Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hand att rådfråga: J. P. Grönhamns
»Kgl. Mus. Akad. åren 1771 — 1871»,
Sthm 1871. Dessutom: »Handlingar ]
och protocoller uti
Undersökningsmå-let rörande Kgl. Mus. Akad:s
Lotteri-Arrendatorer», Sthm 1781, 84 I, II
(352 s. V3). Om musiken utom
Stockholm finnes ej många underrättelser
att hämta. Endast Upsalas, Göteborgs
och Norrköpings musiklif ha blifvit
närmare beskrifna. Musiken i Upsala
under tiden före Hæffners ankomst
behandlas af Forssman i hans
nyssnämnda Hæffnerbiografi. En bild af
musikens tillstånd i Upsala under sista
åren af 1700-taiet lämnar:
»Handlingar i det af tillförordnade Actor
Ull-ber till Consistorium instämda mål
rörande de oordentligheter, hvilka j
förefallit vid uppförandet af musiken
d. 4 April 1800», Sthm s. å.
Musiken i Göteborg beskrifves i Wilhelm
Bergs ofvannämnda arbete om
Göteborgs teatrar I; Norrköpings
musik-väsen i Wilhelm Bergströms »Musi- j
kaliska nöjen i Norrköping» (Sv.
Mu-siktidn. 1886*).
Musikerbiografier. — Den
musikbiografiska litteraturen från denna
tid är synnerligen omfångsrik.
Angående Bellman som musiker finnes flere
skrifter att rådfråga. En
sammanfattning af de föregående forskningarnas
resultat är författad af Adolf Lindgren
»Bellmansmusiken» (Musikaliska
studier, Sthm 1896). Af öfriga arbeten öfver
samma ämne må här blott nämnas:
Johan Flodmark >
Bellmans-melodier-nas ursprung», Sthm 1882 (Svensk
Musiktidning 1882*) Julias Bagge
»Bellman iana» (Samlaren II: 1881).
Biografierna öfver tonkonstnärerna
under Gustaf III lämna det rikaste
material till tidens musikhistoria.
Flere af dessa arbeten äro utförda
med omsorgsfullhet och historisk
trohet. Priset tages onekligen af Fr.
Sam. Silfverstolpes »Biografi af Kraus»,
Sthm 1833, där jämte biografien
utdrag af tonkonstnärens bref
förekommer. En annan biografi öfver samme
mästare är Stridsbergs »Åminnelsetal
öfver Kraus», Sthlm 1798, hvarest
äfven hans kompositioner finnas
kritiskt belysta af Per Friegel. I Adoll
Lindgrens »Svenska liofkapellmästare»
förekommer förutom en välskrifven
biografi af Kraus äfven
lefnadsteck-ningar af Uttini, Naumann, Vogler,
Hæffner. Naumanns verksamhet för
musiklifvet i Sverige finnes dessutom
närmare beskrifven i Ny
illustrerad Tidning 1865. Per Frigels lif
och verksamhet som tonkonstnär är
utförligt behandlad af B. Beskow i
andra delen af hans »Minnesbilder»,
Sthm 1866 (jmf. äfven Mus. Akad:s
Handl. 1866). Bidrag till Frigeis
biografi lämnar dessutom Josef Wallins
tal »Vid sekreteraren Herr Pehr
Fri-gels jordfästning i St. Clara kyrka d.
*) Äfven separat.
9 dec. 1842», Sthm 1843. Af Olof
Åhlström finnes en tämligen utförlig
biografi af A. A. Afzelius »Tonsiaren
Olof Åhlströms Minne», Sthm 1866. En
annan mindre biografi af samme
tonkonstnär, författad af P. Wieselgren,
läses i Biografiskt Lexikon.
Kompositören Wikmanson har erhållit flere
biografier. Bäst är G. A.
Silfverstolpes »Åminnelsetal öfver Joh.
Wikmanson i Kgl. Mus. Akademien d. 15
P’ebr. 1801» (Journal för sv. litteratur
IV lift. 6). En annan är C. A.
Wester-strands »Minnestal öfver den 1800
hädangångne utmärkte kompositören
Wikmanson». En mindre, men
synnerligen god biografi af Wikmanson,
författad af P. Wieselgren, finnes i
Biografiskt Lexikon. En
lefnadsteck-ning af den framstående Violoncellisten
Chr. Pihlman har skrifvits af C. J.
Hallman, Sthm 1781. Af de större
sceniska artisterna finnas flere goda
biografier i Marianne Ehrenströms
nyssnämnda arbete, samt i Fr.
Hedbergs »Svenska operasångare», Sthm
1885. Elisabeth Olins och Karl
Sten-borgs verksamhet för scenen är
ingående skildrad af M. J. Silfverstolpe
(Medaljonger och statyetter,Sthm 1882).
