Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 16. 3 Nov. 1902 - Något om pianistisk salongsmusik. IV - Musikpressen - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
efter Schumann. Bland dem må
nämnas »Fliegende Blätter» (op. 5, 27,
31), »Fügende Blättchen» (op. 24, 33,
43) och »Phantastische Studien und
Träumerein» (op. 52. Häft 1 o. 2). |
En ännu lefvande pianistisk pedagog,
pianovirtuos — utmärkt
Mosart-spe-lare — och tonsättare af äldre skola,
slutande sig till Mendelssohn, är Karl
Reinecke. Född 1824 i Altona har
han från 1860 varit kapellmästare i
Leipzigs Gewandhaus-orkester och
kon-servatorielärare därstädes. R. gjorde
sin första konsertresa 1843 till
Danmark och Sverige, var 1846—48
hof-pianist i förstnämda land hos konung j
Cristian VIII, lefde sedan i Paris,
Köln etc. till dess han stannade i
Leipzig. Jämte goda sonatiner och etyder
(op. 137), kunna framhållas hans
»Lieder der Nacht» (op. 31),
»Mädchenlieder» (op. 88, 3 häften), »Bilder aus
Süden (op. 86, 4 fantasistycken) in.
m. — En gedigen komponist är Rob.
Schumanns half broder Wold emar
Bargiel (1828 — 1897), från 1874
professor vid högskolan för musik i
Berlin, där han äfven var född. Af
hans pianomusik påpeka vi främst en
»Suite» (op. 21) i A moll, vidare en
annan »Suite» (op. 31), »Festreigen»
(op. 11. Heft. 1 o. 2), »8
Pianofortestücke» (op. 41), »Fantasie» (op. 19)
och »3 Charakterstücke» (op. 8).
Epokgörande på pianomusikens
område blef Franz Liszt (1811—1886),
världens förnämste pianovirtuos, som
genom sina briljanta och svåra
kompositioner för pianot skapade en ny
teknik för detta instrument. Den
ungerske tonkonstnärens och abbéns
lef-nad och konstnärsverksamhet, såsom
virtuos, lärare och komponist är
allmänt bekant. Af hans verk för
pianot äro från virtuoskonserter mest
kända hans båda pianokonserter och
15 ungerska rhapsodier, hans
»Para-phraser» och »Transkriptioner». Af
Liszts i allmänhet svårspelta
pianosaker kunna såsom både vackra och
mera tillgängliga nämnas hans
»Con-solations», särskildt n:o 2, 3, 5, 6.
Vackra stycken finner man också i
»Années de Pélerinages» och i »Har- [
monies poétiques et religieuses», etc.
Hans etyder äro af värde för det vir- :
tuosmessiga pianospelet. — En
komponist som hör till Listzs skola är j
Joachim Raff (1822—82). År 1850
följde Raff Liszt till Weimar, lefde
1859 — 77 i Wiesbaden och stod från
sistnämnda år i spetsen för Hoch’ska
konservatoriet i Frankfurt am Main.
Hans talrika pianokompositioner äro
mestadels nu föråldrade. Af dem må
emellertid nämnas hans »Suiter» i
A-moll (op. 69), C-dur (op. 71), E-moll
(op. 72), D-moll (op. 91), G-nioll
(op-162) och den Sophie Menter tilleg- |
nåde op. 204 med den omtyckta
Ri-gandon. Andra beaktansvärda
tonskapelser af R. äro »Frühlingsboten» (op.
35) och »Metamorphosen» (op. 74).
— Till samma skola hör Felix
Drä-seke (f. 1835) från 1884 lärare i
komposition vid konservatorium i
Dresden. Bland hans pianoverk framstå
»Fata morgana», en ghaselenkranz (op.
13) och »Dämmerungsträume» (5
stycken, op. 14). — Nyare tids tyska
komponister för pianot, hvilka skrifvit
vacker och värdefull salongsmusik äro
Philipp (f. 1847) och hans bror
Xaver Scharwenka (f. 1850), Julius
Röntgen (f. 1855) och Felix
Drey-schock (f. 1860). En komponist, som
här äfven förtjänar omnämnas är
Nikolai von Wilm (f. 1834 i Riga;
1860—75 lärare i pianospel och teori
vid Nikolai-institutet i Petersburg).
Wilm är en mycket produktiv
tonsättare på pianomusikens område, som
af honom riktats med hufvudsakligcn
mindre stycken af instruktiv art och
lättare salongsstycken af nobel
uppfinning och verkligt musikaliskt värde, i
I salongsmusik af sådant slag,
specielt instruktiv sådan, intager i vår tid
Ludvig Schytte (f. 1848 i Aarhus)
ett framstående rum.
