Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och deras ådror sönderskär! — —
Gud, är det så du velat äras?
Nej, andans män, det voren I,
Som stödden svekets brott med morden
Och himlen sjelf till mantel gjorden
För edert högmods raseri;
I, som, att herraväldet taga
Litöfver en förblindad verld,
Förstörden genom eld och svärd
Hvad ni ej lyckats att bedraga.
I voren det, som seklers tal
Med himlens åska folken slogen,
Som Jordans usla söner drogen
För Goas afgrundstribunal,
Och, att hos offret öka smärtan,
Af bålets eld ej nog förskräckt,
Med djeflar måladen dess drägt:
I togen dem ur edra hjertan.
Men njöt er hämnd sin fyllnad än
Med kroppens qval och lifvets öden?
Nej, öfver grafvens gräns och döden
Det feltes er att sträcka den;
Det feltes er den seger njuta,
Att lägga till förtryckets band,
Till bödelns jern och bålens brand
En afgrunds qval, som aldrig sluta.
Hvad? Hämnar då med eld och svärd
En allmakts Gud sin sannings ära?
Barbarer, hädisk är er lära,
Och eder gud min fasa värd.
Hans grymma dyrkan jag ej delar:
Jag känner ej uti hans röst
Den Gud, som ropar i mitt bröst:
Förlåt din broder, när han felar!
När är det, verldars milde far,
Du mera straffbar orätt lider:
När man din varelse bestrider,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
