Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ännu är denna tystnad icke nära. Den skall
förmodligen icke komma i vära dagar, icke komma så länge man
kan fråga om fördomar äro nödiga, om det är möjligt att
upplysa en allmänhet. Utan att nu, som sig borde, kunna
afhandla dessa frågor, har jag förbundit mig att dem
vidröra. Till deras fulla utredande skulle fordras att genomgå
och skärskåda alla fördomar, hvilka varit rådande, att afgöra
hvad som är fördom eller icke. Om vi rätt tala, är i
politiska ämnen ingen mening, som för samhället är nyttig, en
fördom; ty i samhällsordningen är sant och nyttigt blott
ett och detsamma. Jag är äfven försäkrad att mycket, som
vissa menniskor vilja skydda från all undersökning under
namn af nyttiga fördomar, vid hvilka man icke bör röra,
De hafva afseende på den franska revolutionen, om hvilken jag för
öfrigt med sorgfällighet undvikit att tala, öfvertvgad att tiden annu
icke är kommen att rätt dömma den samma. Domen skall först hos
en efterverld med opartiskhet kunna fällas, åtminstone da först med
opartiskhet kunna liöras. En mängd af skrifter med och mot skola
dä redan vara förgätna, våra häftiga tvister, bada sidornas obillighet,
smädelser och beskyllningar, de misstankar, hvarmed man sökt iläcka
oskyldiga menniskor, allt detta skall vara begrafvet i glömska eller
genom historien tevaradt, partierna och deras blinda anhängare till
blygd och vanära. Efterverlden skall skilja emellan sjelfva
grundsatserna och deras öfverdrift, deras tillämpning, sättet och medlen
att dem verkställa, personers uppförande, äregiriga och egennyttiga
afsigter; äfven skilja grundsatserna från utgången. Den skall
efter-sinna orsakerna till den omnämnda revolutionens upphof, följder och
utgäng; sätta hvar och en af dessa orsaker i sitt tillbörliga rum;
afgöra hvad som bör tillskrifvas förflutna regeringars felsteg eller
svaghet, hvad äregiriga anläggningar, livad skrifterna och tänkesätten,
hvad tidernas och Frankrikes belägenhet, hvad nationens lynne, hvad
sjelfva grundsatserna, hvad motstånd de funnit. Den skall bestämma
hvad meuskligheten genom denna förut ohörda händelse vunnit eller
förlorat. Med ett ord, efterverlden skall göra hvad vi dels icke kunna,
dels icke vilja göra. Emellertid medför franska revolutionen ostridigt
de nyttigaste lärdomar och varningar. Lycklige de regenter och de
folk, som veta att sig deraf begagna.
Den olyckligaste verkan, franska revolutionen kunde medföra
för de öfriga folkslagen, vore, om man sammanblandade en rätt filosofi
och en sann upplysning med vissa öfverdrifna satser, hvilka i
Frankrike blifvit yrkade. Jag har träffat menniskor, hvilka, då man talt
om upplysning, filosofi, frihet ocli menniskors rättigheter, trott att
man predikat den så kallade jakobinismen. Man beskyller i
allmänhet den nyare filosofien att innehålla de nyssnämnda satserna. Om
man undantager nagra få författare, hafva de flesta filosofer, hvilka
i senare tider skrifvit, just sagt helt annat, än hvad man dem
tilllägger. Men det är lättare att skrika och beskylla än att bevisa,
läsa och undersöka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
