Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Källorna till svenska
musikens historia.
Af
Tobias Norlind.
III.
Nittonde århundradet.
(Fort-s.)
Musiken utom huf vudstaden.
— Utom hufvudstaden är det
isynnerhet universitetsstäderna, hvilka taga
vårt intresse i anspråk. Hvad Upsala
beträffar, äro källorna rikast angående
manskvartetten. Studentsångens
historia finnes beskrifven i Neanders
»Upsala-studenternas sånger jämte
bidrag till Upsalasångens historia»,
Upsala 1874. För sångföreningen O.
D:s historia kan rådfrågas: Carl R.
Nybloms »Sångsällskapet Orpliei
Drängars» 25-årsfest d. 7 Dec. i Upsala 1879.
Sångarfärderna till Paris ha alla
blif-vit särskildt beskrifna. Den första
af år 18(57 genom Måns Månssons
»Upsala-sångarnes Parisfärd», Upsala
1868 (med 8 portr.); den andra af
1878 i två arbeten: C. O. Morrtan—
C. Warburg »Sångarfärden till Paris
1878», Stockholm 1878; tredje färden
år 1900 har likaledes två verk att
uppvisa: KnutNybloms
»Upsala-sångarnes Pariserfärd 1900», Stockholm 1901
samt Rudolf Kjelléns »Sångarfärden
till Paris 1900», Göteborg 1901.
Rörande musiken i Upsala kunna
dessutom rådfrågas: N. P. Ödmans
Josepli-sonbiograf i I, II, Stockholm 1885, 1886
samt R. Geifers »Upsala universitet
1872—97», Upsala 1897 (II Kapellet
af Iv. Hedenblad). Om musiken i
Upsala under förra hälften af 1800-talet
lämnar oss E. G. Geijers bref en
åskådlig bild (G:s saml. skrifter,
Stockholm 1874). Äfven Torneros’ Bref
och dagboksanteckningar gifva en
inblick i Upsala musiklif på 1830- och
1840-talet. För förra hälften af
1800-talet kan tillika tjäna som källa Rem.
v. Beskoivs »Lefnadsminnen»,
Stockholm 1870. En öfversikt af
filharmoniska sällskapets verksamhet lämnar
den 1900 vid 50-årsjubileet utgifna
förteckningen öfver alla under
half-seklet inom sällskapet gifna tonverk.
För musiken i Lund under äldre tid
hafva vi i främsta rummet att nämna
G. A. Feu/cs »Otto Lindblad och hans
sångare», Lund 1882. Andra bidrag
lämnas af Martin Weibull »Lunds
universitets historia», Lund 1868, Elof
Tegnér »Lunds universitet 1872 — 97»,
Lund 1897, J. M. R — n »Minnesblad
från Skåne» (Sv. Mus.-tidn. 1882,
n:r 8, 10, 13).
Biografier af musiker. — Af
musikbiografier finnes naturligtvis en
synnerligt rik samling i tidningar och
tidskrifter. Någon fullständig
redogörelse för dessa kan här ej komma
i fråga. Jag vill blott nämna de
större biografiska uppsatserna samt
de små karaktäristikerna så vidt de
äro samlade i bokform. Af de senare
vill jag isynnerhet nämna två arbeten:
M. J. Crusenstolpes »Medaljonger och
statyetter», Stockholm 1882, där
biografier af följande musiker förekomma:
J. N. Ahlström, J. F. Berwald, Edv.
Du Puy, J. Foroni, E. Holmberg, B.
K. Lidbeck, J. Lind, O. Lindblad, E.
Olin, K. Stenborg, C. G. W.
Wiederberg samt August Rlanches
»Minnesbilder», Stockholm 1872 med
karaktä-ristiker af J. N. Ahlström, J. F.
Berwald, J. Foroni, A. F. Lindblad, Abr.
Mankell. Bland andra samlingar
biografier och karaktäristiker kunna
nämnas de i teateralmanackorna
förekommande: för 1849 »Biografiska skizzer
af de italienska artister, som under
saisonen 1847—48 vistas i Stockholm»
(6 biogr.); för 1845 »Silhuetter af
våra förnämsta dramatiska artister» (12
karaktäristiker); för 1855
»Minnesblommor öfver aflidna konstnärer» (2
biogr.). Af lednadsteekningar öfver
svenska tonkonstnärer finnas i samlad
form dessutom hos Adolf Lindgren
»Svenska hofkapellmästare» utförliga
biografier af Hæffner, Joh. Fredr.
Berwald, Foroni, I. Lachner, Norman,
Dente, Nordquist. I Ad. Lindgrens
»Mus. studier» träffa vi tre biografier
af svenska musici: Franz Berwald,
Jenny Lind och Oskar Arpi. »Svenska
tonkonstnärer och dirigenter» i Sv.
