Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Källorna till svenska
musikens historia.*
Af
Tobias Norlind.
III.
Nittonde århundradet.
Teatern. — Källorna till nittonde
århundradets musikhistoria äro
synnerligen talrika. Någon bestämd
gruppindelning är svår att finna, då de
flesta arbetena gripa in på olika
områden. Vi vilja dock här försöka att
under allmänna rubriker ordna de
verk, hvilka tjäna till belysande af
19:de årh:s musik. Något fullständigt
uppräknande af alla kan naturligtvis
ej komma i fråga, då en stor mängd
skrifter endast utgöra kompilationer.
Må vi först vända oss till teatern.
Litteraturen är här rikast. Af mera
allmän art äro: Dahlgrens »Stock-
holms teatrar», omfattande tiden intill
1860, och Herman Ring »Sprida drag
ur de kgl. teatrarnes historia»,
Stockholm 1888. För tiden efter 1860 må
särskildt nämnas: L. Josephson »Våra
teaterförhållanden», Stockholm 1870,
Anna Mentz »Lidt om Recensionerne
og theatrerne i Stockholm». Enskilda
uppgifter fås i de tid efter annan
ut-gifna teateralmanackorna. Särskildt de
från senare tiden lämna rika historiska
bidrag. En för förra hälften af
århundradet synnerligen värdefull
samling aktstycken är Gust. Ludv.
Torss-lows »Handlingar rörande Kgl.
Theatern», Stockholm 1835, 1837 I, II.
Slutligen må nämnas: Observatör
»Ridåns fram- och baksida. Några
iakttagelser om våra samtida kgl. teatrar»,
Stockholm 1874. Af mindre arbeten,
närmast med förteckning öfver gifna
stycken, kunna vi meddela: O.
Strandberg »För vänner af operan»,
Stockholm 1860, med förteckning på
stycken gifna på kgl. operan 1830—60,
J. Bagge »Kgl. teatern 1782—1882»,
Stockholm 1882, med uppgift öfver
teaterpersonalen 1782 och 1882 jämte
en uppräkning af de teaterstycken,
hvilka gifvits mer än 50 gånger. En
förteckning öfver premierer å kgl.
operan 1866—91 finnes i Sv. Musiktidn.
1892, n:r 2. En god bild af teaterns
utveckling lämna särskildt sådana
skrifter, hvilka innehålla förslag till
teaterns förbättring samt skrifter
af polemisk art. I historisk följd bli
dessa följande: G. Hyltén-Cavallius
»Teaterfrågan. Skall Sverige
fortfarande ega en kunglig teater, en
nationalteater?», Stockholm 1856, Frans
Hedberg »Sändebref till Baron
Ste-dingk rörande några teaterförhållan-
* Förra numrets uppgift »forts, och slut»
giilde endast den dä slutade tidsafdelningen
af dessa för vår musikhistoria viktiga artiklar.
den», Stockholm 1861, E. v. Stedingk
»Också ett sändebref. Svar till
Hedberg», Stockholm 1861, »Till teater- |
frågan: Tre epistlar tillegnade
direktören vid kgl. teatern E. Edholm»,
Stockholm 1868, Ed v. Stjernström
»Några ord om teatern med särskildt
afseende på kgl. teaterkomiténs
underdåniga betänkande af 21 Jan. 1870»,
Stockholm 1870, Ludv. Josephson
»Något om våra nyaste teaterförhållanden»,
Stockholm 1885, Ludv. Josephson |
»Viktiga teaterfrågor för dagen»,
Stockholm 1888. — Kritiska uppsatser
rörande teatern få vi i följande arbeten: [
Ad. Lindgren »Kgl. scen — national- j
scen» (Mus. studier, Stockholm 1896), j
Bauch »Musik och teater», Stockholm
1868, L. Josephson »Studier och
kri-| tiker», Stockholm 1895. Angående
teatern i Göteborg se: Vilh. Berg
»Anteckningar om Göteborgs teater»
| samt Joh. Svanberg »Anteckningar om
stora teatern i Göteborg 1859—93»,
med en inledning af Karl Warburg,
[ Göteborg 1894. Biografier af
framstående artister lämnas af: Frans
Hedberg »Svenska operasångare»,
Stockholm 1885, samme författare
»Skådespelarkonst och Dramatik», Stockholm
1890, Gust. B—r Teatergalleri»,
Stockholm 1877, Nils Arvidsson
»Teaterbilder från fordom» (Nu III 1877).
Porträttsamlingar af svenska sceniska
I konstnärer äro: »Svenska
Teatergalleriet», Stockholm 1826, »Theatergalleri»,
utg. af Aug. Blanche och Karl
Kullberg, »Bilder från svenska skåde- j
banan» (omkr. 1870), Frans Hedberg
»Våra sceniska konstnärer förr och
nu», Stockholm 1893, V. Andrén och
G. Nordensvan »Från Stockholms
teatrar», Stockholm I 889.
