- Project Runeberg -  Svenska Parnassen / För År 1784 /
197

(1784-1786) [MARC] Author: Gustaf Regnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det; om de äro få gode! Detta tänkte jag, och tålde, at
han flöt min hand uti fin , och rodnade "och tordea icke
fc up, då han ftack en guld-ring på mit finger. Se, på
denna lilla ften, det barnet med vingar, det Ikal göra
dig lycklig, fade han, och klappade mina rodnande
kinder! Han är ju fom en far emot dig! fade jag til mig
§elf: huru förtjenar du få mycken nåd afen få rik och
mägtig Herre! Men ach, enfaldiga barn, hur var jag
bedragen! I dag bittida fant han mig i trägården.’
Han tog mig vänligt under kinden: Hämta mig,
fade han , friika blomfter, at jag mi fägna mig af
deras lukt där borta i mirten - hyddan, Beftälifaiii och
glad utfökte jag de vackrafte, och fkyndade mig til
’hyddan. Du är lätt fom en zephir, fade han, och
fkönare än blomftrens Gudinna ; oqh i \det famma —
Gudar! Gudar! jag bäfvar ännu i hvarje led — han
ryckte mig up i fin famn, tryckte mig intil fit bröft^
och alla de förföriflca löften och alt det fortjufande
fmicker, fpm Kärleken ingifver, flöt ifrån hans
läppar. [äg gret, jag darrade, freftelfen begynte nalkas:
ach! jag var i det ögonblicket icke mera dit
oikyl-diga barn. Men, tänkte jag, om din fromma moder
filt fe dig tala et fädant omfamnande. Vid denrie
tanke ryckte jag mig utur hans famn och flydde* Nu
kommer jag , huidafte! jag kommer til din graf at
gråta. Ach, at jag, unga värnlöfa! få tidigt förlo*
rade dig! Jag är en fpäd planta, fom faknar den
ftaf, vid hvilken hon länte fig. Denna ikål vatten
gjuter jag åt din dygdiga fkugga } tag deffa kranfar,
tag mina tårar! Måtte de tränga ned til dit ftoft!
Och ‘hör, vördade moderi för dit ftoft, fom hvilar
under dénna med tårar beftänkta blomma, för din he*
liga fkugga uprepar jag détta löfte. Dygd och olkuld
och Gudarnas fruktan lkola vara mit lifs fällhet. Är
jag fattig, men glad och förnöjd, och ingen ting gör,

N‘3 fo:n

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:03:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnass/1784/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free