Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. 17 Febr. 1906 - Konserthusfrågan. Konserthus på Blasieholmen - Från Egypten. Verdis »Aida» etc., Kairo d. 1 febr. 1906, af Anteros - Musikbref från Göteborg, af H—t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sådant bygge kunna ingångar till
konserthuset beredas såväl åt torget som åt
gatan, likasom nu Musikaliska
akade-demien eger sådana åt två håll.
Vederbörande borde väl i konstens
intresse kunna understödja ett sådant
förslag, och om ej man kan genom ett
lotteri anskaffa medel till dess
realiserande, borde det kunna, här som i
Göteborg, tinnas rika mäcenater som
ville, om icke skänka penningar
åtminstone teckna sig för aktier, om ett
bolag för saken bildades. Måhända
skulle, just med ett sådant läge, som
här förordats, ett konserthus kunna gifva
inkomster nog till skälig ränta på
anläggningskostnaden.
Från Egypten.
Verdis »Aida-» etc.
Kairo, 1 febr. 1!M>6.
Jemväl i Faraonernas land, ej mindre
än i Nord- och Syd-Amerika, dominerar
den prolifika italienska operan, att ej
tala om densammas triumfer i Paris,
London, Lisboa, Madrid och Berlin samt
Petersburg, Moskva, Odessa och Var
schau, liksom det i sanning är
underbart, hvilken otalig legion af lyriska
artister på sångens vingar bär Italias
namn öfver världen.
Vid underteckuads ankomst till Kairo
i midten af förra månaden bade just
ett franskt skådespelaresällskap med
Coquelin cadet och m:me Méreno från
»Tbéåtre Francais» såsom »étoiles» å
Kediviiil-teatern lemnat rum för en
öf-vervägande italiensk opera-»stagione .
Tyvärr är nämnda Thalia-tempel snart
sagdt det enda i den egyptiska
metropolen — en stad på c:a 600,000 inv.
och den största i hela Afrika*) — med
utrymme för knappast tusen personer,
numera alldeles otillräckligt. Enär
flertalet platser äro abonnerade, blir
följden, ej allenast att det är ytterst svårt
för en icke abonnent att erhålla biljetter,
utan äfven att hvarje pjes på sin höjd
kan gifvas ett par gånger, ett
förhållande, som naturligtvis måste
föranleda ett alltför forceradt sceniskt
arbete. I betraktande häraf voro de
förekommande prestationerna så mycket
mera erkännansvärda, och man kan ej
annat än beklaga, att lokalpressen, trots
den väl valda repertoaren, tolkad af
unga, men redan rätt framstående
förmågor samt. några verkligt celebra
artister, i allmänhet konsekvent tillät sig
en rent af hänsynslös kritik med syfte
att störta teaterns nuvarande
»konsortium ».
*l t >af8edt några medelmåttiga >music
halls» existerar här för öfrigt allenast ett
ytterst tartiigt dylikt, stolteerande med
intet mindre än det Verdiska namnet, samt
den lilla s. k. sommarteatern i E/.hekije-
parken, hvarest en ny, spaciösare
operabyggnad antagligen om några år kominer
tili uppförande.
Vi hade först och främst här
tillfälle att njuta af Verdis »Aida»,
komponerad på beställning af kediven Ismail
till densammas invigning för ett
trettiotal år sedan och icke förty vorden ett
slags egyptisk nationalopera*). Den
alldeles särskilda stämning, som låg i att
höra denna vid sjelfva Nilen3 strand,
förringades iDgalunda af utförandet,
utmärkt både i fråga om orkester, kör
och solister. Titelpartiet interpreteredes
sj’nnerligen vackert af en af Italiens
f. n. bästa primadonnor Giannina Rusk
— tyska genom sitt äktenskap — den
i undertis italienska korrespondenser
redan omnämnda, unga spanska
sångerskan Bianca Lavin var en genom
apparition, spel och sång högst anslående
Amneris, den af oss i sammanhang
med »Costanzis» i Roma senaste säsong
omtalade Luigi Lomgobardi en ej
ovärdig representant för Radamés. I den
unge neapolitanske barytonisten
Pasgua-le Amito hade Amonasro en ypperlig
tolk, och den grekisk-egyptiska basisten
Comtantin Nicoldy var en ej allenast
med hänsyn till sin typiska maskering
särdeles lyckad öfversteprest. Jemväl
den präktiga uppsättningen förtjenar
en mention honorable».
