Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gör nog att allt af dem förtära,
Oeh minnet vet ej mer de namn,
Som smickret svor odödlig ära.
Så skall allt falskt, besoldadt lof
l ålderns natt sin glans förlora,
Och storheten inför ett hof
Bli skild från det i minnet stora.
Men fåfängt sekler utan slut
Ur tidens hvälfda urna flyta,
Förvandla jordens forna yta
Och plåna åldrars minnen ut;
Förgäfves glömskan allt begrafver,
Monarker, troner, folk och slott;
Mot Antoniner och Gustaver
Hvad har dess makt ännu förmått?
Hvem har hon höljt ännu af dessa
Med massorna af seklens grus,
Och från hvars ärofulla hjessa
Ryckt bort en stråle af dess ljus?
Med stjernans glans, som lyser norden,
De höja sig till eftersyn
Ännu som eldstoder på jorden
Ur grafvens töcken upp till skyn.
En lifstid lång är hjeltens möda,
Men minnets ära längre än:
De hafva nått, de njuta den,
De hafva uppstått från de döda
Vid handen af historien.
Hvem deras efterdömen mana
Till ett odödligt namns begär,
Ej blott af deras början lär
De första lätta stegens vana:
Han deras sista mödor bär,
Han öfverger ej deras bana,
Och döden finner honom der.
Att ärans ädla hvila smaka,
Han ger ej blott af styrkans vår
En dag att hennes rätt bevaka:
Han flyger efter sjutton år
Ännu på hennes vink tillbaka
I farans öfvergifna spår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
