- Project Runeberg -  Svenska Polarexpeditionen år 1868 med kronoångfartyget Sofia /
192

(1869) [MARC] Author: Teodor Magnus Fries, Carl Ludvig Hippolyt Nyström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Kort öfversigt af resultaten af de fyra svenska polar-expeditionerna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

for Sofias egentliga polarresa sagda årstid valdes, och härigenom blef den
fornt existerande luckan i vår kännedom om isforhållandena i de
högarktiska trakterna till ej oväsentlig grad fylld. Det visade sig nemligen
uppenbarligen, att äfven under denna, den mest gynnsamma årstiden en
ogenomtränglig isbarrier hindrar tillträdet till högsta norden, och härmed bör
äfven hvarje tanke på norra polarhafvet såsom ett mål for seglande fartyg
anses alldeles obefogad. Säkert är åtminstone, att om ock, huru otroligt
det än är, närmast polen ett mer eller mindre öppet haf skulle finnas, —
någon handelsväg till Ostindien kommer aldrig att läggas häröfver, ty
ismassor, mörker och våldsamma stormar äro hvar for sig fruktansvärda
fiender, och detta ännu mer, när de uppträda såsom hvarandras
bunds-förvandter.

Emellertid — medgifvom det uppriktigt! — polarfrågan är ännu
ej till fullo löst och blir det ej heller, förrän polen eller dess allra
närmaste grannskap kunnat uppnås. Deremot hafva, såsom vi hoppas, ej
ovigtiga bidrag blifvit lemnade till afgörande af sättet, huru man skall
vinna denna 1 rågas lösning. Allmän var nemligen den tanken ombord
på Sofia, att med fartyg nås aldrig polen; en åsigt, som äfven bestyrkes
genom utgången af den samtidiga tyska expeditionen*), hvilken, oaktadt

*) Yri taga oss friheten att här ytterligare nämna några ord om denna expedition,
ehuru det sker med någon tvekan, då hvad vi här yttra lätteligen kan få utseende
af en ”jalousie de métier”, som i sjelfva verket ej förefinnes. Vi kunna nemligen
ej annat än skänka odelad beundran och högaktning åt dess upphofsman, Dr.
Pe-termann, för hans glödande intresse för i>olarfrågans lösning och för hans okufliga
viljekraft att söka nå sitt föresatt a mål, och likaledes kunna vi ej annat än villigt
och öppet förklara, att dess chef, kapten Koldewey, gjorde allt hvad med så små
resurser kunde uträttas och att han ej skydde faror och mödor för att göra färden
så fruktbringande som möjligt. Detta hindrar oss dock ej att i enskilda punkter
anse oss berättigade till några anmärkningar, hvilka vi hoppas ej skola misstydas.

Hvad först angår sjelfva planen föl* resan, så bekräftade utgången till fullo
de redan på förhand gjorda j)åståendena från svensk sida. Instruktionen
före-skref nemligen, att fartyget ”Germania” (som dock utklarerade, hela sommaren
seglade och återkom till Bergen under sitt ursprungliga namn ”Grönland") skulle,
emedan detta vore bästa sättet att närma sig nordjjolen, längs Grönlands ostkust
tränga nordvart och, om detta misslyckades, göra ett likartadt försök öster om
Spetsbergen. Resultatet blef, att kapten Koldewey, efter upprepade fåfänga
ansträngningar att komma Grönland närmare än ungefär 50 sjömil och likaledes
misslyckade försök att framtränga till Si>et sbergens östra delar, måste välja just
den väg, längs Sjietstergens vest kust. som svenskarne alltid — mot Dr.
Peter-manns test ridande — förklarat vara den, hvilken man för största utsigt till
framgång borde välja vid en färd mot polen. Huru K. det oaktadt kan fortfarande
påstå, att ”der Weg an der Ostkiiste Grönlands hinauf scheint der einzig
rich-tige zu sein” för att tyska flaggan engång skall svaja öfver nordj)olen, kunna
vi ej fatta.

Hvad för öfrigt instruktionen för sagda färd beträffar, så skulle vi — i rent
menskligt intresse — hafva önskat, att deri saknats § 34, i hvilken det heter:
”Vor Allem aber sollen, wenn irgend möglich, zrrri Jftkimm, Mann und Frau,
mit-gebracht wcrden” och b vari det till och med lemnas några praktiska vinkar, huru
man vid infångandet skall ”mit aller Vorsieht" gå tillväga, så att icke Eskimo-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:05:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svpolexp68/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free