Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ett Spetsbergs-landskap — Olika bergformer — Inlandsisen och glacierer — Hafsströmmar — Spetsbergens klimat, vegetation och djurverld — Fångstmän och turister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
malia börjar med Homo sapiens, hvartill fogats upplysningar om sagda
arts utseende, lefnadssätt och öfriga egendomligheter. Ehuru denna sed
numera ej kan göra anspråk på att vara modern, anse vi det ej vara
olämpligt att åter upplifva densamma så till vida, att vi afsluta vår
framställning om Spetsbergens märkligare dj urformer med några ord om de
exemplar af nämnda Homo sapiens, som här anträffas.
Vore det en fogelart, som vi hade framfor oss, skulle vi, följande
zoologernas föredöme, genast anmärka, att densamma här normalt är en
flyttfogel och endast ytterst sällan hörer till stannfoglame, äfvensom att
den ej kan räknas till de ”härstädes häckande”, alldenstimd endast
han-exemplar påträffas#). Likaledes skulle vi vara frestade, att hänföra henne
till roffbglame, ty ”naturens herre” uppträder här vida oftare såsom en
tanklös och blodtörstig tyrann, än som en sansad och mild monark.
Vi lemna dock alla bildlika talesätt för att gå rakt på saken —
och då hafva vi först att göra skilnad mellan tvenne slag af
Spetsbergs-farare, nemligen sådane, som hitresa för att förtjena penningar (och dessa
öro de ojemförligt talrikare och de normalt här förekommande), samt
andra, med hvilka detta ej är förhållandet.
Hvad först de förvärfsökande fångstmännen beträffar, utgjorde dessa
fordom, såsom redan i det föregående anmärkts, en brokig blandning af folk
af snart sagdt alla möjliga nationaliteter och tungomål. I våra dagar segla
de alla under norsk flagg, men undersöker man förhållandet litet närmare,
så finner man än i dag på de små fångstskutoma en genklang af forna
tiders babyloniska språkförbistring, i det att der om hvartannat talas ej
blott norska och svenska, utan äfven lapska och framför allt finska.
Oak-tadt den olika extraktion, som fångstmannen sålunda förråda, sparar man
dock en ganska stor öfverensstämmelse till karakteren, och man kan ej
underlåta att prisa dem för deras redlighet och hjelpsamhet, raskhet och
mod i farans stund, resignation i motgången samt oförtrutenhet i arbetet,
då så behöfves. Sådan är allmänna regeln — och det vore ju ingen
regel, såvida ej undantag funnos, ty det är ju allmängiltigt, att ”nulla
*) Lamont medförde till Sjwtsbergen sin fru, men för öfrigt hafva dessa trakter, oss
veterligen, under senast förflutna århundraden blott en enda gång skådats af
qvinnoöga, nemligen af en fransk dam, hvilken medföljde sin man på Gaimards
bekanta expedition. Efter sin hemkomst utgaf hon en skildring af sin färd, men
vår åsigt om huruvida hennes landsmän derigenom erhålla någon sannare
föreställning om polartrakterna, vilja vi af artighet mot det täcka könet behålla för oss
sjelfva. Blott det anse vi oss kunna säga, att författarinnan visat sig ega en
synnerligen rik fantasi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