Mus.-tidn. 1897 (Jubileumsnumret)
ger äfven biografier jämte porträtt af
17 svenska tonsättare. »Svenska
ton-sättarinnor» i samma nummer ger 4
biografier med portr. af kvinnliga
musici i Sverige. Gå vi nu till
vidlyftigare biografier hafva vi öfver musici
från början af århundradet följande:
öfver Hæffner C. A. Forssmans
utförliga och samvetsgranna biografi,
Upsala 1872. Andra värdefulla
biografier af Hæffner läsas i Sv.
Pantheon hft. 20, i Sv.
Litteraturforeningens Tidning 1833, författad af E. G.
Geifer (äfven i hans saml. skrifter)
samt i Biogr. Lexikon. A. F.
Lindblad har tecknat Geijer som tonsättare
i upplagan af Geijers samlade skrifter,
Stockholm 1874. Af Du Puy hafva
vi en utförligare biografisk teckning
genom Palmstedt, Stockholm 1866..
Öfver Jenny Lind som konstnär
finnes en vidlyftig biografi af Holland
och Rockstro, omfattande åren 1821 —
51, orig. på engelska, öfversatt till
svenska af J. R. Spi/hammar,
Stockholm 1891. Den utförligaste
biografien af J. F. Berwald är Ad.
Lindgrens i »Svenska Hofkapellmästare».
Bidrag till hans biografi finnas
dessutom i Ny Tidning för Musik 1856,
n:r 13, af Boman, »En svensk
tonsättares verksamhet», med noggrann
förteckning af hans kompositioner. En
större biografi af Otto Lindblad är
författad af G. A. Feuk »Otto
Lindblad och hans sångare», Lund 1882.
Af Adolf Fredrik Lindblad finnes en
stor mängd lefnadsteckningar. Den
bästa är R. Nybloms i Sv. Akad:s
Handl. 1882. Af öfriga kunna
nämnas: i Läsning för Hemmet 1901,
hft 1; i Svea 1879 författad af J. A.
Josephson; i Theater och Musik 1876.
Af bref till och från Lindblad finnes
äfven en del utgifna: Atterboms bref
till Lindblad i Samlaren XI: 1890,
Lindblads till Atterbom i Samlaren IX: 1888.
En utmärkt biografi af J. A.
Josephson jämte talrika utdrag ur hans bref
och dagboksanteckningar ega vi i N.
P. Ödmans »Ur en svensk tonsättares
lif I, II, Stockholm 1885, 1886. N.
P. Ödman har dessutom skrifvit en
förtjänstfull jämförande studie öfver
Josephson, Geijer och Lindblad som
viskompositörer i Svea 1884. Öfver
Josephson finnes tillika en biografi i
Svea 1881. Någon utförligare
lefnads-teckning af J. A. Söderman ega vi
visserligen ej, men i ersättning en
synnerligen förtjänstfull förteckning
på hans kompositioner i tryck och
handskrift, jämte historiska notiser af
Ad. Lindgren: »Aug. Södermans
manuskriptsamling», Sv. Mus.-tidn. 1888,
1889. Af Södermans bref finnas
några utgifna af Ad. Lindgren Sv.
Mus.-tidn. 1890. Den bästa biografien af
Söderman läsa vi i Sv. Mus.-tidn.
1882, n:r 24, af Ludv. Norman. En
annan finnes i Svea för 1877. Öfver
Ludv. Norman existerar ej heller
någon utförligare lefnadsteckning. Till
kännedomen om hans personlighet kan
likväl tjäna hans »Musikaliska
uppsatser och kritiker 1880 — 85» i samlad
form utgifna Stockholm 1888. En
utförlig förteckning af hans
kompositioner har Jul. Bagge utgifvit i
Stockholm 1886. En själf biografisk af
Bauck författad 1872 utgafs 1878 af
Ad. Lindgren. Af
universitetskapell-mästaren i Lund W. Th. Gnosspelius
utgafs en minnesteckning Lund 1887.
En teckning af E. Sjögren som
romanskomponist af Hel. Nyblom står
att finna i Ord och Bild 1894. Ännu
flera biografier af svenska musici kunna
läsas i tidningar och tidskrifter. Af
dessa senare må särskildt nämnas Ny
Illustrerad Tidning. Af
musiktidningar har isynnerhet Svensk
Musiktidning under sin 20-åriga tillvaro
samlat en rik skatt af biografier öfver
svenska musici.
Musiktidningar af litterärt
innehåll. — De förnämsta källorna till
19:e århundradets musikhistoria utgöra
de musikaliska tidskrifterna. Jag vill
här inskränka mig till att nämna dem
i historisk ordning: Euterpe,
Musikalisk tidskrift 1823 (utg. W. Fabian
Holmgren), Tidning för teater och
musik 1835—36 (utg. J. M. Rosén),
Stockholms Musiktidning 1843—44,
Musikalisk kyrkotidning 1847—50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