At hjeltinnorna i Verdis »Traviata»,
Puccinis » T o s c a> och Giordanos
»Fedo ra» äfvensom i den grekiske
tonsättaren Linadinos strax före undert:s
afresa f. f. g. uppförda samt af
kritiken utomordentligt sympatiskt
bedömda opera »La Dogaressa har
Gemma Bellincioni förlänat intresset af
sin dramatiskt och musikaliskt öfver- 1
liigsna framställningskonst. Dessutom
har, allt under en tidrymd af två veckor,
bjudits på Wagners »Tannhäuser», i
tyvärr alldeles otillräckligt inöfvad och,
särekildt beträffande Longobardi i
titelrollen, betydligt ojemnt återgifven, men
med lofvärda framställningar af Elisa
beth-Russ och Wolfram Amaio samt
Do-nixetlis »Favorita» och Saint-Saens’
»Sansone & Dalila», der fr. Lavin,
oafsedt en viss benägenhet att forcera
sin härliga stämma, glänst i de
kvin-liga bufvudrollerna, framför allt i den
»enare, i sin illustre komponists
närvaro representerade operan.
Bist, icke minst, må med erkännan
de framhållas; jemte sällskapets
förträfflige kapellmästare Giovanni Zuccäni,
dess sceniska direktör, »cav». Gianoli
— broder till den äfven detsamma
tillhörige, briljante basbuffon**) — hvilken
sedan Hera år tillbaka i Egypten sträfva
att fullfölja den italienska operans nobla
och ärorika traditioner.
* Såsom prof på Aidas» popularitet
härstädes må anföras, att texten, öfver
satt till arabiskan ehuru utan Verdis
musik – utgör en mycket gouterad
folk-pjes.
** Se Sv. Musiktidn. 1906, n:u 1.
Anteros.
I musikrevyn från Italien. II. Sv.
Mu-sikt. X:o 2, ha genom otydlighet i
manuskriptet några fel särdeles i afseende på
de främmande namnen influtit, hvilka
förf. begärt få rättade sålunda:
Sid. 13, sp. 3, r. IS uppifr. bör stå efter
Italo: Montemczzi; r. 29 står Virgelios, läs:
Virgilios: r. 32 står Szliiarazzi, läs:
Schia-vazzi; r. 2 ndfr. står: Guecchi, läs: Gnecchi;
Sid. 14 i noten står: »demoiselle», läs:
»mademoiselle», (fröken).
Musikbref från Göteborg.
Af andra musiknöjen, än
Orkesterföreningen bjudit, må under januari
månad nämnas:
Fröken Karin Lindholms konsert i
Handelsinstitutets sal den lff januari,
under medverkan af fröken Mathilda
Bohle och herr Adolf Cords. Fröken
Lindholm får anses som en verkligen
lofvande UDg sångerska. Hon har nu
senast vid Orkesterföreningens
Mozart-konsert visat, att hon kan
tillfredsställa ganska höga anspråk. Om
hennes konsert i Handelsinstitutet ej
af-lopp så lyckligt, måste detta
tillskrif-vas tillfällig indisposition. Ty här
fanns verkligen ur sångteknisk
synpunkt flera anmärkningar att göra,
framför allt mot det konstlade och
egendomliga textuttalet. Emellertid
ådagalade fröken L. i sitt föredrag af
det omväxlande programmet intelligens
och god karakteriseringsförmåga.
Sär-skildt lyckligt tolkad blef Hugo Wolfe
förtjusande »Er ist’s».
Fröken Bohle skötte
ackompanjemanget till samtliga sånger fint och
vackert. Dessutom spelade hon
tillsammans med violoncellisten, hr Cords,
sonat A-dur af Beethoven. I denna
sonat, enligt anmälarens mening en af
den store mästarens minst intressanta
kompositioner, dominerade pianostäm
man alltför mycket och spelet var
äfven något kantigt och hårdt,
isynnerhet i första satsen.
Herr Cords hade i denna
komposition föga tillfälle att utveckla sin
kända förmåga; men så tog han
skadan rikligt igen i de båda sångerna
med obligat-violoncell af Massenet och
Leroux, der hans instrument formligen
flödade af välljud och hans fina
frasering på ett vackert sätt framträdde.
En ytterst intressant och
njutnings-rik afton var Musikföreningens andra
kammarmusiksoarö den 19 jan. under
medverkan af den berömda
Briissel-kvartetten Programmet utgjordes af
Schumanns kvartett A-moll op. 41,
Kvartett-Serenad, op. 61 af E.
Jaques-Dalcroze samt Haydns kvartett D-dur
op. 76. Brii8slarne torde väl nu stå
främst på listan af berömda kvartetter;
åtminstone har man svårt att tänka
sig något mera fullödigt framförande
af dessa tre härliga kvartetter än som
denna afton kom dem till del. Såväl
de olika instrumentens klangskönhet,
de olika stämmornas ideala
eidoord-nande bredvid hvarandra och fullkorn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