Musiken vid kyrka och skola.
— Öfver svenska kyrkomusiken ha
under 19:de årh. flere arbeten
skrif-vits. Vid början af seklet framkallade
utarbetandet af musiken till nya
psalmboken många yttranden angående
kyrkomusiken samt gamla psalmbokens
melodier. Ej långt därefter gaf den
Hæffnerska koralboken uppslag till nya
meningsutbyten i koralfrågan. Om
svenska kyrkomusikens utveckling un- !
der århundradet erhålla vi klarhet
genom att följa denna strid. För
tiden före 1819 finnes en allmän
öfver-sikt af frågan i Forssmans
Hæffner-biografi samt Mankells Musikhistoria.
De enskilda stridsskrifterna finnas in- [
tagna i Upsala Elegant-Tidning 1810, I
Stockholmsposten 1813, Svensk Littera- !
tur-Tidniug 1813 och Allmänna
Journalen 1821. Angående revisionen af
Hæffners koralbok kan dennas
utveckling bäst studeras i Mus. Akad:s
Handlingar 1865—73 (märk särskildt
uppsatserna: »Berättelse om de åtgärder
akademien vidtagit angående
koralbokens omarbetning», Handl. 1866, Gabr.
Branting »Svenska kyrkans
koralmelodier i rytmiskt hänseende», Handl.
1867, samt Inledande öfversikten till
Früh. Grönhamns »Oskar Fredriks
Högtidstal i Mus. Akad. 1864—71»,
Stockholm 1885. Bland enskilda
arbeten rörande kyrkosångsfrågan kunna
nämnas: Wilh. Rendahl »De antika
tonarterna. Kritiska studier med
särskild hänsyn till Hæffners och
Josephsons koralarbetningar», Karlstad 1878,
»Protokoll vid koral vännernas möte i
Upsala d. 16 Juni 1881», Upsala 1881,
W. Th. Gnosspelius »Också ett ord i
koralfrågan», Lund 1880, innehållande
en granskning af Josephsons koralbok,
Rich. Norén »I kyrkosångsfrågan»,
Stockholm 1890, Wilh. Ålander »Om
sången i kyrka och skola», Norrköping
1890, Aug. Bäck »Huru liafva våra
förfäder sjungit sina psalmer»,
Stockholm 1891, R. Norén »Valda koraler
i gammalrytmisk form», I, II,
Stockholm 1895, behandlar särskildt
koralbokens revision på gammal grekisk
(Aristoxenisk) basis, Nya svenska
Mes-san af 1897. Därjämte afhandlas
svenska kyrkomusiken i en mängd upp- i
satser i musiktidningar såsom: C. E.
Södlings »Musikalisk kyrkotidning»
1847—-50, Aug. Ekströms
»Föreningen. Tidskrift för folkskolans och
kyrkomusikens vänner» (1857—63),
Joh. Lingrens »Tidning för
kyrkomusik» 1881, A. O. Assars
»Musiktidningen» sedan 1899 samt slutligen i
Svensk Musiktidning. — En liten
broschyr öfver musiken i skolor är
G. Linds »Sång- och
musikundervisningen vid allmänna läroverk»,
Her-nösand 1877. Underrättelser om
musiklärare, kantorer och organister i
riket jämte svenska orgelverkens
be-skrifning lämna de tid efter annan
utgifna matriklarne. Svenska
orgel-byggarne under förra hälften af
1800-talet omtalas i inledningen till C. L.
Lindbergs »Handbok om orgverket»,
Strengnäs 1850, 1861 (2 uppl.).
Angående Mus. Akad. och dess historia
hafva vi isynnerhet två arbeten att
rådfråga: J. P. Grönhamns »Kgl. Mus.
Akad. åren 1771—1871», Stockholm
1871, samt Svedbom-Rubensons
»Historiska-statistiska uppgifter rör.
Musikkonservatorium 1771— 1896 »,
Stockholm 1897. Specialkällor äro
dessutom de redan nämnda Mus. Akad:s
Handlingar, redigerade af J. P.
Cron-hatnn 1865—73, Früh. Cronhamns
»Oskar Fredriks högtidstal i Mus.
Akad. 1864 — 71» samt slutligen de
tryckta årsredogörelserna.
Musiken i Stockholm. —
Källorna till hufvudstadens musiklif äro
delvis desamma som teaterns. Utom
teatern må blott några rörande
konsertväsendet ännu nämnas. Äldre
musikföreningar i Stockholm beskrifvas
närmare i J. P. Cronhamns
»Musikaliska föreningar i Sverige och Norge»
(Mus. Akad:s Handl. II—IV, 1866—
68). Äldre harmoniska sällskapets
verksamhet behandlas dessutom
utförligare i en uppsats i Svensk
Musiktidning 1896 n:r 15, Musikföreningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
