- Project Runeberg -  Svenska Parnassen : ett urval ur Sveriges klassiska literatur / Band 2. Frihetstiden. 2 /
358

(1889-1891) [MARC] With: Ernst Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nesland; ja, det har ock bragt sådane män i dagsljuset, som
knappt haft sina likar i några länder. De ha så pampa’s
kring, kan tro, och varit sådane kämpar, att de äfven i
grafven blott med deras namn ännu skrämma vissa nationer.

Gr ef ve Hurtig. Ni förstår mig inte rätt, herre: jag
skäms inte, för det jag är svensk; ja, jag tillstår mig äfven
alltid hafva haft derföre mycken heder och distinktion i
främmande länder; jag vill ock inte beta mina landsmän den
hedern att ha med framgång fört eld och svärd kring hela
Europa: ja, jag har sett många beklagliga tecken deraf på
åtskilliga orter, dem jag besökt; men kroppens styrka och
ett friskt gå på är ju inte allt, som fordras hos stora män?

Amiral Enterfelt. Nej, det fordras visst mer, och det
mera har funnits i så stor fullkomlighet hos våra svenska,
att ingen nation understått sig att dem sådant disputera:
käck värja och en klok penna, mandom och försigtighet ha
varit egenskaper, som uti vårt kalla, aflägsna Sverige stått
i ett jemnare och varaktigare flor än uti alla öfriga länder
uti Europa. Och ehuruväl vi aldrig förr än nu på några
år, tyvärr, slagit oss på en främmande frihet, så ha vi dock
med vår redlighet och varsamhet så begått, att man bå’
trott oss väl och inte saklöst understått sig att bedra oss.

Grefve Hurtig. Jag vill medge allt detta, herre; men
består allt det nöje, vi böra önska oss, deri att antingen
kunna slåss och rifvas, eller ock att bry vår hjerna med
djupsinniga anläggningar uti statssaker? Är inte menniskan
också född till ett angenämt umgänge, innocenta tidsfördrif,
inbördes politesse och en viss artighet i all; sitt väsende?
Hvar finnes allt detta här i Sverige?

Amiral Enterfelt. Det är väl, det är väl; men allt
kommer derpå an, herre, hvad ni menar med de namn, Ni
nu uppräknat. Kallar Ni ett angenämt umgänge, der hjertat
och mun följs åt, der en oförfalskad vänskap, åtminstone en
uppriktig välvilja, söker att uppfinna och åstadkomma allt,
hvad som kan lända till inbördes ro och nöje, så ha vi haft
det här i Sverige mer än på några orter i verlden, ja äfven
så inom mannaminne, att man ock finner ännu några fot
spår deraf hos oss hos gammalt folk; och ehuru detta
umgänget är nu så godt som försvunnet hos oss, så lär Ni
dock fåfängt resa till utrikes orter, Ni må nämna hvilka Ni
vill, att det igenfinna. Räknar Ni åter för innocenta tids-

Parnpas kring = mödosamt ströfva omkring (i härnad).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:04:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svparnasse/2/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free