5^
Musikpressen.
På Abr. Lundquists förlag har
utkommit :
för violoncell:
Troback, Fredrik: Skalor, Terser och
Treklanger ined noggrannt utsatt fingersättning
m. in. Kr. 1: 50;
för Cornet (Piston) Althorn och
Tenorhorn:
Roselli, R. R.: Skola. Pr. 5 kr;
för piano 2 händer (Det Nordiske
Forlag, Köpenhamn):
Alfvkn, Huoo: Skärgårtlsbilder. Tre
kla-verstycker. 1 Solglitter; 2 Natt; 3
Bölje-sang. Op. 17. Pris 2 kr.
De af k. kammarmusikus, dir. Fr.
Trobäck utgifna öfningarna föregås af
ett litet förord hvari det heter: »Då,
som bekant, skalor, terser och
treklanger utgöra grunden vid
studerandet af livarje instrument och intet
hittills utgifvet verk för violoncell
innehåller dem fullständigt hoppas
utg. att detta lilla arbete skall blifva
välkommet för den mera försigkomne
violoncellisten äfven som för amatören,
då det lätt kan studeras på egen hand.
Arbetet uppgifves som användt vid
konservatorierna i Stockholm och
Leipzig. Rosellis Skola för Cornet
etc. rekommenderas af
musikdirektörerna J. G. Kjellberg och Adolf
Johnsson (lärare vid konservatorium) såsom
den enklaste, mest lättfattliga och bästa
lärobok för nybegynnare i behandling
af nämnda instrument.
Alfvéns skärgårdsbilder för piano
innehålla mera djuptänkt än populär
musik. Enklast är n:o 1. »Natt» är
ett verkligt nattstycke af mystiska
harmonier men af stämningsfull
karaktär. »Böljesång» rör sig med
upp-och nedgående arpeggier och växlande
modulationer.
—
Litteratur.
Det Nordiske Forlag, Köpenhamn,
har utsändt:
Illustreret Musikhistorie. En fremstilling
for nordiske læsere, nf Hortense Paniiin og
William Belirend. Levering 29 o. 30, å 1
krone.
Fortsättning af detta rikt
illustrerade, intressanta verk har utkommit
under senare hälften af detta år med
dessa båda häften. Det näst
föregående utkom förra året med
fortsättning af det i 27 häftet börjande 13:de
kapitlet, som har följande innehåll:
Klavermusikens udvikling. —
Virtuosernas periode. — Moschcles. —
Thalberg. — Klavergenierne. —
Chopin. — Fr. Liszt. — Moderne
klaver-spillere af Liszts skole. —
Violinspillets udvikling og dets berømte Mestere.
— Andre udøvende kunstnere. I
början af h. 29 slutar detta kapitel och
det 14:de har till innehåll: Richard
Wagner, hvarefter i slutet af 30:de
häftet vidtager 15:de kapitlet, hvars
innehåll är följande: Rieh. Wagners
samtidige i Italien, Frankrig og
Tyskland. — Verdi. — Gounod. — Césav
Franck. — Brahms. — Bruckner. —
Oversigt over de sidste aartiers musik
og musikere i de tre nævnte lande.
— Musiken udenfor disse
hovedcentrer: i Rusland, England, Schweiz,
Holland, Belgien og Bøhmen. —
Mu-sikvetenskablige forskere og forfattere
i den nyere tid.
Illustrationerna i 29:de häftet
utgöras af: porträtt (2) af Rieh.
Wagner, Paganini, Ch. de Bériot, H. W.
Ernst, Joachim, Wilhelmj, kon.
Ludvig II; vidare Wagners födelsehus, 2
karrikatyrbilder af Wagner, slutscen i
2:a akten af »Valkyrian» (Siegmunds
död), 3 notillustrationer
(Wagnermusik) och Liszts notskrift. — 30:de
häftets illustrationer äro följande: En
matiné hos Fr. Liszt (bilder af honom,
Kriechuber, Berlioz, Czerny och Ernst),
porträtt af Schnorr v. Carolsfeld,*
Wagner med sonen Siegfried,
arkitekten Semper, Rieh. Wagner (från hans
* Operasångaren Ludvig Schnorr v.
Carols-felrl, som kreerade Tristans parti i Wagners
»Tristan och Isolde». Namnet Sehnoor, i st.
f. Schnorr, förekommer i hiiftet på ett par
ställen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
