Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Öfverfart till Beeren Eiland — Haakjæringfiske — Uppehåll på Beeren Eiland — Öns utseende och naturalster — Äldre öfvervintringar. — Norske skepparen Tobiesens uppehåll derstädes vintern 1865—66 — Fynd och iakttagelser — Färd till Spetsbergen — Första drifisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pa ett isstycke. Men härmed var dock denna fångst slutad; tvenne andra
syntes visserligen följande dagar bland isen, men kunde ej åtkommas.
Så förgick emellertid vintern, och våren begynte närma sig, om
ock med sakta steg. Ännu den sista Maj heter det i dagboken: ”Det
lader ikke til, at her vil blive nogen Vaar, thi her er endnu lige meget
Sne, som nogensinde tilforn har vaeret i Vinter.” De egentliga
vårtecknen bestodo i de bortflyttade foglarnes återkomst. Redan i medlet af
Februari visade sig teisten på nytt och samtidigt för första gången
ismåsar, men troligt är dock, att dessa, såsom de egentliga ishafsfoglame i
allmänhet bruka, hållit sig ute till hafs vid yttre iskanten eller vid
öppningar i isen. I slutet af Mars och sedan allt framgent började
storm-foglames antal förökas; d. 30 Mars (liksom äfven d. 20 Maj) syntes en
kråka*); i böljan af April uppträdde snösparfvar i sommarkostym, ehuru
väl andra ännu längre behöllo sin vintcrdrägt; d. 21 Maj syntes en flock
gäss; d. 28 s. m. anträffades de första stormfogel-äggen, ”som Fuglene
havde lagt ovenpaa den bare Is oppe paa Bjerghamrene”; d. 1 Juni
samlades många sådana ägg, hvarvid befanns, att ”i et af Redene var
Fug-lens ene Fod fastfrosset, saa at en af Folkene maatte hjaelpe den los, og
iEgget laa nede i et Hul i Isen, som der stod Vand i”; d. 3 Juni
anträffades mås- och d. 7 alk-ägg; d. 13 iakttogs för första gången
”fjsere-plyten” (strandsnäppan, Tringa maritima).
Denna foglarnes återkomst gaf folket något mera sysselsättning.
Foglar fångades eller skötos för fjäderns skull, och stora massor ägg
insamlades, hvarmed fortfors, tilldess de i slutet af Juni af det under sista
tiden lifligt efterlängtade fartyget afhemtades och återkommo till Tromsö,
fetare än de derifrån afrest.
Att denna vinter måtte hafva varit ovanligt lång, är antagligt. Så
t. ex. anmärkes i dagboken: ”Paa min Reise til Spitsbergen i 1864 kom
jeg her under Land d. 18 April Kl. 6 e.m. paa l/4 Mils Distandse. Da
var her ingen Is at se, og Landet var nausten bart for Sne; men nu
der-emod (samma dag 1866) er Landet omringet.med Is paa mange Miles
Distandse og saa bedaekket med Sne, som det aldrig nogensinde kan
blive mere.” Detta oaktadt var helsotillståndet i den lilla kolonien
(oaf-gfedt ett par obetydligare och hastigt öfvergående tillfallen af illamående)
*) Säkerligen voro dessa af storm och dimma förvillade hitupp, ty hvarkcn är denna
fogel iakttagen på Spetsbergen, ej heller kunde vi under vårt vistande på Beeren
Eiland upptäcka någon sadan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