I Nils Arvidssons »Teaterbilder från
fordom» (Nu III: 1877) läses en
karakteristik af Chr. Karsten. Bidrag
till Karstens biografi finnes dessutom
i 1839 och 1841 års
teater-almanackor. — Slutligen må nämnas några
allmänna litterära arbeten, där
musiken under gustavianska tiden omtalas:
»Ur Marianne Ehrenströms
hågkomster», meddelade i Arv. Almfelts »Ur
svenska Hofvets och AristokratiensLif»
I, Sthm 1880; »Lars von Engeströms
Minnen och anteckningar» utg. af Elof
Tegner, Sthm 1876. Ännu ett stort
antal arbeten, där musiken i större
eller mindre grad omtalas, skulle kunna
nämnas. Då de likväl i musikhistoriskt
hänseende äro af mindre vikt, må de
här förgås.
Originalkällor till musiken
under gustavianska tideh varf vet.
— Originalkällorna från Gustaf III:s
tid äro dels tryckta dels otryckta. Af
de förra intager tidskriften »Musikaliskt
Tidsfördrif» fr. o. m. år 1789,
redigerad af O. Åhlström, främsta rummet,
alldenstund här upptages
kompositioner af så godt som alla framstående
svenska tonkonstnärer från Gustaf III:s
tid. Jämte denna tidskrift förtjänar
sångsamlingen »Skaldestycken satta i
musik» (16 delar) omnämnande. De
bästa svenska sångkompositörerna äro
företrädda. Handskrifna äro ännu de
mera omfångsrika tonverken. De
bibliotek, hvilka framför allt komma i
fråga äro Upsala bibliotek, Mus. Akad:s
bibliotek, Operabiblioteket samt Kgl.
biblioteket i Sthm. Upsala framstår
särskildt genom sin så godt som
fullständiga samling af Kraus’
kompositioner, skänkta af Fr. Sam.
Silfverstolpe. Mus. Akademien besitter en
synnerligen värdefull samling operor
och orkesterverk i handskrift af de
ledande musikkonstnärerna från denna
tid. Operabiblioteket innehåller likaså
operor samt större vokal- och
instrumentalverk. Kgl. biblioteket är
mindre rikt, men de där förvarade
musikhandskrifterna äro af särskildt värde,
då de fordom tillhört Gustaf III:s
privatbibliotek. En del intressanta
notverk äro förvarade i
instrumental-Museet i Operabyggnaden. En och
annan musikhandskrift från
Gustavianska tiden finnes äfven i Linköpings
stiftsbibliotek.
Richard Wagner om
”Lohengrin” och
”Siegfried”.
I dessa dagar, då »Lohengrin» står
på vår operarepertoar och en af
Nibel-ungen-dramerna är under gifning,
finna vi anledning att meddela ett
nyligen i »Signale» intaget bref af
Rieh. Wagner, ställdt till
skriftställaren Adolf Stahr, om hvilken följande
må anföras till förklaring öfver
innehållet i brefvet. Stahr, som varit
kon-rektor i Oldenburg, hade af hälsoskäl
lemnat sin plats för att lefva som fri
skriftställare. Han hade skilt sig från
sin fru och ingick sedan (1854)äktenskap
med den bekanta romanförfattarinnan
Fanny Lewald. Han valde då Weimar
till hemvist, hvars arffurste, sedan
storhertig Karl Alexander, med
vänlighet omfattat så väl honom som
Fanny Lewald.
Fursten stod också Liszt nära,
hvilken utnämnts till liofkapellmästare i
Weimar och där tagit sin bostad sedan
1847 samt blifvit bekant med Fanny
Lewald. Bekantskapen förnyades 1849
på Helgoland, där Stahr äfven
vistades; och denne, som var stor
musikkännare, blef genast god vän och bror
med Franz Liszt. I april 1851 komino
Stahr och Fanny Lewald till Weimar.
De funno där Liszt midt i ett
verkligt hof af lärjungar, biand hvilka
Joachim och Hans von Biilow voro
de förnämsta, och sysselsatt med stora
planer och arbeten, särskildt med att
göra propaganda för Richard Wagner.
Ett af Liszts storverk här vid lag var
första framförandet af »Lohengrin»,
som bekant, d. 28 aug. 1850 på
Goethes födelsedag (operan uppstod
1845 — 47). Sedan Stahr kommit till
Weimar, kunde han närvara vid
för-nyadt uppförande af operan d. 11 maj
1851 — för 5:te gången. Han skrof
då en lång artikel om densamma,
redogörande för textens innehåll och
omnämnande det storartade intryck
operan gjort på åliörarne. Wagner
fick på något sätt del af denna
artikel och besvarade den i ett bref till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
