, förde henne till vagnen,
satte sig bredvid henne och aflämnade
henne i operagarderoben. Under bittra
tårar lät hon kläda sig. Ridån gick
opp; hon framträdde, sjöng matt och
svagt, allting blott såsom det var
före-skrifvet i partiet; likaså hennes
följande scener. Men den främmande
fursten, tyckte hon, borde ändå erfara
livad hon förmådde; och sålunda
uppbjöd hon i sin sista aria, ja i dess
sista takter vid hufvudfermaten, all
sin konst och kraft till en stor och
genomförd cadenza, sådan man aldrig
förr hört. Gertrud slöt denna cadenza
med en så lång, från pianissimo till
fortissimo, från ett långsamt till det
fortaste tidmått stegrade, och sedan i
samma förhållande aftagande, slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
